Syftet med denna studie har varit att bidra med information om hur en mindre grupp gymnasister anser att distansundervisning har innehållit meningsfulla undervisningsmoment, som sin tur har gynnat deras möjligheter för kunskap- och färdighetsutveckling. Därtill har studien försökt avgöra om enkätens resultat kan antyda till att samma gymnasister har tagit del av gynnsam förmedling av medborgarkompetenser som anses viktiga för möjligheten till aktivt samhällsdeltagande. För att undersöka detta har studien genomfört en enkätundersökning med 147 gymnasister, varav samtliga har studerat samhällskunskap genom distansundervisning under perioden mars 2020 till april 2021. Enkätundersökningens resultat har därefter analyserats genom studiens analytiska verktyg, som i sin tur har hjälp att besvara studiens frågeställningar Resultaten visar att en majoritet av respondenterna kan ha tagit del av undervisningsaspekter som antyder till meningsfull undervisning, medan en tydlig minoritet anser motsatsen. Dock visar resultatet även på motsägande aspekter, exempelvis att distansundervisning även har bidragit till ett ökat fokus på att nå kunskapskrav istället för utvecklandet av kunskaper och färdigheter. Resultaten visar även att en majoritet av elever antyder till att de har tagit del av kunskaps- och färdighetsutvecklande undervisning som kan bidra till utvecklandet av medborgarkompetenser. Resultatet bidrar dessutom med uppfattningen om att distansundervisning i ämnet samhällskunskap har haft varierande framgångar i förmedlandet av medborgarkompetenser som kan kopplas till utvecklandet av intresse- och ökat engagemang för politiska- och samhällsrelaterade frågor. / The purpose of this study has been to contribute information about how a small group of upper secondary school students consider that distance education has included meaningful teaching moments, which in turn have favoured their opportunities for knowledge and skill development. In addition, the study has tried to determine whether the survey’s results can imply that the same students have taken part of favourable intermediation of civic competences which are considered important for the possibility of active participation in society. To investigate this, the study has conducted a survey with 147 upper secondary school students, of which all have studied social studies through distance education during the period of March 2020 to April 2021. The results of the study where then analysed through this study´s analytical instrument, which in turn has aided answering this study’s research questions.  The results show that a majority of the respondents may have taken part of teaching aspects that implies to meaningful education, while a minority consider the opposite. However, the results also show contradictory aspects, for example that distance education also has contributed to an increased focus on reaching knowledge requirements instead of the development of knowledge and skills. The results also show that a majority of students imply that they have taken part of knowledge and skills developing education that can contribute to the development of civic competences. Additionally, the results also contribute to the notion that distance education in the subject of social studies has had varying degrees of success concerning mediation of civic competences which can be connected to the development of interest and increased commitment in political and societal issues.

The purpose of this study is to uncover and problematize how school management and senior teachers perceive governing and management of school development processes from a perspective of trust. The research questions are the following: “Which constructs of trust emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes?” and “Which constructs of possibilities and challenges emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes from a perspective of trust?” The study has a social constructivist design where a framework for evaluation of trust versus mistrust (the Trust/Mistrust matrix: TDM) was used in the analysis. Three themes for school development processes with constructs of trust emerged: (1) culture for school development, (2) the need for school development measures and (3) a learning organization. The empirical materials of the study consist of interviews with school management and senior teachers. The result indicates two ideas of what school development is; individual, subject-driven perspective and collective education-driven perspective are two parallel systems with different roles that arose without the organization realizing it. One implication for the future is to structure the organization for participation in school development processes for school management and teachers on all levels for access to the capacity of the collective. Teachers’ and managers’ autonomy is an aspect that is beyond the limitations of this study but may merit further investigation. / Syftet med studien är att synliggöra och problematisera hur skolledare och förstelärare uppfattar styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser ur ett tillitsperspektiv. Frågeställningarna är följande: ”Vilka konstruktioner av tillit framträder hos skolledare och förstelärare i utsagor om styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser?” och ” Vilka konstruktioner av möjligheter och utmaningar framträder vid skolledares styrning och ledning av skolutveckling ur ett tillitsperspektiv?” Studien har en socialkonstruktionistisk design där ett ramverk för utvärdering av tillit vs misstro, Trust/ Mistrust-matrisen: TDM använts vid analysen. Tre teman för skolutvecklingsprocesser med konstruktioner av tillit framträdde: (1) kultur för skolutveckling, (2) behov av skolutvecklingsinsatser och (3) en lärande organisation. Empirin i studien utgörs av intervjuer där skolledare och förstelärare intervjuats. Resultatet indikerar två föreställningar vad skolutveckling är; individuellt, ämnesstyrt perspektiv samt gemensamt, undervisningsperspektiv är två parallella system med olika roller som uppstått utan att organisationen är medveten om det. En implikation för framtiden är att i verksamheten organisera för delaktighet i skolutvecklingsprocesser för skolledare och lärare på alla nivåer för tillgång till kollektivets kapacitet. Lärares och ledares autonomi är en aspekt som utelämnats i denna studie men som kan finnas anledning att utforska vidare.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord.  Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan.  Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning.  Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner. / The purpose of this study is to describe how teachers in the special school view their assessmentassignments in connection with new pupils starting in school. The special school is a compulsoryschool for children with intellectual disabilities who are not considered to have the prerequisites tomeet the mainstream school’s knowledge requirements. In our study, we used a qualitative methodand conducted eleven qualitative interviews with teachers in special school. Schiro's (2013)Curriculum Ideological perspectives were used as theoretical perspectives in the analysis. We havestarted from four different research questions during the course of the work. The first question waswhat strategies the teachers describe that they use to inform themselves about students who arenew in school. Here, one of the results shows that creating relationships with the student may gobefore During the question how teachers view the significance of assessment for students'knowledge development, results of the study vary, but the common feature is that a search for thestudent's ability to show knowledge is similar to a “detective job” (informant L9). The study showsthat the teachers consider that assessment has a certain importance for the pupil's knowledgedevelopment but especially for the adaptation of the teaching. The results also show that teacherslook at how meaningful it is for the pupil to be involved in their own knowledge assessment. Thenext research question was about the challenges presented in the assignment to assess theknowledge of students who are newly admitted to special school. Here, the result shows that allteachers express that students with intellectual disabilities are difficult to assess because everythingdepends on the student's ability and form overall state. Our fourth resurge questions is about whichCurriculum Ideologies become visible. Here the result shows that a Learner centred Ideology isprominent in the teachers' responses. To some extent, teachers experience a conflict in theirassessment assignments, mainly in relation to the interpretation of the wording of the steeringdocuments. The study's results also showed that the teachers need to reflect on the assessmentassignment, here the special teacher can be ascribed an important role as a qualified interlocutor.