Den här kvalitativa studien grundas i intervjuer från socialsekreterare som arbetar inom stöd och skydd mot våld i nära relationer. Syftet med studien är att undersöka de sociala sekreterarnas perspektiv på de negativa konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Undersökningen handlar också om socialsekreterarnas upplevelser om vilket stöd våldsutsatta kvinnor är i behov. Resultatet som framkommer visar att kvinnor utsätts för olika former av våld som fysiskt, sexuellt eller psykiskt där inkluderas också den ekonomiska våldsutsattheten. Resultatet visar också att de våldsutsatta kvinnorna drabbas av både långsiktiga och kortsiktiga negativa konsekvenser. De kortsiktiga konsekvenserna kan handla om förlorad självkänsla, rädsla, ångest, oro och fysiska skador. De långsiktiga negativa konsekvenserna är trauma, depressioner, ångest, tvångstankar, dålig självtroende och förlorad tillit till andra människor. Resultatet pekar också på att de insatser som socialtjänsten erbjuder till de våldsutsatta kvinnorna inte är tillräckliga i jämförelse med det stöd och hjälp de är i behov av.

To Begin Something New A Conceptual Analysis of Hannah Arendt’s Space of Appearance This essay is about Hannah Arendt’s political philosophy and uses her book, The Human Condition, as its main point of reference. Specifically it’s Arendt’s theory of political action and how it manifests in the world that is going to be explored. The method of the essay is a conceptual analysis and the aim is to answer the following question: “What is ‘the space of appearance?’” The purpose of this essay is twofold. Firstly, to expand on Arendt’s political philosophy. Secondly, it is an attempt to map Arendt's insights into the political turmoil of her time on to ours. To - through Arendt’s writing - find the tools to make clear what often seems cryptic. One of the core ideas that this essay depends on is a reading of The Human Condition through the lens of Arendt’s doctoral thesis, Love and Saint Augustine. Here she describes the concept of love in the work of the Christian philosopher, Saint Augustine of Hippo, as desire of something good. In this essay I then use this understanding of “love as desire” to describe why humans act politically. The essay revolves around Arendt’s notion that political action depends on the plurality of man and that a multitude of people acting together within “the space of appearance” creates the processes of unfolding events which constitute human history. The ability to create and reshape history is seen by Arendt as one of the core abilities that make up the human condition. But to create history, a desire for change is needed. By following this argument I come to the conclusion that those with the real potential to use this ability are the ones most oppressed and marginalized by tyrannical regimes or power structures. At the end of the essay I conclude with presenting two paramount crises that humanity is currently facing: The crisis of climate change and the large scale obsolescence of labor through automation. Instead of making an attempt to propose a solution to these crises, I argue that a lack of ability or willingness to act politically is what blocks potential possibilities for these challenges to be overcome.

Bakgrund:  I december 2019 började ett coronavirus spridas. SARS-CoV-2 är det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Sjukdomen fick snabb spridning och klassades som pandemi kort därefter. På särskilda boenden bor människor som har stort behov av stöd och omvårdnad. De är den främsta riskgruppen för covid-19. Sveriges regering fattade den 30 mars 2020 ett beslut om besöksförbud på alla Sveriges särskilda boenden för att skydda de äldre från covid-19, förbudet upphörde 30 september. Besöksförbudet har för många äldre inneburit en saknad efter närstående som inte tillåtits komma på besök.   Motiv: Ett besöksförbud på särskilt boende för äldre har aldrig tidigare existerat i Sverige. Föreliggande studie kommer att kunna leda till kunskap om hur besöksförbudet har upplevts av närstående.   Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av besöksförbudet och besöksrestriktioner på särskilt boende under covid-19 pandemin.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Individuella intervjuer genomfördes för att samla in data. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.   Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier; att hantera en prövande vardag, att känna tillförsikt och sex underkategorier; att känna vanmakt, att tappa kontakten, att uppleva oklara rutiner, att känna hopp, att uppleva positiv kontakt och att acceptera besöksförbudet.   Konklusion: Närstående upplevde ett hinder i att upprätthålla kontakt med sin anhörig. Känslor av vanmakt och hopplöshet uppstod då. Närstående kände tillförsikt när de kunde upprätthålla en god kontakt. Närstående upplevde oklara regler och rutiner men accepterade samtidigt besöksförbudet.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam – två känslor som är intimt förknippade med direkt våld. En central iaktagelse är att när människans möjligheter till gemenskap direkt eller strukturellt hämmas, skapas en sociopsykologisk miljö där riskerna för direkt våld intensifieras.

This study uses qualitative research consisting of six semi-structural interviews of treatment workers who, in various capacities, have worked with men who use violence against their female partners. The purpose has been to show what the treatment counselor understand to be the reasons behind the men’s violence, what kind of backgrounds and problems they believe these abusers have and, lastly, how they view the male abusers as clients. The empirical data was analyzed through four perspectives and explanatory models derived from the past thirty years of Scandinavian research on the reasons behind men’s violence against women. Connell’s theory of masculinity was used as a filter along with the four theoretical perspectives when interpreting the data. The study revealed that the respondents found no consistent group of men who abuse. The respondents brought up reasons such as possible earlier exposure to violence, fear of abandonment, jealousy, feelings of powerlessness, and failed expectations of gender roles to be some consistent causes behind the violence. In general, according to the treatment workers, the male abusers they encounter tend to struggle with their self-image and how they fulfill perceived male ideals.