Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.

Förändringar inom Försvarsmakten under de gångna årtionden kan ses som ett resultat av samhällsutvecklingen och försvarspolitiken, båda starkt influerade av  New Public Management och det säkerhetspolitiska läget i närområdet. I kontrast till försvarsnedskärningar och ett internationellt fokus under  2000-talets inledning så ges, i den försvarspolitiska omställningen 2015, riktlinjer med fokus på att bygga upp en nationell försvarsförmåga syftandes till att möta ett väpnat angrepp. Utifrån denna utveckling syftar denna studie till att undersöka hur Försvarsmaktens policy för upphandling ser ut idag, hur den har förändrats under 2000-talet samt hur de strategiska begreppen tillgänglighet och långsiktighet, omhändertas i policyn. Studien genomförs som en enfallsstudie med kvalitativ ansats, som, med stöd av en teoretisk referensram söker svar på studiens frågeställningar genom analys av dokument och en semistrukturerad intervju. Studiens resultat visar att Försvarsmaktens policy för upphandling är uttalad och regleras dels genom ett flertal dokument, dels genom rådgivning och beslutsfattande på strategisk nivå. Policyn har förändrats avseende styrning såväl organisatoriskt som innehållsmässigt samt vad som återfinns i dokumenterad form. Långsiktighet och tillgänglighet omhändertas i varierande grad vid upphandling men det saknas dokumenterade riktlinjer  som styrker detta omhändertagande varför reliabiliteten måste tas i beaktande.Denna studie kan bidra till en ökad förståelse av vikten att implementera övergripande mål, baserade på strategiska inriktningars innebörd, i verksamhetens olika processer. Hur Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid påverkats genom utkontraktering av krigsförbandsnära tjänster kan utgöra förslag på fortsatta studier.

Försvarsmaktens omorganisation och nedläggningar av regementen i mitten av 1990-talet och fram till 2010 förändrade inriktningen på försvaret av Sverige från invasionsförsvar till insatsförsvar. Organisationen utvecklades från ett omfattande materiellt och personellt försvar till en mindre, mer tekniskt avancerat och personellt flexiblare organisation där fokus låg på individens kompetens och vilka uppgifter som var prioriterade att lösas. Dessa förändringar påverkade även officersprofessionen och utvecklade denna till vad den är idag. Samtidigt förändrades även samhället och de processer som påverkade Försvarsmakten. Syftet med studien har varit att förstå hur den militära professionen har utvecklats och påverkats av samtida samhällsförändringar över tid. För att uppnå syftet med studien har undersökningen utgått från en tematisk analys. Det empiriska underlaget utgjordes av årsredovisningar från Försvarsmakten och försvarsbeslut från regeringen. Analysen av empirin har resulterat i en modell som beskriver hur officersprofessionen har påverkats av ett antal samhällsprocesser över tid. I ljuset av internationaliseringsprocessen identifierades ytterligare tre externa processer: a) minskad och ökad hotbild, b) akademisering och c) folkförankring. Dessa i sin tur tycks ha påverkat Försvarsmaktens interna områden avseende Försvarsmaktens uppdrag, utbildning, kompetens och rekrytering. Officersprofessionens utveckling över tid diskuteras i relation till andra närliggande yrkesgrupper. Forskningsbidrag och praktiska implikationer av denna studie diskuteras avslutningsvis i det sista kapitlet.

In connection with the Russian invasion of Ukraine in 2014, the building of the Swedish total defence was brought to the fore. In its focus, the Swedish government has emphasized total defence should be resilient to external threats, but without defining the concept of resilience. This study takes its starting point in trying to identify key actors' interpretation of the concept of resilience by studying key policy documents related to the development of the Swedish total defence through a qualitative text analysis. Through a theory-consuming approach, a theoretical framework has been constructed that broadens the concept of resilience in a security policy context to identify both explicit and implicit statements and representations from each actor's policy document. To identify possible differences, scientific definitions of resilience are adopted as an indicator to visualize each actor's presentation of the concept of resilience. These indicators are engineering resilience, ecological resilience, and evolutionary resilience. The results of the study show that there are differences between the central actors, the politicians, the Authority for civil protection and emergency preparedness (MSB), and the Swedish Armed Forces, in the presentation and interpretation of the concept of resilience, which may have a negative impact in implementing resilience throughout the Swedish total defence system.

När det vid årsskiftet 2019-2020 rapporteras i media om ett nyupptäckt virus i Kina som börjar spridas, anade inte många vad som sedan skulle hända under året. Människor dör i hög takt och viruset som får folknamnet Corona hittar till Europa och Sverige i januari 2020. Vid denna tidpunkt har diskussioner inom FM (Försvarsmakten) startat om vad det kan komma att innebära och om FM kan bidra på något sätt till civila samhället. Till HKV (Högkvarteret) börjar olika begäran om stöd komma in från kommuner och regioner. Det resulterar kort därefter att Överbefälhavaren (ÖB) ger order om att flytta och upprätta ett, som det fortfarande kallas, ”fältsjukhus” i Ärna, Uppsala. Region Stockholm önskar sedan få det upprättat på Älvsjömässan istället. Vid ungefär samma tidpunkt begär VGR (Västra Götalandsregionen) stöd av FM med att få ett fältsjukhus vid Sahlgrenska Östra sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset får namnet Kronan. Det byggs upp under ledning av personal från FömedC (Försvarsmedicincentrum) med hjälp av bland annat Hemvärnspersonal som råkat vara inkallade på övning i Göteborg under samma tidpunkt. Kronan överlämnas till VGR en vecka efter order med 20st IVA-platser och 50st vårdplatser. FM har byggt tält, inrett med värme, belysning, vatten och övrig infrastruktur och skötte driften medan civila sjukvården stod för den medicintekniska utrustningen och sjukvårdspersonal. I Kronan vårdas patienter under ett par månader, till skillnad mot det i Älvsjö som inte användes. Kronan står upprättat fram till slutet av augusti då beslut om avveckling tas. Den civila sjukvården har då hunnit ställa om och utöka antalet IVA-platser inom sina ordinarie lokaler. Denna studie om FM stöd till civila samhället har tittat på frågeställningar inom förvaltning samt lednings & organisationsfrågor. Fokus har varit Kronan men till delar omfattar studien övrigt samhällsstöd ur FM perspektiv. Vi har genomfört intervjuer av personal inom FM och från VGR i olika befattningar och organisationstillhörighet. Den insamlade datan har analyserats dels mot den Svenska förvaltningsmodellen och lagstiftning, dels mot Bolman & Deals fyra nya perspektiv på organisation och ledarskap. Erfarenheter och lärdomar från denna studie bör komma till nytta för främst FM inför förberedelser och genomförande av stödinsatser i framtiden. De slutsatser som kommit fram i analyskapitlet har lett till ett antal rekommendationer till FM och förslag till vidare forskning. Ett urval av slutsatserna är bland annat att: De ekonomiska regler som styrs av nuvarande lagstiftning inte är praktiskt tillämpbara under fredstida nationell krishantering. Inte heller FM interna administration är inte anpassad eller tillräckligt flexibel för att medge effektiv krishantering. Den svenska förvaltningsmodellen med horisontell myndighetsstruktur med sektoriserat ansvar i ”stuprör” hindrar eller osynliggör mandat och beslutsrätt vilket försvårar effektiv krishantering. Den materiella beredskap som fanns för ett antal år sedan saknas i dagens krishanteringsorganisation. En hög ambition och lösningsvilja har genomsyrat all verksamhet. Detta har huvudsakligen gjort att stödinsatserna löpt på väl, men i vissa fall har den höga ambitionen gått över till att medföra förseningar och hinder för en effektiv och ekonomisk hantering. Kunskapen inom FM egen organisation med olika ansvarsområden är inte tillräckligt bra.

No description available.

Western countries are regarded as open democracies where free speech is viewed assomething that people have fought and died for throughout history; several westernmilitary forces label themselves as defenders of (liberal) democratic values, wherethe citizens’ right to speak is held as utmost importance. Swedish military officershave a unique, compared with other countries, right to participate in public debatesand voice their opinions in news media and on the internet. However, throughouthistory, there have been events that indicate that soldiers do not enjoy the samerights as other citizens. This thesis explores how the Swedish Armed Forces handlefreedom of expression within its ranks and define the perceived existence of a“sphere of unsuitability”. All reviewed cases refer to a situation where the individualpublicly contradicts the organisations’ own expressed views and interests. Thisthesis has identified the existence of a “sphere of unsuitability” that, together withambiguous messages from the Swedish Armed Forces, has led to military personnelwithdrawing from public debates, even under anonymity. The conflict between theindividual’s freedom of expression and military interests occurs on several levelswhen criticism lies outside what the Armed Forces perceive as acceptable.In summary, the tentative conclusion is that although loyalty and reliabilitymay be called into question by the military, it is when the Armed Forces’ labels anexpression or opinion as unsuitable that the individual may lose any furtheropportunities of a career. The study makes two main research contributions. First,addressing how the Swedish Armed Forces deal with freedom of expression withinits organisation provides an empirical investigation of a critical democratic issue.Second, by identifying a perceived “sphere of unsuitability”, including how such asphere is constructed, the thesis adds theoretical substance to a developing researchfield.

No description available.

It is quick to dismantle, but takes a long time to build up. Now that the Swedish Armed Forces are growing again, new units have been established in several locations in Sweden. The units in Arvidsjaur, Gothenburg and Uppsala are established at garrisons where there is already military activity. The units in Falun, Sollefteå, Östersund and Kristinehamn need to be rebuilt from scratch. All these locations have different challenges, but there is a lot of reconstructions and new constructions to be done in a short time.  A success factor for the Swedish Armed Forces to be able to grow quickly is access to a sufficient number of experienced and knowledgeable Project Managers who can run these large infrastructure projects in a fast and efficient manner.  The purpose of the study is to create a deeper understanding of the factors that are crucial to being able to attract and recruit new employees, as well as to be able to retain the existing employees within the Swedish Armed Forces' infrastructure organization.  We have chosen to conduct a qualitative study where we have conducted seven semi-structured interviews with respondents who work or have worked within the Swedish Armed Forces' infrastructure organization. The respondents consist of both civilian and military infrastructure project supervisors.  The analyzes of the interviews showed various factors that make the existing personnel within the infrastructure personnel group choose to stay, or to quit the Swedish Armed Forces. We have then divided these factors into several different categories and subcategories. The categories are community, benefits, tasks, leadership, management, personal development and finally recruitment.  The study's conclusions are summarized:  Factors for greater staff retention and recruitment have a strong link to an increase in productivity. By starting from the staff's needs, better conditions are created for results and well-being.  Invest actively in employees' skills development - productivity can increase and staff choose to stay. Identify and create self-governing groups - both results and satisfaction can increase.  Salary is important - contributes to motivation and results.  Identify, compile and present benefits - attractiveness can be strengthened.  Invite participation - counteracts dissatisfaction, creates the conditions for a developing organization where the result is positively affected.

FN:s globala mål nummer 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion av varor för att minska vår påverkan på miljön, klimatet och människorna. Denna studie syftar till att undersöka hur en cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom Försvarsmakten. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna i studien var visuell research, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Fokus­området har varit dygnsportioner och återvinning och märkningar av dessa. ­Resultatet visade att samtliga artiklar i dygnsportionen bestod av plast och alla utom tre ­saknade ­återvinningshänvisningar. Resultatet visade också att det till viss del finns en förbättrings­potential gällande återvinning inom Försvarsmakten.