Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Denna studie syftar till att utforska vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme som rektorer och lärare har för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i sina respektive grundskolor i Borås Stad. Dessutom avser studien att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan olika grundskolor avseende implementeringen. Studien utgår från Lundquists (1992,76) teori om tre implementeringsvillkoren: att förstå, kunna och vilja. Studien är en fallstudie vars urval består av skolor inom Grundskoleförvaltningen i Borås Stad. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats i studien för att besvara dess frågeställning. Totalt har sju personer från tre olika skolor inom Grundskoleförvaltningen intervjuats. Studiens resultat visar att rektorerna har möjligheten att utforma den inre organisationen och att allt fler beslut fattas gemensamt inom skolorna vilket är en god förutsättning. Vidare visar resultatet att rektorerna inte har fått något särskilt stöd såsom resurser eller tid samt handlingsutrymme från Grundskoleförvaltningen till följd av tillitsbaserad styrning och ledning. Istället upplever rektorerna ökade kontrollfunktioner och administrativa uppgifter i respektive skolor. Däremot har lärarna angett en samstämmig bild att de har fått ökad tillit från sina respektive rektorer samt handlingsutrymme utifrån skollagen och styrdokumentet för att utföra sitt läraruppdrag vilket de upplever har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. Studiens resultat visar också att skolorna har olika förutsättningar men samma handlingsutrymme för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning. / This study aims to explore which prerequisites and what management space, a room for maneuver principals and teachers have to implement trust-based governance and management in their respective primary schools in the City of Borås. In addition, the study is intended to examine any similarities and differences between the different primary schools regarding the implementation. The study is based on Lundquist's (1992,76) theory of the three implementation conditions: to understand, be capable, and be willing. The study is a case study whose selection consists of schools within the primary school's administration (Grundskoleförvaltningen) in the City of Borås. A qualitative method with semistructured interviews has been applied in the study to answer its question. A total of seven people from three different schools within the primary school's administration were interviewed. The result of the study shows that the principals have the opportunity to shape the internal organization and that more and more decisions are made jointly within the schools, which is a good prerequisite. Furthermore, the result shows that the principals have not received any special support such as resources or time and management space, a room for maneuver from the primary school's administration as a result of trust-based governance and management. Instead, the principals experience increased control functions and administrative tasks inrespective schools. On the other hand, the teachers have given a consistent picture that they have received increased trust from their respective principals as well as room for maneuver based on the Education Act and the governing document for carrying out their teaching duties, which they feel has contributed to an improved working environment in the school. The results of the study also show that the schools have different prerequisites but the same management space to implement trust-based governance and management.

SAMMANFATTNING Datum:                                                                            2023-05-29 Nivå:                                                       Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                                                                    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                                                                     Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Titel:                                                   "Vi måste visa att det tillitsbaserade ledarskapet att vi menar någonting, att det inte bara är ord.” En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och vilka eventuella implikationer det får för organisationens förmåga att uppfylla sitt syfte. Handledare:                                        Dariusz Osowski Nyckelord:                                           Tillitsbaserad styrning och ledning, Tillit, Strategy-as-practice, Offentlig sektor, Styrning, Strategi Forskningsfrågor:   Hur upplevs tillämpning av Tillitsbaserad styrning och ledning av medarbetarna inom elevhälsan, i en medelstor svensk kommuns förskole- och grundskoleförvaltning?  Hur kan verksamhetens förmåga att uppfylla sitt syfte och sina mål påverkas av de eventuella implikationer Tillitsbaserad styrning och ledning kan få i praktiken?                                              Syfte:                                                                Syftet med studien är att studera medarbetarnas upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och konsekvenserna det får för den offentliga organisationen att uppnå sitt syfte och sina mål i praktiken. Metod:                    Studien tillämpar en kvalitativ metod med fallstudien som strategi. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie, vilket analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.  Slutsats:                Studiens slutsatser sammanfattas som att det finns en stor tillit inom fallorganisationen såväl till ledningen som till varje enskild skola. Däremot indikerar studien att en mer effektiv balans mellan kontroll och tillit torde vara fördelaktigt då organisationen idag inte uppvisar de rätta förutsättningarna för att faktiskt kunna uppfylla sitt syfte. Det finns därmed ett behov av praxis varmed kommunen kan få mer kontroll för att kunna uppnå syftet för offentlig sektor och en likvärdig elevhälsa, som sker genom ett främjande och förebyggande arbete i skolorna. Balans mellan tillit och kontroll kan vara svårt att uppnå men idag lutar styrningen mer åt tillit, vilket denna studie visar kan vara problematiskt. / ABSTRACT Date:                                                                                 2023-05-29 Level:                                                     Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                                                                          Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Title:                                                      “We have to show with the trustbased management that we mean something, that it is more than just words” A qualitative study on employees’ perception of trustbased control and management and the implications that may arise affecting the organisation's ability to fulfill its purpose. Supervisor:                                        Dariusz Osowski Keywords:                                        Trustbased control and management, Trust, Strategy-as-practice, Public sector, Management accounting, Strategy Researchquestions:   How is a trustbased control and management perceived by the employees of the student health organisation, in a semi large Swedish municipality's preschool- and elementary school administration? How is the organization's ability to fulfill its purpose and reach goals affected by implications that may arise from a trustbased control and management in practice?                            Purpose:                                                                The purpose of this study is to study the employee’s perception of a Trustbased control and management and the consequences this has on the public organisation's ability to fulfill its purpose and reach goals in practice. Metod:                    The study applies a qualitative method with a case study research strategy. The empirical data has been gathered through semistructured interviews and a study of documents. This has then been analysed through a thematic analysis.  Conclusion:                                                                                                This study's conclusions can be summarized in the form of, that there exist great levels of trust in the caseorganisation, trust in management as well as in each school. However, the study also indicates that a more effective balance between control and trust would be beneficial, due to the fact that the organisation does not exhibit the right conditions necessary for it to be able to fulfill its purpose today.  Therefore, there exists a need for praxis by which the municipality can gain greater control and thereby, fulfill the public sector's purpose and an equal student health organisation, through facilitative and preventative work in the schools. A balance between trust and control can be difficult to reach but today the organisation is leaning more towards trust, which this study shows can be problematic.

The purpose of this study is to uncover and problematize how school management and senior teachers perceive governing and management of school development processes from a perspective of trust. The research questions are the following: “Which constructs of trust emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes?” and “Which constructs of possibilities and challenges emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes from a perspective of trust?” The study has a social constructivist design where a framework for evaluation of trust versus mistrust (the Trust/Mistrust matrix: TDM) was used in the analysis. Three themes for school development processes with constructs of trust emerged: (1) culture for school development, (2) the need for school development measures and (3) a learning organization. The empirical materials of the study consist of interviews with school management and senior teachers. The result indicates two ideas of what school development is; individual, subject-driven perspective and collective education-driven perspective are two parallel systems with different roles that arose without the organization realizing it. One implication for the future is to structure the organization for participation in school development processes for school management and teachers on all levels for access to the capacity of the collective. Teachers’ and managers’ autonomy is an aspect that is beyond the limitations of this study but may merit further investigation. / Syftet med studien är att synliggöra och problematisera hur skolledare och förstelärare uppfattar styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser ur ett tillitsperspektiv. Frågeställningarna är följande: ”Vilka konstruktioner av tillit framträder hos skolledare och förstelärare i utsagor om styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser?” och ” Vilka konstruktioner av möjligheter och utmaningar framträder vid skolledares styrning och ledning av skolutveckling ur ett tillitsperspektiv?” Studien har en socialkonstruktionistisk design där ett ramverk för utvärdering av tillit vs misstro, Trust/ Mistrust-matrisen: TDM använts vid analysen. Tre teman för skolutvecklingsprocesser med konstruktioner av tillit framträdde: (1) kultur för skolutveckling, (2) behov av skolutvecklingsinsatser och (3) en lärande organisation. Empirin i studien utgörs av intervjuer där skolledare och förstelärare intervjuats. Resultatet indikerar två föreställningar vad skolutveckling är; individuellt, ämnesstyrt perspektiv samt gemensamt, undervisningsperspektiv är två parallella system med olika roller som uppstått utan att organisationen är medveten om det. En implikation för framtiden är att i verksamheten organisera för delaktighet i skolutvecklingsprocesser för skolledare och lärare på alla nivåer för tillgång till kollektivets kapacitet. Lärares och ledares autonomi är en aspekt som utelämnats i denna studie men som kan finnas anledning att utforska vidare.

Denna studie handlar om styrningen av Stadsutvecklingsprojektet i Varbergs kommun. Studien syftar till att undersöka vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten för Stadsutvecklingsprojektet och om Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av projektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten. Post-NPM-trenderna Tillitsbaserad styrning och ledning, New Public Governance och Public Value Management används tillsammans med New Public Management som idealtyper för att analysera styrdokumenten. Genom att undersöka detta får vi djupare kunskaper om hur förändringen och utvecklingen som skett av den offentliga styrningen senaste decennierna - genom att olika former av styrning har introducerats och trendat - har påverkat styrningen av en svensk kommun. Resultatet visar att styridéer från alla styrformer som nämns ovan uttrycks i styrdokumenten men att idéer från styrformerna inom post-NPM och speciellt Tillitsbaserad styrning och ledning är frekvent förekommande. Detta visar i sin tur på att Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av Stadsutvecklingsprojektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

I den här dokumentanalysen har offentliga verksamheters medarbetar- och ledarpolicys analyserats i syfte att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur tillit och styrning uttrycks i policy. Utifrån syftet togs två forskningsfrågor fram: 1) Om och i så fall på vilket sätt är tillit synligt i dessa policys? 2) Vem är chefen och vem är medarbetaren i dessa dokument? För att besvara syftet analyserades 15 policys från kommuner, regioner och statliga verksamheter. Resultatet visar att tillit är synligt genom att verksamheterna utgår från kärnverksamheterna och att medarbetarens kompetenser lyfts fram som viktiga verktyg för att nå nöjda kunder och leverera en bra välfärd. Enlig policyerna är medarbetarna professionella genom att vara en ansvarstagande medskapare som är rak och tydlig med sina medarbetare och har kunden i centrum. Ledaren i verksamheterna är lyhörda genom tydlighet i sin kommunikation, de är måluppfyllare och möjliggörare samtidigt som de agerar som förebilder för sina medarbetare och har tillit till deras förmågor. / In this document analysis, public sector employees and management policies have been analyzed in order to investigate how trust and leadership are expressed in policy through a qualitative content analysis. Based on the purpose, two research questions were raised: 1) If and if so, in what way is thrustbased leadership visible in these policies? 2) Who is the manager and who is the co-worker in these documents? To answer the purpose, 15 different policies from municipalities, regions and government agencies were analyzed. The result shows that trust is visible through the fact that the operations are based on the core operations and the co-workers skills are highlighted as important tools for reaching satisfied customers and delivering good welfare. In accordance with the policies, the co-workers are professional by being a responsible co-creator who is straightforward and clear with their coworkers and has the customer at the center. The leaders are responsive in the operations and clear in their communication, they are goal fulfillers and enablers while at the same time acting as role models for their employees and having confidence in their abilities.