Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

The aim of this master’s thesis is to identify differences and similarities, regarding security, in two goods terminals in an organisation in the transport and goods sector. In this thesis we use Cultural Theory as an analytical instrument to investigate organizational culture, as seen from a security perspective. Cultural Theory is a theory seen from two perspectives, the stable perspective and the mobile perspective. These two perspectives concentrate on different research areas. In the thesis we choose to present two representations of both perspectives. A case study was designed to collect the empirical material. Interviews were held, both with individuals and with focus groups at both terminals. The two perspectives of Cultural Theory were also implemented when we collected our material. Our analysis of the empirical material, made from the representations of the stable- and mobility perspectives of Cultural Theory, shows that both terminals have tendencies towards a hierarchical bias, but the terminal named B shows a somewhat higher degree of group – level than the terminal named A. We propose that the size of the terminals and the relationships between the employees can make a difference and can explain the higher degree of group level in terminal B, but the result of this thesis can not entirely confirm this. An analysis of factors that affect violations also shows that terminal A has a higher potential risk of fiddling than terminal B. This conclusion is also a topic that needs further research if it is to be confirmed. / Uppsatsnivå: D

<p>Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.</p><p>Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget.</p><p>Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt.</p><p>Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.</p>

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren. Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad. Implementeringsarbetet inom denna enhet har delats in i tre olika faser där den första fasen innebar att ta fram mål och mått som ansågs viktiga att mäta i verksamhetens olika delar. I slutet av första fasen kontaktades Karlstads universitet av verksamhetschefen på Kronoparkens vårdcentral för att få hjälp med utvärdering och uppföljning. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa för- och nackdelar med arbetet under implementeringens första fas av det balanserade styrkortet på Kronoparkens vårdcentral. Genom att belysa dessa kan modifieringar av implementeringsprocessen göras för att gynna eller motverka eventuella för- och nackdelar under det fortsatta arbetet med verktyget. Undersökningen utgår från sekundärdata vi tillhandahöll av verksamhetschefen på vårdcentralen, däribland styrkorten för Värmlands landsting och styrkortet för Kronoparkens vårdcentral. Våra primärdata baseras på kvalitativa undersökningar i form av gruppintervjuer med medarbetarna samt en individuell intervju med verksamhetschefen. Genom denna undersökning ville vi få en insikt i respondenternas syn på implementering och eventuella för- och nackdelar som de har upplevt. Kronoparkens vårdcentral har kommit en bra bit på den långa vägen till att nå en framgångsrik implementering av det balanserade styrkortet. Medarbetarna överlag har en positiv syn på initiativet till förändring, vilket kan gynna ett fortsatt arbete med verktyget. För att bibehålla den positiva synen som respondenterna upplever anser vi att ledningen bör bevisa att verktyget inte bara är ett i mängden utan att det är något bestående. Förutom detta kan en kontinuerlig uppföljning och en helhetsbild exempelvis i form av ett flödesschema av vägen till målen klargöra att det är ett långsiktigt verktyg som inte ger resultat över en natt.

Syfte: Syftet är begreppsutvecklande där vi vill öka kunskapen om hur en verksamhet som kännetecknas av hierarki och standardisering är kopplat till kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets och kreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i en professionsbyråkrati. Metodik: Vi har använt oss av deduktiv ansats och en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med olika chefer på Länssjukhuset i Kalmar samt elva stycken intervjuer med medarbetare till dessa chefer. Resultat: Vi har upptäckt att andra termer tillgives samma innebörd som kreativitetsbegreppet på Länssjukhuset i Kalmar. Istället för kreativitet används utveckling och förbättringsarbete, något som ständigt är i fokus. Ledarskapet försvåras av sin uppgift att skapa ett klimat där idéer från medarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna på Länssjukhuset i Kalmar måste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för att kunna få medarbetarna att vara kreativa. Slutsatsen är att Länssjukhuset eftersom de arbetar för att främja kreativitet kan ses som väl så kreativa i jämförelse med verksamheter av andra slag, men att de själva inte använder dessa begrepp.

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument. I resultatet framgår det att det gått från hierarki till jämställdhet mellan yrkesgrupperna till att 2010 revidera läroplanen för förskolan vilken nu poängterar förskollärarnas status i förhållande till barnskötarna. förskollärare och barnskötare upplever i dag varandra som jämlikar men dock finns en önskan av förskollärare att deras utbildning och bredd av kunskaper skall synas mer genom större ansvar och en förändrad roll i arbetslaget.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet efter dessa fokusgruppsintervjuer visar att fotbollsdomarnas interaktion är märkbart styrd av den hierarkiska strukturen inom ett domarteam. Domarteamet bör även samarbeta genom att förstärka kollegornas domslut under matchen, trots att medlemmar inom domarteamet kan ha avvikande uppfattningar angående den specifika situationen. Det har även betydelse för interaktionen att fotbollsdomarna och de assisterande fotbollsdomarna agerar utefter sina tillsatta roller inom domarteamet. En rekommendation för denna studie är att den skulle kunna appliceras i två olika sammanhang, dels för domare inom idrottsliga kontexter, men den kan även vara användbar inom andra sammanhang där likartade grupper utanför den idrottsliga arenan interagerar för att genomföra en gemensam uppgift.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.</p>

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.