<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra.</p><p>Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare.</p><p>Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara.</p><p>Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser.</p><p>Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra. Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare. Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara. Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser. Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa.

No description available.

Lagstiftningen om skattefrihet på kapitalvinster på näringsbetingade andelar samt RÅ 2004 not. 59 innebar startskottet för en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-upplägg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var följden. Skatteverket uppmärksammade detta och skatteavtalet med Peru sades omgående upp. I Peru- domarna underkändes slutligen två av dessa upplägg. Med utgångspunkt i Peru-domarna behandlar denna uppsats förhållandet mellan intern skatterätt och skatteavtal samt förekomsten i HFD av resonemang om rättshandlingars verkliga innebörd. Utgångspunkten är juridisk metod men uppsatsen innehåller även av komparativa och rättspolitiska moment. Ända sedan OMX-domen meddelades 2008 har viss osäkerhet förelegat avseende den interna skatterättens förhållande till internationella skatteavtal och vilken av dessa som har företräde vid en eventuell kollision. Den första frågan som behandlas i denna uppsats är om HFD i Peru-domarna satt svensk intern rätt framför skatteavtalet med Peru och detta därmed brutits. HFD undvek i Peru-domarna denna problematik som efter OMX-domen debatterades flitigt i doktrinen. Den andra frågan i uppsatsen är om HFD använde sig av det som kommit att kallas verklig innebörd/genomsyn i Peru-domarna. Inom skatterätten kan detta sägas innebära att beskattning skall ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd oavsett den beteckning de åsatts. Slutsatsen i uppsatsen kombinerar svaren på de båda frågorna. Genom att använda sig av verklig innebörd/genomsyn kunde problematiken lösas genom vanligt skatteavtalstolkning. Det var därför aldrig nödvändigt för HFD att ta ställning i den laddade frågan om skatteavtalens relation till intern rätt. För att komma till slutsatserna granskas praxis och doktrin kring dessa frågor likväl som skatteavtalsrättens uppbyggnad i stort. I sökandet efter svaren avhandlas även intressanta principiella och rättspolitiska frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare inom fritidshem ser på lekens innebörd i fritidshem och hur de arbetar med leken i sin verksamhet. Resultat inom tidigare empiriska studier har klarlagts för att fördjupa läsaren inom ämnet. Undersökningen har följt en kvalitativ linje då den innehåller fyra stycken intervjuer med utbildade lärare i fritidshem. Materialet från undersökningen har analyserats och jämförts med tidigare studier, teoretiska resonemang och slutsatser. Respondenternas svar har sammanfattats och ställts mot varandra. Resultatet av undersökningen går i enlighet med vad som konstaterats i tidigare studier och påvisar att leken har en stor innebörd i fritidshem. Både respondenternas svar och tidigare forskning har visat att man kan arbeta med leken på en mängd olika sätt för att främja elevernas utveckling och möjliggöra lärande. Lärarnas uppfattning stämmer överens med tidigare forskning och resultat i tidigare undersökningar där samtliga talar om hur väsentlig leken är för att utveckla viktiga förmågor hos barn. Flera av respondenterna i undersökningen har talat om möjligheten att utveckla sociala kompetenser och främja sociala relationer genom lek i fritidshem. Tidigare forskning har synliggjort att leken kan utveckla bland annat kognitiva, sociala och emotionella förmågor hos barn.

Rättshandlingarnas verkliga innebörd har under de senaste årtionden blivit väl uppmärksammat i frågan om rätta tolkningen, antingen fråga om genomsyn eller verklig innebörd. Där vissa menar att det beskriver en händelse av viss korsvisa transaktioner som avtalat för att minimera skatten. Där tanken är att den skattskyldige väljer att ge avtalen en annan innebörd än vad avtalens beteckning utvisar i syfte att uppnå en skatteförmån. Där den skatteskyldige har gett rättshandlingarna en viss beteckning för att de ska framstå som något annat, eller juridisk form i syfte att undgå skatt eller i vart fall minska på skatten. Dock finns det inte i IL några bestämmelser eller regler som reglerar hur rättshandlingarna ska bedömas, antingen efter sin civilrättsliga form (Formella tolkning) i vilket syfte som avtalet har upprättats eller på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd en skatterättslig omklassificering (reella tolkning). Där rätten bestämmer om en enskild rättshandling ska granskas eller sammanvägt av alla rättshandlingar, för att få fram den verkliga innebörden. Det ligger helt på de rättsliga instanserna att avgöra på vilket sätt rättshandlingarnas ska tolkas och ses på för att komma fram till avtalens syften, om det anser att det verkligen finns en annan tolkning av rättshandlingarna. Om det verkligen är det som den skattskyldige framhäver eller om det finns en bakomliggande tanke med upplägget för att påverka skatten. Eller om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig när rätten inte anser att rättshandlingarna har en annan innebörd än den angivna.

No description available.

Denna uppsats har gjort en observationsstudie i skolan kopplad till forskningsfrågorna ”vilken uppfattning har lärare om dyskalkylins och matematiksvårigheternas innebörd?” samt ”hur kan lärare arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter?”. De matematiklärare som jag samtalat med kopplat till mina gjorda observationer kände till diagnosen dyskalkyli. De uppfattade dyskalkyli som en svårighet kopplad till grunderna som krävs hos en person för att kunna räkna. Matematiksvårigheter var ett begrepp lärarna använde mer i det dagliga arbetet. Lärarna beskrev matematiksvårigheter som ett utbrett område som kan innefatta flera olika delar av lärandet. Eleven kan ha svårigheter med såväl räkning som koncentrationssvårigheter. Studiens resultat kopplat till hur man som lärare bäst kan arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter är att det är av stor vikt att vara tydlig som lärare, att använda sig av olika typer av material, arbeta i mindre grupper och gärna under kortare arbetspass samt att skapa en positivitet och ett intresse kring matematikämnet.