No description available.

<p>Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.</p><p>Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.</p>

No description available.

Sammanfattning Titel: Verksamhetsstyrning - Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt sin verksamhet? Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier. Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur. Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen bakom av det balanserade styrkortet. Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt att styra verksamheten.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli Handledare: Jan Hemlin Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten. Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar: •Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag? •Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas? Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av. Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller. Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras. / When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.

Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort. Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet. Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål. Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation. På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg. Detta är något som Uddeholm Tooling AB i Hagfors tagit fasta på, då varje enhetschef med hjälp av det balanserade styrkortet ska kommunicera fram den nya affärsplanen till sina medarbetare. För att kunna nå målen i affärsplanen krävs det att medarbetarna förstår sina arbetsuppgifter, alltså att kompetens finns. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetarna på en enhet inom avdelningen Lager/Distribution inom Uddeholm Tooling AB resonerar kring affärsplanens mål. Affärsplanen är av skriftlig form och är företagets viktigaste dokument. Den innehåller visionen över företagets framtida verksamhet, men även lite historia och hur verksamheten ser ut idag. Upprättandet av affärsplanen är ett krävande arbete och bör involvera så många i företaget som möjligt. Vid insamling av empiri har vi använt oss av observation och besöksintervjuer. Vi observerade under ett utbildningstillfälle där affärsplanens innehåll kommunicerades ut till några av medarbetarna på enheten. Respondenterna som vi intervjuade har tidigare deltagit i ett utbildningstillfälle som vi observerat. Efter att vi observerat och intervjuat medarbetarna, samt presenterat vår uppsats på Uddeholm har vi har kommit fram till att medarbetarna på enheten vet vad det balanserade styrkortet innehåller, dvs. målen i affärsplanen. Dock har det visat sig att medarbetarna varken känner till styrkortets funktion eller är medvetna om hur viktigt det är att arbeta i linje med det.

Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard  Seminar date:  2009-01-16  Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology  Course:   Bachelor thesis 15hp  Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav  Advisor:   Ulla Pettersson  The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives?  Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives?  Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent. Secondary data have been produced by literature search.  Conclusion:                       Mälarenergi uses Balanced Scorecard exclusively at a group management level. The strategic work at the business areas' different division levels takes place aided by a business development model. We believe that Balanced Scorecard is a purposeful tool to use in order to clarify a company's strategy work and reach the goals in the owners' directives. However, Mälarenergi needs to complement the Balanced Scorecard with another model, since the business areas are so different from each other. In doing so, however, there is a risk that not all employees will be involved in the Balanced Scorecard, but that this will become an exclusive tool to the group management. We believe that there is no clear connection between the Balanced Scorecard work done in the group management and the work within the different business areas with their various focus areas.

Syfte – Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen.   Metod – För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats. Vi valde att undersöka Division Medicin, Landstinget i Värmland. Information har delvis samlats in genom personliga intervjuer, där sju anställda inom divisionen har intervjuats. Frågorna som ställts berör bakgrunden till beslutet att använda det balanserade styrkortet, implementeringen och etableringen. Andra viktiga informationskällor har varit vetenskapliga artiklar samt litteratur som berör implementeringsteori om det balanserade styrkortet.   Slutsats – Vår undersökning visar att Division Medicin lagt ner mycket resurser för att få det balanserade styrkortet att passa in i sin verksamhet. Även om man inom divisionen försökt stötta genom att förmedla kunskap, sporra sina medarbetare, öka delaktigheten, förtydliga mål och arbetsrutiner samt arbeta med ständig uppföljning tunnas det aktiva styrkortet ut nedåt i kedjan. Mycket tyder på att mer tid och pengar bör läggas på att få ut styrkortet till hela verksamheten. Trots att mycket i vår undersökning med stöd från teorin tyder på att implementeringen av det balanserade styrkortet på Division Medicin, Landstinget i Värmland, inte varit optimal kan vi inte heller påstå att den varit misslyckad.   Nyckelord – Balanserat styrkort, offentlig verksamhet, landsting, implementering