No description available.

Studien syftar till att undersöka vad som motiverar kreatörer att använda crowdfunding via Kickstarter för sina filmprojekt. Studien syftar även till att få en bättre förståelse för varför backare bidrar med finansiering till crowdfundingprojekt. Datan för studien är insamlad genom fem kvalitativa intervjuer med hög strukturering gällande intervjuguiden men låg standardisering av frågeföljden. Fyra filmskapare och en produktionschef på Film i Skåne har intervjuats. En kvantitativ enkät har även distribuerats till människor med erfarenhet av att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt. Den insamlade datan tillsammans med teori inom ämnet resulterar i en diskussion kring kreatörer, backare och motivationer, samt hur de relaterar till varandra. Slutsatsen visar att det inte går att peka på enbart en faktor som motiverar filmskapande kreatörer eller backare. Kreatörer motiveras av att finansiera sina projekt, marknadsföra dem men också av att involvera backarna genom att få konstruktiv feedback och att behålla kontroll över projektet. Det har även upptäckts ett samband mellan vilken erfarenhet kreatören har inom filmbranschen sedan tidigare och vad som motiverar dem. Studien uppmärksammar att backare motiveras av prosociala motiv, donationsbelöningar och ett projekts trovärdighet, kvalitet och syfte. / This study aims to examine what motivates creators to use crowdfunding via Kickstarter for their film projects. It also aims to get a better understanding as to why backers contribute financially to crowdfunding projects. The data for this paper is collected through four qualitative interviews with filmmakers and one interview with a production manager for Film i Skåne. Additionally a quantitative survey was conducted with people who had experience of backing projects financially. The interviews were created with a form of high structuring regarding the interview guide and a low standardization regarding the questionnaire. The collected data together with theory within the field, results in a discussion about creators, backers and what motivates them. The conclusion shows that neither creators nor backers are driven by one single motivation. The study reveals that creators are motivated to use crowdfunding to gain financing and to promote their projects, but also to involve the backers by getting input from them concerning the project. Another motivation that has been discovered is that creators may want to remain in control over their project. The study also discovered a connection between the creators’ experience within the film industry, and what motivates them. The study reveals that backers are motivated to contribute to crowdfunding projects by prosocial motives, the rewards that can be collected when donating and the credibility, quality and purpose of the project.

Finansieringsstrategier är betydande delar i företagens uppbyggnad. Pecking order teorin (PO) beskriver den preferensordningen företag har över finansieringsmetoder vid investeringar. Däremot är familjeföretag speciella företag med en stor fientlighet mot externt kapital på grund av risken att tappa kontrollen över företaget. Dessutom finner man betydande incitament till att familjeföretagen har goda relationer med sina leverantörer och kunder vilket möjliggör användandet av bootstrappingstrategier. Vår studie indikerar att PO teorin inte är applicerbar på familjeföretag på grund av ovanstående faktorer. Således skapades en egen preferensordning istället för PO, familjeföretagens pecking order (FPO). Följaktligen är uppsatsens syfte att förklara rangordningen i familjeföretagens finansieringsval vid investeringar. För att undersöka familjeföretagen konstruerades först ett familjeföretagsindex som mätte familjekaraktären i familjeföretagen. Därefter undersöktes den empiriska bärigheten i FPO-modellen på SME företag i Sverige med en enkätundersökning. Utfallen av korrelationstesten genererade flertalet signifikanser mellan familjeföretagsindex och de finansieringsstrategier som FPO-modellen består av. De betydande resultaten efter korrelationstesten var ett negativt samband mellan familjeföretagsindex och hur benägna företagen var att ta in kapital utanför familjen. Det innebär alltså att ju mer familjeföretag man är desto mindre är företaget benäget att ta in externt kapital vilket är den mest betydande implikationen till forskningen. Studien kunde också observera en betydande positiv korrelation mellan familjeföretagsindex då företaget har en huvudägarandel över 50% och deras inställning till att ta in kapital från familjen. Slutligen konstateras pecking order teorin inte verkar passa in på familjeföretagens preferensordning då fler alternativ till finansiering används av familjeföretagen.

Bakgrund och problemdiskussion: Årligen sker uppstarter av nya företag men flera av dem läggs ned kort därefter. En faktor är svårigheterna till finansiering då externa finansiärer inte är benägna att ta risker och flera företag har dålig insikt om alternativen som finns när det kommer till val av finansiering. Därför anses det väsentligt att studera gapet genom ett antal mikro- och småföretag och diskutera finansieringsmetoder som de valt till sin verksamhet och hur det har påverkat företaget utifrån ägarfördelning och företagslivscykel.   Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse och kunskap om mikro- och småföretags möjligheter att skaffa kapital för att säkerställa verksamhetens fortlevnad och tillväxt. Genom ökad förståelse ges ett bidrag till att underlätta val av finansieringsmetod och ge värdefulla kunskaper inom ämnet.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie där materialinsamling sker genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse från respondenterna. Med en komparativ studie sammanvävs faktorerna finansiering, företagslivcykel och ägarfördelning då det saknas forskning som behandlar ämnena tillsammans. Undersökningen är en flerfallstudie där 12 företag har valts ut för empirisk materialinsamling.   Slutsats: Anledningar till företagens olika finansieringssätt beroende på olika stadier i livscykeln beror snarare av aktiva val som företagen gjort. Då ingen tydlig koppling mellan vissa finansieringssätt och stadier i livscykeln, upptäcktes istället ett teoretiskt gap i livscykelmodellen. Ägarfördelning gjorde stor påverkan vid val av finansiering för studiens deltagande företag där tydlig koppling ges mellan vad varje ägare anser om ägarandelar och vilken finansiering som då väljs. / Background and problem discussion: Every year, new companies start up, several of them are shut down shortly thereafter. One factor is the difficulty of financing as external financiers are not inclined to take risks and several companies have poor insight about the alternatives that exist when it comes to the choice of funding. Therefore, it is considered essential to study the gap through a number of micro and small companies and discuss funding methods that they have chosen for their business and how it has affected the company based on ownership distribution and business life cycle.   Purpose: The purpose of the thesis is to create a deeper understanding and knowledge of the possibilities of micro and small companies to acquire capital in order to ensure the continuity and growth of the business. Through increased understanding, a contribution is made to facilitate the choice of financing method and provide valuable knowledge in the subject.   Method: The essay is a qualitative study in which material collection takes place through semi-structured interviews to create a deeper understanding of the respondents. With a comparative study, the factors financing, business life cycle and ownership distribution are combined where there is no research that deals with the topics together. The survey is a multiple-case study in which 12 companies have been selected for empirical material collection.   Conclusion: Reasons for the companies different funding methods depending on different stages of the life cycle are due rather to active choices made by the companies. Since no clear link between certain funding methods and stages in the life cycle, a theoretical gap was instead discovered in the life cycle model. Ownership distribution made a large impact on the choice of funding for the study's participating companies, where a clear connection is given between what each owner considers about ownership interests and what funding is then chosen.

Det senaste decenniet har nya finansieringsmetoder vuxit fram ibland de kommersiella fastighetsbolagens finansieringsportföljer. Framförallt emitteras företagsobligationer i en allt större utsträckning. För att få en god tillgång till kapitalmarknaden ställs krav på bolagens ägarstruktur, balansräkning och fastighetsportföljens egenskaper. Finansinspektionen uppgav 2019 att de ser positivt på den ökande marknadsfinansieringen men lyfter samtidigt oron i attdet saknas erfarenhet av hur väl kapitalmarknaden fungerar som finansiär under en kris. Utmaningen för fastighetsbolagen ligger i att hitta ett finansieringsupplägg som tar tillvara på den hävstångseffekt som skuldsättning skapar samtidigt som man minimerar de medföljande riskerna. Detta examensarbete syftar till att undersöka utvecklingen och drivkraften bakom nya finansieringsmetoder hos kommersiella fastighetsbolag i Sverige. Målet är att kunna dra slutsatser kring hur finansieringsmetoder skiljer sig beroende på fastighetsbolagens storlek.Vidare syftar studien till att identifiera de drivande faktorerna bakom den växande marknadsfinansieringen samt vilka för- och nackdelar marknadsfinansieringen innebär. Studienutgår från en kvantitativ enkätundersökning som undersöker fastighetsbolagens finansieringsmetoder och beslutsfaktorer vid finansiering. Detta efterföljs av en kvalitativintervju studie med semi-strukturerade intervjuer med aktörer från fastighetsbolag, banksektorn, investerare samt Finansinspektionen. Studien visar att marknadsfinansiering främst används av bolag med ett fastighetsbestånd på över 30 miljarder kronor. Undantaget är fastighetsbolag inom stabila segment såsom samhällsfastigheter och bostäder samt bolag med långsiktigt institutionellt ägande. Nyemission och kreativa upplägg såsom crowdfunding och säljarrevers tycks ligga närmre till hands förbolag av mindre storlek. Vidare anges prisfördelen, diversifieringsaspekten och flexibiliteten som kommer med en icke-säkerställd finansiering vara marknadsfinansieringens främsta drivkrafter. Lågräntemiljön har även drivit på efterfrågan från investerare som tidigare främst investerat i statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer. Den slutsats som kan dras avstudien är att samtliga aktörer ser positivt på fastighetsbolagens marknadsfinansiering men att det bör hållas på balanserad nivå där den långsiktiga efterfrågan på företagsobligationer möter en sund efterfrågan på finansiering hos fastighetsbolagen. / In the past decade, alternative financing methods have become increasingly common in the commercial real estate companies' financing portfolios. Above all, corporate bonds are issued to a greater extent than before. To gain good access to the capital market, requirements are placed on the companies' ownership structure, balance sheet and the property portfolio. The Swedish Financial Supervisory Authority stated in 2019 that they are looking favorably at the increasing capital market financing but do also raise concerns about the real estate companies’ability to obtain financing on the capital market during a crisis. The challenge for the real estate companies lies in finding a financing arrangement that takes advantage of the leverage effect that debt creates while minimizing the accompanying risks. This degree project aims to investigate the development and driving force behind new financing methods used by commercial real estate companies in Sweden. One goal is to be able to draw conclusions about how financing methods differ depending on the size of the real estate companies. Furthermore, the study aims to identify the driving factors behind the growing capital market financing and its advantages and disadvantages. The study is based on aquantitative survey that examines the real estate companies' financing methods and the factors affecting their financing decisions. This is followed by a qualitative interview study including semi-structured interviews with actors from real estate companies, the banking sector, investors and the Swedish Financial Supervisory Authority. The study shows that capital market financing is mainly used by companies with a property portfolio of more than SEK 30 billion. The exceptions are mostly real estate companies with instable property segments such as social- and housing properties as well as companies with longterm institutional ownership. Issuance of stocks and creative arrangements such ascrowd funding and vendor loans seem to be closer at hand for smaller sized companies. Furthermore, the price advantage, the diversification aspect and the flexibility that comes with unsecured financing are stated to be the main driving factors behind the increased capital marketfinancing. The past years low interest rates have also created demand from financiers who earlier invested primarily in government bonds and mortgage-backed bonds. The conclusion that can be drawn from the study is that all actors view the real estate companies' increased capital market financing positively but that it should be kept at a balanced level where the longterm demand for corporate bonds meets a healthy demand for financing from the real estate companies.

Att små fastighetsbolags tillgång till extern finansiering och därmed tillväxt är mer begränsat än för större bolag är ett känt faktum. Kapital är begränsat och det kommer hela tiden nya regler som höjer inträdesbarriärerna på fastighetsmarknaden. Trots att spelreglerna är samma för alla och inte går att ändra på, så finns det vissa faktorer som små fastighetsbolag bör ta hänsyn till för att ha en större chans i en kapitalintensiv och konkurrenskraftig bransch. Syftet med studien är således att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för små fastighetsbolags möjlighet att få tillgång till kapital, med inriktning på bankfinansiering. Studiens syfte har besvarats genom en kvalitativ metod som baserats på sex semistrukturerade intervjuer vilket utgör empiriavsnittet. Fem respondenter är småfastighetsbolag varav tre är etablerade och två är relativt nystartade. En sjätte respondent utgörsav en lokal bank för att inkludera perspektivet från andra sidan i kreditförhållandet. Det framgår att banklån fortfarande är den vanligaste finansieringskällan i fastighetsbranschen och att denna marknad präglas av relationer och tillit i allra högsta grad. Risk är ytterligare en relevant aspekt eftersom det ofta handlar om stora summor kapital, och denna risk kan minimeras för små aktörer genom att agera på ett visst sätt. Att ha en historik i fastighetsbranschen ökar ens chanser att få banklån avsevärt och återbetalningsförmågan är enligt banken det viktigaste. Vidare är marknadens läge också en viktig aspekt då det kan skapa antingen bättre, eller sämre förutsättningar att få finansiering beroende på vad som sker i omvärlden. Resultatet handlar sammantaget om fem utmärkande begrepp; bankrelationer, risk, återbetalningsförmåga, erfarenhet, och marknaden, där framgång i ett mindre fastighetsbolag i slutändan handlar om att finna en optimal balans mellan dessa faktorer. / It is a known fact that small real estate companies’ access to external financing and consequently growth is more limited than what it is to larger firms. The capital is limited today and new regulations appear all the time which additionally raises the barriers for entry to the real estate sector. Even though the same rules apply to all, there are some factors that smaller firms can pay attention to in order to have a better chance in this competitive market. The purpose of this study is thus to examine which factors could be definitive for small real estate companies' ability to gain access to capital, focusing on bank financing. The purpose has been achieved by applying a qualitative method based on six semi structured interviews, which also constitutes the empirical chapter. Five respondents are small real estate firms where of three are established, and two relatively new. A sixth respondent is a local bank in order to include that perspective as well. Bank loans are still the most common source of financing in real estate and this market is all about relations and trust. Risk is another relevant factor since there is a lot of capital in the real estate business and this risk can be minimized in a number of ways. To have a track record in the real estate industry strengthens your chances of getting a bank loan significantly and proof of repayment is according to the bank the most important. The market's condition is also an important aspect, it can create better, or worse conditions for obtaining financing depending on activities in the close environment. The findings consist of five main aspects: bank relations, risk, experience, repayment ability and the market, where a small real estate firm’s success ultimately depends on how well they can find a balance between the factors.

Real estate financing is one of the key figures for financial success and fundamental to a successful business. Funding will come in several different ways , from existing cashflows and assets to new capital requirements which are aimed at different markets. These markets are constantly changing and since the recent financial crisis , there have been adjustments and austerity measures which led to that the banks have become more restrictive in their lending. The real estate industry is characterized by both long-term and short-term thinking that is characterized by a solid continuity. Our thesis discuss how the demand is in the real estate business and how mature the Swedish market is for junior financing with focus around mezzanine debt and where are we headed in the near future. We've reached out to the key players in the industry on both the buy and sell side of real estate financing but also people between lenders and borrowers that handles transaction advice . To have been able to implement the analysis a survey and simulation of an investment calculation was created . This questionnaire was answered by many real estate companies with senior people that had operational positions most associated with corporate commitments. These companies are active in growth areas and especially in the Stockholm area of commercial real estate. After conducting the study , we have determined that the Swedish market is mature and ready for junior financing and it tends to be a gap between the smaller and the larger real estate companies in terms of demand for mezzanine debt . / För fastighetsbolag är tillgång till f inansiering en av nyckelfaktorerna för att uppnå en framgångsrik verksamhet. Finansiering sker på flera olika sätt, allt från befintliga kassaflöden och tillgångar till nytt behov av kapital där man vänder sig till olika marknader. Dessa marknader förändras hela tiden och sedan den senaste finanskrisen har det skett regleringar och åtstramningar vilket lett till att banker blivit mer restriktiva i sin utlåning. Fastighetsbranschen präglas av både långsiktighet och kortsiktighet som kännetecknas av en gedigen kontinuitet och vår uppsats behandlar hur efterfrågan ser ut i fastighetsbranschen och hur mogen den svenska marknaden är för juniorfinansiering med fokusering kring mezzaninekapital och om vi därigenom kan dra någon slutsats vart vi är på väg. Vi har lokaliserat de viktigaste aktörerna i branschen på både köp- och säljsidan vid fastighetsfinansiering men också personer mellan långivare och låntagare som sköter transaktionsrådgivning. För att ha kunnat implementera analysen gjordes en enkät och simulering av en investeringskalkyl. Denna enkät besvarades av flertalet fastighetsbolag med högt uppsatta personer med operativa befattningar samt flertalet bolagsengagemang knutna till sig. Dessa bolag är verksamma i tillväxtorter och framförallt i Stockholmsområdet mot kommersiella fastigheter. Efter att ha genomfört studien har vi fastställt att juniorfinansiering är något den svenska marknaden är mogen för och det tenderar till att uppstå en klyfta mellan de mindre och de större fastighetsbolagen när det gäller efterfrågan på mezzaninekapital.