<p>Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet – såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig. Seniorlånets nackdel är att barnen till låntagarna en dag kommer att drabbas av lånet, vilket seniorlåntagarna är väl medvetna om. De har diskuterat lånevillkoren med barnen innan lånet togs.</p>

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet – såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället. Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig. Seniorlånets nackdel är att barnen till låntagarna en dag kommer att drabbas av lånet, vilket seniorlåntagarna är väl medvetna om. De har diskuterat lånevillkoren med barnen innan lånet togs.

Real estate financing is one of the key figures for financial success and fundamental to a successful business. Funding will come in several different ways , from existing cashflows and assets to new capital requirements which are aimed at different markets. These markets are constantly changing and since the recent financial crisis , there have been adjustments and austerity measures which led to that the banks have become more restrictive in their lending. The real estate industry is characterized by both long-term and short-term thinking that is characterized by a solid continuity. Our thesis discuss how the demand is in the real estate business and how mature the Swedish market is for junior financing with focus around mezzanine debt and where are we headed in the near future. We've reached out to the key players in the industry on both the buy and sell side of real estate financing but also people between lenders and borrowers that handles transaction advice . To have been able to implement the analysis a survey and simulation of an investment calculation was created . This questionnaire was answered by many real estate companies with senior people that had operational positions most associated with corporate commitments. These companies are active in growth areas and especially in the Stockholm area of commercial real estate. After conducting the study , we have determined that the Swedish market is mature and ready for junior financing and it tends to be a gap between the smaller and the larger real estate companies in terms of demand for mezzanine debt . / För fastighetsbolag är tillgång till f inansiering en av nyckelfaktorerna för att uppnå en framgångsrik verksamhet. Finansiering sker på flera olika sätt, allt från befintliga kassaflöden och tillgångar till nytt behov av kapital där man vänder sig till olika marknader. Dessa marknader förändras hela tiden och sedan den senaste finanskrisen har det skett regleringar och åtstramningar vilket lett till att banker blivit mer restriktiva i sin utlåning. Fastighetsbranschen präglas av både långsiktighet och kortsiktighet som kännetecknas av en gedigen kontinuitet och vår uppsats behandlar hur efterfrågan ser ut i fastighetsbranschen och hur mogen den svenska marknaden är för juniorfinansiering med fokusering kring mezzaninekapital och om vi därigenom kan dra någon slutsats vart vi är på väg. Vi har lokaliserat de viktigaste aktörerna i branschen på både köp- och säljsidan vid fastighetsfinansiering men också personer mellan långivare och låntagare som sköter transaktionsrådgivning. För att ha kunnat implementera analysen gjordes en enkät och simulering av en investeringskalkyl. Denna enkät besvarades av flertalet fastighetsbolag med högt uppsatta personer med operativa befattningar samt flertalet bolagsengagemang knutna till sig. Dessa bolag är verksamma i tillväxtorter och framförallt i Stockholmsområdet mot kommersiella fastigheter. Efter att ha genomfört studien har vi fastställt att juniorfinansiering är något den svenska marknaden är mogen för och det tenderar till att uppstå en klyfta mellan de mindre och de större fastighetsbolagen när det gäller efterfrågan på mezzaninekapital.