<p>Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning.</p><p>Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.</p>

<p>Reklamfilmen ”Africa” är en socialmarketing kampanj från svenska Försvarsmakten. Kampanjen går ut på att locka personer till att genomföra utlandstjänstgöring. Syftet med den här studien är finna mottagarnas tolkning av reklamfilmen. Vad tror respondenterna att Försvarsmakten vill uppnå med ”Africa” och hur skulle den se ut för att locka just dem? Respondenterna valdes ut genom snöbollsurval, och den empiriska studien består av nio personer, killar och tjejer, som har deltagit i personliga intervjuer.</p><p>Socialmarketing handlar om att påverka en målgrupp för att på så sätt kunna förändra ett visst beteende. Men ett koncept inom socialmarketing är att målgrupper sällan är eniga när det gäller uppfattningar eller gensvar, och det är på grund av detta som dessa målgrupper bör delas in i olika segment. Slutsatserna visar att ”Africa” lyckas med att skapa känslor hos mottagaren, men kampanjen ses inte som tillräcklig för att klara av att nå fram till målet, själva handlingen, på ett tillfredställande sätt. Utifrån teorier om socialmarketing, KTH (känsla, tanke och handling) och Seven Doors skapas en frågemanual som sedan används vid intervjuerna för att vidare analyseras för att komma fram till intressanta resultat om denna socialmarketing kampanj.</p> / <p>The commercial called ”Africa” is a social marketing campaign from the Swedish national defense. The purpose of the campaign is to attract persons to make them want to go through with military or civil duty in a foreign country. The purpose with this study is to find out what the receivers decoding of this commercial. What do the respondents think that the Swedish national defense wants to achieve with “Africa” and how would the commercial look like to attract the respondents? The respondents was chosen by a so called “snowball selection”, and the empirical study consist of nine persons, both women and men, that has attended in personal interviews. Social marketing is about how to affect a target group to change a certain behavior. But one concept within social marketing is that target groups rarely agree with each other when it comes to opinions or responses, and it is because of this that the target groups should be divided into different segment. The conclusion show that “Africa” succeeds to create emotions at the receiver, but the campaign is not enough to reach all the way to the goal, the action. From theories about social marketing, KTH (emotions, thought and action) and the Seven Doors model, a question manual is created that are used at the interviews to further analyze to get to interesting conclusions about this social marketing campaign.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i. Ansatsen som uppsatsen inspirerades av var fenomenografi och metoden som användes var gruppintervju. Resultatet visade att informanterna inte var av uppfattningen att de genomgått ett projekt. De menade att de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts på deras arbetsplats varit en självklar del av verksamheten men att dessa inte ingått i något projekt. En av informanternas hälsa hade till stor del påverkats av ett av de moment som ingått i projektet och alla tre informanter ansåg att arbetsmiljön hade förbättrats.</p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka skillnader som finns i analysen av CBRN-skyddsförmågan i BG08 och BG11. För att kunna genomföra undersökningen har det varit nödvändigt att beskriva hur EU Battle Group konceptet har tillkommit samt vad konceptet innebär. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka förändringar har gjorts i analysen av CBRN-funktionen i BG08 och BG11? Om det finns några förändringar, hur förklarar man och förstår dessa förändringar? Utifrån de rådande politiska ingångsvärdena för de två styrkorna har viss diskrepans, dock liten, identifierats. Den största skillnaden ligger i vilken nation som skall bidra med förmågan. Den här skillnaden påverkar dock inte nämnvärt de framtagna CBRN-skyddskoncepten. Däremot har det under undersökningens gång framkommit att det hos en del befattningshavare inom Försvarsmakten funnits en önskan om att vidareutveckla CBRN-skyddskonceptet på ett antal punkter till BG11. Då arbetet med BG08 tog form fanns det stöd i HKV att tillgå på strategisk/operativ nivå, vilket saknades under arbetet med BG11. Utifrån den genomförda undersökningen i denna studie framstår detta stöd som relevant för att kunna utveckla det här konceptet på ett adekvat sätt. Författaren har under arbetes gång konstaterat att det torde bli en förändring i den reella förmågan som levererades av Finland till BG08 mot den reella förmåga Norge kommer att besitta i BG11. Det här har inte diskuterats under framtagandet av de två koncepten utan argumentationen har endast baserats på de politiska ingångsvärdena samt hotbilden för EU Battle Group.</p> / <p>The purpose of this paper has been to examine the differences in the analysis of CBRN protection capability of the BG08 and BG11. A secondary purpose to carry out this analysis was to describe the EU Battle Group concept, its development and meaning. The following issues formed the basis for the paper: What changes have been made in the analysis of CBRN branch in BG08 and BG11? If there are any changes, how do we explain and understand these changes? Given the current political input values for the two forces only minor discrepancies could be identified. The main difference is due to the nation responsible for CBRN capacity. This difference, however, does not seriously affect the developed CBRN protection-concepts. However, during the investigation it has emerged that some executives within the Armed Forces desire to develop some points of the CBRN protection-concept in reference to the BG11. When BG08 formed itself there was available support in HKV in strategic/operational level, which was missing in the workflow to BG11. Based on the findings of this paper this support seems relevant to develop the concept adequately. In the course of working on the paper the author has discovered a most likely change in the real capability delivered by Finland to the BG08, and the real ability that Norway will possess in BG11. The development process of the two concepts has not included an analysis of the ultimate ability. Instead is has been based on the input values and political threat for the EU Battle Group.</p>

<p>Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras. Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadat sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut.</p>

<p>I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt. I Försvarsmaktens jämställdhetsplan står det dock bland annat att genus- och jämställdhetsperspektiv ska anläggas vid nyanskaffning av materiel. Det har visat sig finnas ett personligt intresse hos de ansvariga på Högkvarteret och FMV, men det organisatoriska engagemanget i frågan kring utrustning för kvinnor verkar nästan obefintligt. Jag ser dessutom brister i kommunikationen mellan användarna och de som är ansvariga för framtagningen av ny utrustning. Den enda kanalen mellan förbanden och Högkvarteret är s.k. brukarrepresentanter, som ensamma svarar för att föra hundratals människors åsikter uppåt. Enligt teorier kring gruppsammansättningar och minoriteter finns det också anledning att tro att kvinnor, som den minoritet de utgör, riskerar att kvävas av rösterna från majoriteten när denna metod används. Som en lösning på problemet förordar jag ett ökat organisatoriskt engagemang i frågan, genom tydligare stöttning från den högsta ledningen, samt en enkätundersökning, som på bred front samlar in användarnas åsikter om den materiel som tillhandahålls.</p> / <p>Until four years ago no measures had been taken to adapt the personal equipment to women’s needs.This doesn’t only cause direct physical limitations, but also brings out feelings of lowered self-esteem, insult and subordination. Since 2006 the Swedish Armed Forces and FMV (Swedish Defence Materiel Administration) have worked with developing smaller sizes in a number of items of equipment, which also have turned out to solve some of the problems that women have been experiencing. The Swedish Armed Forces’ gender equality plan says that gender and equality perspectives are to be adopted when developing new equipment. Although there has turned out to be a personal interest among the people responsible, the organizational commitment to the issue seems almost non-existant. A lack of communication between the users and the people responsible for the adaptation of equipment for women has also been noted. The only channel between the units and the Headquarters is so called “user representatives”, who are single-handedly responsible for the forwarding of opinions of hundreds of people. There are reasons to believe that women, as a minority, risk being smothered by the voices of the majority when this method is used. As a solution to this problem it is recommended that the organizational commitment is increased, through a more overt support from the higher command, and that a survey is conducted collecting the opinions of a wide group of people about the personal equipment that is supplied by the Armed Forces.</p>

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater. I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde. Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.

Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras. Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadat sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka skillnader som finns i analysen av CBRN-skyddsförmågan i BG08 och BG11. För att kunna genomföra undersökningen har det varit nödvändigt att beskriva hur EU Battle Group konceptet har tillkommit samt vad konceptet innebär. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka förändringar har gjorts i analysen av CBRN-funktionen i BG08 och BG11? Om det finns några förändringar, hur förklarar man och förstår dessa förändringar? Utifrån de rådande politiska ingångsvärdena för de två styrkorna har viss diskrepans, dock liten, identifierats. Den största skillnaden ligger i vilken nation som skall bidra med förmågan. Den här skillnaden påverkar dock inte nämnvärt de framtagna CBRN-skyddskoncepten. Däremot har det under undersökningens gång framkommit att det hos en del befattningshavare inom Försvarsmakten funnits en önskan om att vidareutveckla CBRN-skyddskonceptet på ett antal punkter till BG11. Då arbetet med BG08 tog form fanns det stöd i HKV att tillgå på strategisk/operativ nivå, vilket saknades under arbetet med BG11. Utifrån den genomförda undersökningen i denna studie framstår detta stöd som relevant för att kunna utveckla det här konceptet på ett adekvat sätt. Författaren har under arbetes gång konstaterat att det torde bli en förändring i den reella förmågan som levererades av Finland till BG08 mot den reella förmåga Norge kommer att besitta i BG11. Det här har inte diskuterats under framtagandet av de två koncepten utan argumentationen har endast baserats på de politiska ingångsvärdena samt hotbilden för EU Battle Group. / The purpose of this paper has been to examine the differences in the analysis of CBRN protection capability of the BG08 and BG11. A secondary purpose to carry out this analysis was to describe the EU Battle Group concept, its development and meaning. The following issues formed the basis for the paper: What changes have been made in the analysis of CBRN branch in BG08 and BG11? If there are any changes, how do we explain and understand these changes? Given the current political input values for the two forces only minor discrepancies could be identified. The main difference is due to the nation responsible for CBRN capacity. This difference, however, does not seriously affect the developed CBRN protection-concepts. However, during the investigation it has emerged that some executives within the Armed Forces desire to develop some points of the CBRN protection-concept in reference to the BG11. When BG08 formed itself there was available support in HKV in strategic/operational level, which was missing in the workflow to BG11. Based on the findings of this paper this support seems relevant to develop the concept adequately. In the course of working on the paper the author has discovered a most likely change in the real capability delivered by Finland to the BG08, and the real ability that Norway will possess in BG11. The development process of the two concepts has not included an analysis of the ultimate ability. Instead is has been based on the input values and political threat for the EU Battle Group.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt. I Försvarsmaktens jämställdhetsplan står det dock bland annat att genus- och jämställdhetsperspektiv ska anläggas vid nyanskaffning av materiel. Det har visat sig finnas ett personligt intresse hos de ansvariga på Högkvarteret och FMV, men det organisatoriska engagemanget i frågan kring utrustning för kvinnor verkar nästan obefintligt. Jag ser dessutom brister i kommunikationen mellan användarna och de som är ansvariga för framtagningen av ny utrustning. Den enda kanalen mellan förbanden och Högkvarteret är s.k. brukarrepresentanter, som ensamma svarar för att föra hundratals människors åsikter uppåt. Enligt teorier kring gruppsammansättningar och minoriteter finns det också anledning att tro att kvinnor, som den minoritet de utgör, riskerar att kvävas av rösterna från majoriteten när denna metod används. Som en lösning på problemet förordar jag ett ökat organisatoriskt engagemang i frågan, genom tydligare stöttning från den högsta ledningen, samt en enkätundersökning, som på bred front samlar in användarnas åsikter om den materiel som tillhandahålls. / Until four years ago no measures had been taken to adapt the personal equipment to women’s needs.This doesn’t only cause direct physical limitations, but also brings out feelings of lowered self-esteem, insult and subordination. Since 2006 the Swedish Armed Forces and FMV (Swedish Defence Materiel Administration) have worked with developing smaller sizes in a number of items of equipment, which also have turned out to solve some of the problems that women have been experiencing. The Swedish Armed Forces’ gender equality plan says that gender and equality perspectives are to be adopted when developing new equipment. Although there has turned out to be a personal interest among the people responsible, the organizational commitment to the issue seems almost non-existant. A lack of communication between the users and the people responsible for the adaptation of equipment for women has also been noted. The only channel between the units and the Headquarters is so called “user representatives”, who are single-handedly responsible for the forwarding of opinions of hundreds of people. There are reasons to believe that women, as a minority, risk being smothered by the voices of the majority when this method is used. As a solution to this problem it is recommended that the organizational commitment is increased, through a more overt support from the higher command, and that a survey is conducted collecting the opinions of a wide group of people about the personal equipment that is supplied by the Armed Forces.