Våld riktat mot kvinnor, som mest sker i form av våld i nära relationer, är en avspegling av ojämn maktstruktur mellan män och kvinnor. Därmed anses våld mot kvinnor som en maktutövning, där kvinnors rättigheter och grundläggande friheter utsätts för kränkning. Våld kan innehålla dolda former, vilket sker när dessa former inte namnges eller definieras. Dessa former involveras sällan under det fysiska våldet och därför förblir de osynliga. Syftet med denna uppsats är, att öka kunskapen om hur kvinnor med olika bakgrund resonerar kring och definierar de dolda våldsformerna, det vill säga psykiskt, kontrollerande och sexuellt våld. Dessutom vill vi undersöka om socialisationsprocessen kan påverka kvinnors inställning till våldets olika former. Det empiriska materialet består av individuella intervjuer med sex kvinnor med olika bakgrund. Utifrån feministiska- och familjevåldsperspektivet som utgör centrala perspektiv för denna uppsats, samt med hjälp av hermeneutiska och tematisk analysmetoden har vi analyserat studiens empiriska data. Resultaten visar, att kvinnornas socialisation i förhållande till män, kan påverkas av både det sociala arvet och den sociala inlärningen. Det framkommer även att kvinnorna i vissa avseenden har definitionssvårigheter när det gäller en del våldsformer. Utöver det visar det sig att kvinnornas inställning till olika våldsformer påverkas av ett antal faktorer, inte minst det sociala arvet, som är ett återkommande tema i det empiriska materialet. / Violence directed against women, most of which occurs in the form of violence in close relationships, is a reflection of uneven power structure between men and women. Thus violence against women is considered a power exercise, where women's rights and fundamental freedoms are subjected to violation. Violence may contain hidden forms, which occurs when these forms are not named or defined. These forms are rarely involved in physical violence and therefore they remain invisible. The purpose of this paper is to increase the knowledge about how women of different backgrounds resonate and define the hidden forms of violence, namely psychological, controlling and sexual violence. In addition, we want to investigate whether the socialization process can affect women's attitude towards the various forms of violence. The empirical material consists of individual interviews with six women with different backgrounds. Based on the radical phenomenon and family violence perspective, which constitutes central perspective for this paper, as well as the hermeneutic and thematic analysis method, we have analyzed the empirical data of the study. The results show that women's socialization relative to men can be influenced by both the social heritage and social learning. It also appears that the women in some respects have definitional difficulties in some forms of violence. In addition, it appears that women's attitude to different forms of violence is influenced by a number of factors, not least the social heritage, which is a recurring theme in the empirical material.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder kvinnliga vinmakare stöter på medan de etablerar sig och verkar som vinmakare i Europa. Studien undersöker även fördjupade kunskaper om historiska och kulturella föreställningar om genus inom vintillverkning. Studien genomfördes genom kvalitativ forskningsmetod med inspiration av existentiell-fenomenologisk och semistrukturerad intervjumetod. Urvalet bestod av sex kvinnliga vinmakare i Italien, Tyskland och Grekland. Intervjuernas syfte ämnade att fånga vinmakarens livsvärld, där undersökningen byggde på förstapersonsbeskrivningar av upplevelser från specifika fenomen. Materialet analyserades med hjälp avtematisk analysmetod och resulterade i fem olika teman som var traditioner, sociala miljöer, karaktär, kroppsliga faktorer och utveckling.  Resultatet antyder att vintillverkning historiskt varit dominerat av män och att det funnits hinder i kulturen och samhället som begränsat kvinnors möjligheter att etablera sig inom branschen. Dessa hinder har inkluderat fördomar och stereotyper om kön som påverkat synen på kvinnors fysiska kapacitet och kompetens inom vinproduktion. Trots dessa svårigheter har undersökningen också visat på en förändring i branschen. Antalet kvinnor som visar intresse för och engagerar sig i vintillverkning har ökat. Det har också blivit tydligt att möjligheterna för kvinnliga vinproducenter att etablera sig har förbättrats. / The aim of the study is to investigate the opportunities and obstacles encountered by female winemakers while establishing themselves and working in the wine industry in Europe. The study also explores in-depth knowledge about historical and cultural perceptions of gender within winemaking.  The study was conducted using a qualitative research method inspired by existential-phenomenological interviews with six female winemakers in Italy, Germany, and Greece. The purpose of the interviews was to capture the winemakers' lifeworld, relying on firsthand descriptions of experiences related to specific phenomena. The data was analyzed using thematic analysis, resulting in five themes: traditions, social environments, character, physical factors, and development.  The results of the study show that historically, winemaking has been dominated by men, and there have been cultural and societal barriers that have limited women's opportunities to establish themselves in the industry. These barriers have included biases and stereotypes about gender that have influenced perceptions of women's physical abilities and competence in wine production. Despite these challenges, the study also indicates a shift in the industry. The number of women showing interest in and engaging in winemaking has increased. It has also become evident that the opportunities for female wine producers to establish themselves have grown. These factors are presented and discussed in the results and the result discussion.

Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor och män i åldern 20-29 som studerar på svenska högskolor uppfattar de omvända genusstrukturerna i filmen Barbie (Gerwig, 2023). Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan granskades med en tematisk analys. Därefter jämfördes de båda könens uppfattningar för att studera vilka likheter och skillnader som kunde hittas. Många länder har ett patriarkat och detta bidrar till en ojämställdhet då det kvinnliga könet ses som underordnat medan det manliga könet som överordnat. När filmer så som Barbie får genomslagskraft kan det patriarkat som samhället har normaliserat utmanas. Media har makt över publiken och kan därmed påverka dem på individnivå. Blir tillräckligt många personer påverkade kan det skapa uppfattningar hos hela samhällen.    Resultatet visade att hos kvinnorna sågs två primära teman: Förtryckande patriarkat & jämställt matriarkat samt Det underordnade perspektivet. Vidare kunde tre sekundära teman identifieras: Förenklad förståelse för problematiken, Negativa känslor samt Överdriven porträttering. Hos männen kunde två primära teman identifieras: Extrem överdrift samt Motsägande åsikter. De sekundära temana som kunde identifieras är: Det hierarkiska perspektivet samt Historiska samband. Det går även att se flera likheter och skillnader i de båda könens uppfattningar. Exempelvis var en likhet hur båda könen inte relaterade till de karaktärer som representerar deras kön, utan de relaterade till de karaktärer som hade samma maktposition som de själva har i verkligheten. Ett exempel på en skillnad bland könen var hur männens åsikter skilde sig åt medan kvinnornas åsikter var mer lika varandra. / This study aims to research how young women and men aged 20-29 studying at Swedish universities, perceive the reversed gender structures in the film Barbie (Gerwig, 2023). This was done through semi-structured interviews which were then analysed with a thematic analysis. Afterwards, the perceptions of both genders were compared to each other to study what similarities and differences could be found. Many countries have a patriarchy, this contributes to inequality as the female gender is seen as subordinate while the male gender is seen as superior. When movies like Barbie gain traction, the patriarchy that society has normalized can be challenged. The media has power over the audience and can thus influence them on an individual level. If enough people are affected, it can create perceptions in entire societies.   The study showed that in the women's analysis there were two primary themes: Oppressive patriarchy & equal matriarchy and The subordinate perspective. Furthermore, three secondary themes could be identified: Simplified understanding of the problem, Negative feelings, and Exaggerated portrayal. With the men, two primary themes could be seen: Extreme exaggeration and Contradictory views. The secondary themes that could be identified are: The hierarchical perspective and Historical connections. It is also possible to see several similarities and differences in the perceptions of both genders. For example, a similarity was how both genders did not relate to the characters that represent their gender, but they related to the characters that had the same position of power that they themselves have in reality. An example of a difference between the genders was how the men's opinions differed while the women's opinions were more similar to each other.

Is it possible to cover an issue as a journalist to the extent that you are practically a human rights activist, and still contribute to its continuation by unconsciously upholding the values causing the issue? This study asks the question if journalists help or hinder the elimination of female genital mutilation (FGM), and puts forth the thesis that journalists as a collective in fact are affecting the development more negatively through their attitudes than positively through their actions. The study consists of a theoretical analysis connecting to patriarchy and post-colonialism, and a field study from Tanzania where journalists are interviewed. The theoretical results show a clear connection between patriarchal values and FGM, and that if a journalist upholds these values she will not be as inclined to see the victim of FGM as a subaltern, she will be more likely to generalize the groups status and characteristics and she will be caught in between traditional and modern values. If a journalist ascribes to more traditional values when it comes to the difference between the genders, her attitudes will to some extent be counterproductive to the work she does when she covers FGM with the intention to prevent it. The field study supports this by showing that awareness about gender inequality and FGM does not necessarily mean awareness of patriarchal structures and how they affect men, women and traditions. One journalist can make a significant difference, but if she is a part of a journalist collective with strong, patriarchal values her efforts might not be sufficient to help in changing the overall development of FGM.

This essay examines the theme of conformity in Charlotte Brontë’s novel Jane Eyre. It highlights in particular the protagonist’s conflict with conformity as criticism of social inequality in terms of gender. The analysis builds on the patriarchal concept of the angel of the house, as described by Lois Tyson and Alastair Henry and Catharine Walker Bergström, which is a definition of the governing codes of behavior women of the nineteenth century were expected to follow within both the domestic and professional sphere. Specifically, these spheres are organized through significant Victorian institutions such as the household, the education and employment of women and the marriage. The behavior of Jane is discussed in relation to these institutions as a means to support the argument of the protagonist distancing herself from contemporary gender norms. The conclusion of the essay shows that Jane’s circumstances within these institutions leads to her deviation from behavioral norms as a deliberate action. / Den här uppsatsen undersöker temat konformitet i Charlotte Brontës verk Jane Eyre. Den framhäver i synnerhet protagonistens konflikt med konformitet som en kritik riktad mot sociala ojämlikheter mellan könen. Analysen bygger på det patriarkala konceptet ängeln i hemmet, så som det beskrivs av Lois Tyson och Alastair Henry och Catharine Walker Bergström, vilket är en definition av de rådande uppförandekoderna som kvinnor under den viktorianska eran förväntades att leva upp till inom familje- och yrkessfären. Dessa sfärer utgör viktiga inrättningar inom det viktorianska samhället. I synnerhet hemmet, skolan, yrket och äktenskapet. Jane Eyres uppförande diskuteras i relation till dessa inrättningar som ett led i att understödja argumenten för protagonistens distanserande från samtida könsnormer. Uppsatsens sammanfattning visar att Janes omständigheter inom var och en av dessa inrättningar leder till hennes avvikande från uppförandekoderna i form av medvetna handlingar.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

<p>The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditions</p><p>see their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What are</p><p>the expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as a</p><p>woman? And what does “honour” mean for you as a mother and as a woman? In our paper we</p><p>had as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our research</p><p>question. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had as</p><p>a basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchal</p><p>traditions. There were half-structured interviews according to an interview guide, with half open</p><p>questions. We followed the qualitative method. The results show that “honour” is a basic norm</p><p>for the mothers, that they have difficulties to even imagine living a life without honour. For all of</p><p>our informants, honour means not to have sexual relationships with several men, and to keep a</p><p>woman’s virginity until she gets married. Avoiding bad rumours that may lead to shame is an</p><p>important part of the mothers’ lives. As women, the mothers are forced to take into consideration</p><p>their husbands’ and older family members’ opinions. It is the mothers’ duty to educate their</p><p>children to behave in “the right” way. According to our informants, a mother should be caring</p><p>and in charge of the household work.</p>

<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

<p>This study examined by content analysis and semiotic picture analysis how gender equal the UK newspaper The Times, the U.S/Iranian nespaper Iran Times International and Swedish newspaper Svenska Dagbladet were May 1^st2009 and May 8^th2009. The study had a foundation of feminist theory about patriarchy and gender theory with a contribution of research about race and its impact on patriarchy.</p><p>None of the three papers were fully gender equal. Even though Svenska Dagbladet was found to be the most gender equal when it came to the number of women represented all of the newspapers examined showed patriachal structures since women more often than men were described as victimes, trivialized, incompetent and inferior.  People with a race other than white were in minority but patriarchy seems to be a stronger form of oppression than racism. White men were in majority and were less opressed than other groups and were because of that most in favour of the newspapers symbolic powers.</p>