<p>Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.</p>

<p>Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.</p><p>Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU. Konflikten gestaltar sig på ett sådant sätt att LOU fungerar som en begränsande faktor då FMLOG:s potentiella styrka som stor beställare försvinner på grund av att enskilda förhandlingar inte tillåts samt att det inte går att spela ut leverantörerna mot varandra. Vi påvisar även att det finns en svårighet för FMLOG att arbeta långsiktigt med sina leverantörer då LOU tillåter avtalstider på max fyra år. FMLOG kan vara tvungna att byta leverantör när avtalet går ut i fall en ny leverantör vinner nästa upphandling. De kan gå miste om de fördelar som långa avtal kan medföra, exempelvis produktutveckling och utvecklande av gemensamma processer som kan ge kostnadsreduktion.</p>

<p>Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen. Valet av organisation för enkätutformningen baserades på att vi ville studera en organisation som är mansdominerad och hierarkisk, då vi finner det intressant att studera män och kvinnor som arbetar i en sådan organisation. Vi anser att Försvarsmakten uppfyller dessa krav och då de dessutom arbetat aktivt med ledarskap och ledarskapsutveckling gör det den till ett spännande studieobjekt.</p><p>För att få en grundläggande förståelse för ämnet presenteras, i uppsatsens teoriavsnitt, en kortare bakgrund till ledarskapsforskningen i stort. Därefter följer en djupare teoretisk diskussion kring litteraturen och den tidigare forskningen gällande kvinnligt och manligt ledarskap. I resultatavsnittet inledning beskrivs den undersökningsmodell som utarbetats utifrån teorin. Undersökningsmodellen grundas på tre modeller med olika perspektiv på manliga och kvinnliga ledarskapsstilar, vilka diskuterats och underbyggts i teoriavsnittet. Modellen och dess variabler ligger till grund för enkäten som syftar till att klargöra huruvida det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga ledarskapsstilar. I resultatavsnittets sista del presenteras uppsatsens slutprodukt, enkäten, varvid dess utformning och uppbyggnad hänförs och sammanlänkas till både det teoretiska ramverket och variablerna i modellen. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion där vi avhandlar möjliga enkätresultat och vad dessa kan bero på, samt resonerar kring dåtida och nutida forskning på området.</p>

Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen. Valet av organisation för enkätutformningen baserades på att vi ville studera en organisation som är mansdominerad och hierarkisk, då vi finner det intressant att studera män och kvinnor som arbetar i en sådan organisation. Vi anser att Försvarsmakten uppfyller dessa krav och då de dessutom arbetat aktivt med ledarskap och ledarskapsutveckling gör det den till ett spännande studieobjekt. För att få en grundläggande förståelse för ämnet presenteras, i uppsatsens teoriavsnitt, en kortare bakgrund till ledarskapsforskningen i stort. Därefter följer en djupare teoretisk diskussion kring litteraturen och den tidigare forskningen gällande kvinnligt och manligt ledarskap. I resultatavsnittet inledning beskrivs den undersökningsmodell som utarbetats utifrån teorin. Undersökningsmodellen grundas på tre modeller med olika perspektiv på manliga och kvinnliga ledarskapsstilar, vilka diskuterats och underbyggts i teoriavsnittet. Modellen och dess variabler ligger till grund för enkäten som syftar till att klargöra huruvida det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga ledarskapsstilar. I resultatavsnittets sista del presenteras uppsatsens slutprodukt, enkäten, varvid dess utformning och uppbyggnad hänförs och sammanlänkas till både det teoretiska ramverket och variablerna i modellen. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion där vi avhandlar möjliga enkätresultat och vad dessa kan bero på, samt resonerar kring dåtida och nutida forskning på området.

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.

Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG. Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU. Konflikten gestaltar sig på ett sådant sätt att LOU fungerar som en begränsande faktor då FMLOG:s potentiella styrka som stor beställare försvinner på grund av att enskilda förhandlingar inte tillåts samt att det inte går att spela ut leverantörerna mot varandra. Vi påvisar även att det finns en svårighet för FMLOG att arbeta långsiktigt med sina leverantörer då LOU tillåter avtalstider på max fyra år. FMLOG kan vara tvungna att byta leverantör när avtalet går ut i fall en ny leverantör vinner nästa upphandling. De kan gå miste om de fördelar som långa avtal kan medföra, exempelvis produktutveckling och utvecklande av gemensamma processer som kan ge kostnadsreduktion.

Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara. Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat. För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten.

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat”Försvarsmaktskvalitet”, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval. Dels de faktorer som är avgörande för attorganisationen ska fungera effektivt – jag kallar dem organisatoriska förmågor - och hur de har förändratssedan FMQ genomfördes. Genom att jämföra de olika lokala organisationsenheterna har jag försökt visa omdet finns ett samband mellan hur FMQ genomfördes och idag upplevd förändring av organisatoriskaförmågor. Därigenom försöker jag svara på om och vilka effekter FMQ-projektet har givit. Dessutomförsöker jag visa om förändringen av organisatoriska förmågor innebär att Försvarsmakten kan anses vara ensnabb, flexibel och förändringsbenägen organisation.Min undersökning visar att FMQ i många avseenden var framsynt men att det inte går att påvisa att det hargivit några effekter idag. Det kvarstår dessutom hinder för att Försvarsmakten ska anses vara en snabb,flexibel och förändringsbenägen organisation, vilket beror på att det fortfarande tycks finnas för starkahierarkiska mönster och gränser mellan funktioner. Det är främst ett hierarkiskt belöningssystem och attprocesstyrning inte fungerar som är orsaken. Därmed kan jag påstå att FMQ inte kan anses vara ettframgångsrikt exempel på organisatoriskt förändringsarbete. Undersökningen indikerar tre orsaker till det.Personalen förstod inte att projektet var angeläget, högre chefer saknade övertygelse och kraft samt detsaknades en tydlig vision för vad förändringen skulle leda till. / In the late nineties the Swedish Armed Forces carried out an extensive trainingproject, “Quality of the Armed Forces”, shortened AFQ. The overall purpose ofthe project was to alter the organization into becoming more able to confrontchanges, to be quality conscious and more efficient. The project shows greatsimilarities with management theories about organizational alteration projects.But is AFQ a succesful example of an organizational alteration project?I have examined how the project was carried out by measuring the attitude ofthe employees and the ambition in the choice of methods. I have also measuredfactors of vital importance to make an organization function as efficiently aspossible and how they have changed since AFQ was carried out. By comparingdifferent local units I have tried to show if there is a connection between howAFQ was carried out and how the factors of vital importance have changed. Asa result, I try to answer if and what effects AFQ have produced. Furthermore, Itry to show if the changes of factors of vital importance imply that the ArmedForces can be considered as quick, flexible and more able to confront changes.My examination shows that AFQ in many ways was far-sighted and wellthought out but it is not possible to show any effects today. Furthermore, thereare still obstacles wich prevent the Armed Forces from being considered asquick, flexible and more able to confront changes. This depends on the fact thatthere are still strong hierarchical patterns and limits between organizationalfunctions. Most of all, it depends on hierarchical reward systems and the factthat process-management does not function. Consequently I can state that AFQisn´t a successful example of an organizational alteration project. Theexamination indicates three reasons. The employees didn´t understand that theproject was urgent, local unitcommanders and other high managers didn´t havethe right conviction and force and finally, there was a lack of a well-definedvision describing where the changes would lead. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05