Examensarbetet utfördes på uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens läge och det tarmycket tid och kan resultera i felkällor.Arbetet har två syften. Det första syftet är att förändra del av verksamheten, genom att kommamed ett förändringsförslag när det gäller godshanteringen. Det andra syftet är att jämförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bäst.För att få fram ett förändringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förändringsförslag nedan följer ett urval av dessa:• Ställa krav på leverantörerna att de skall använda streckkoder med rätt standard Code128.• Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.• Förbättra nuvarande kundrelationer. Genomför en uppföljning med jämna mellanrum föratt se hur kundrelationerna sköts.

The aim of this master’s thesis is to identify differences and similarities, regarding security, in two goods terminals in an organisation in the transport and goods sector. In this thesis we use Cultural Theory as an analytical instrument to investigate organizational culture, as seen from a security perspective. Cultural Theory is a theory seen from two perspectives, the stable perspective and the mobile perspective. These two perspectives concentrate on different research areas. In the thesis we choose to present two representations of both perspectives. A case study was designed to collect the empirical material. Interviews were held, both with individuals and with focus groups at both terminals. The two perspectives of Cultural Theory were also implemented when we collected our material. Our analysis of the empirical material, made from the representations of the stable- and mobility perspectives of Cultural Theory, shows that both terminals have tendencies towards a hierarchical bias, but the terminal named B shows a somewhat higher degree of group – level than the terminal named A. We propose that the size of the terminals and the relationships between the employees can make a difference and can explain the higher degree of group level in terminal B, but the result of this thesis can not entirely confirm this. An analysis of factors that affect violations also shows that terminal A has a higher potential risk of fiddling than terminal B. This conclusion is also a topic that needs further research if it is to be confirmed. / Uppsatsnivå: D

This examination paper is a lead in the educational program Industrial Management at Jönköping University. The paper itself contains an analysis of the warehouse organisation and its efficiency at the furniture company Voice AB in Torsvik, just south of Jönköping, Sweden. The report also contains propositions to raise the level of efficiency in the company warehouse and warehouse management. In the investigation of the warehouse a number of possible improvements were found. Examples are lack of a system for labelling shelves and racks, lack of an efficient location system and development possibilities in work routines. For the empirical investigation both qualitative and quantitative methods ware used. The quantitative methods were used to investigate the physical prerequisites of the warehouse layout, and ratios concerning the handling of components and products. The qualitative methods have been used to get an overview of the handling routines in the warehouse. Examples of proposals are among others a system for labelling racks and shelves, new routines in warehouse management and location system. The warehouse slots should be labelled with a system where department, racks, shelves and height can be read from the warehouse slot address. Voice AB should also write a document where it is stated which tasks are associated with specific workers in the warehouse. They should also have a discussion about the strategic parameters in forming an efficient location system for the warehouse. / Detta examensarbete är ett led i ingenjörsutbildningen industriell organisation och ekonomi med inriktning på logistik och ledning. Arbetet är en nulägesanalys och ett förbättringsförslag för lagerorganisationen på företaget Voice AB i Jönköping. I nulägesanalysen påträffades en del förbättringsmöjligheter som diskuteras i arbetet. Bland annat handlar det om avsaknaden av ett system för uppmärkning av lagerplatser, brister i lokaliseringssystem för gods samt utvecklingsmöjligheter vad gäller hanteringsrutiner vid förflyttning och hantering. Den empiriska undersökningen innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna har använts för att undersöka detaljer i lagerlayoutens fysiska förutsättningar samt olika nyckeltal kring hanteringen. De kvalitativa metoderna har använts för att få fram en helhetsbild över de hanteringsrutiner som varit aktuella att undersöka. Förbättringsförslagen innehåller bland annat ett förslag till hur lagerplatser skall märkas upp, vilka rutiner man bör införa och hur detta bör gå till. Lagerplater bör märkas ut så att avdelning, gångar, hyllor och höjd kan utläsas från lageradressen. Voice AB bör författa ett dokument där det klart framgår vilka arbetsuppgifter som var och en i lagret skall ha. Det är även viktigt att ha en diskussion om den strategiska behandlingen av ett lokaliseringssystem för lagret.

<p>This examination paper is a lead in the educational program Industrial Management at Jönköping University. The paper itself contains an analysis of the warehouse organisation and its efficiency at the furniture company Voice AB in Torsvik, just south of Jönköping, Sweden. The report also contains propositions to raise the level of efficiency in the company warehouse and warehouse management.</p><p>In the investigation of the warehouse a number of possible improvements were found. Examples are lack of a system for labelling shelves and racks, lack of an efficient location system and development possibilities in work routines. For the empirical investigation both qualitative and quantitative methods ware used. The quantitative methods were used to investigate the physical prerequisites of the warehouse layout, and ratios concerning the handling of components and products. The qualitative methods have been used to get an overview of the handling routines in the warehouse.</p><p>Examples of proposals are among others a system for labelling racks and shelves, new routines in warehouse management and location system. The warehouse slots should be labelled with a system where department, racks, shelves and height can be read from the warehouse slot address. Voice AB should also write a document where it is stated which tasks are associated with specific workers in the warehouse. They should also have a discussion about the strategic parameters in forming an efficient location system for the warehouse.</p> / <p>Detta examensarbete är ett led i ingenjörsutbildningen industriell organisation och ekonomi med inriktning på logistik och ledning.</p><p>Arbetet är en nulägesanalys och ett förbättringsförslag för lagerorganisationen på företaget Voice AB i Jönköping. I nulägesanalysen påträffades en del förbättringsmöjligheter som diskuteras i arbetet. Bland annat handlar det om avsaknaden av ett system för uppmärkning av lagerplatser, brister i lokaliseringssystem för gods samt utvecklingsmöjligheter vad gäller hanteringsrutiner vid förflyttning och hantering. Den empiriska undersökningen innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna har använts för att undersöka detaljer i lagerlayoutens fysiska förutsättningar samt olika nyckeltal kring hanteringen. De kvalitativa metoderna har använts för att få fram en helhetsbild över de hanteringsrutiner som varit aktuella att undersöka.</p><p>Förbättringsförslagen innehåller bland annat ett förslag till hur lagerplatser skall märkas upp, vilka rutiner man bör införa och hur detta bör gå till. Lagerplater bör märkas ut så att avdelning, gångar, hyllor och höjd kan utläsas från lageradressen. Voice AB bör författa ett dokument där det klart framgår vilka arbetsuppgifter som var och en i lagret skall ha. Det är även viktigt att ha en diskussion om den strategiska behandlingen av ett lokaliseringssystem för lagret.</p>

Citylogistik är ett komplext fenomen som innefattar alla resor till, ut ur och inom ett utvalt stadsområde med vägfordon vars uppgift är hämtning eller leverans av varor. Städerna är en stor drivkraft till ett enskilt lands ekonomi och då godstransporter är fundamentala för vår befintliga livsstil är det viktigare än någonsin att godsflödet i städer fungerar för att öka tillgängligheten av produkter och material. Den ökade urbaniseringen i Sverige har ökat efterfrågan på godstransporter inom städerna. Transportaktiviteter leder dock till ökade luftföroreningar, växthusgasutsläpp, buller, visuellt intrång och trafikstockningar som är kostsamt för samhället. I Europa står stadstransporter idag för en fjärdedel av transporternas koldioxidutsläpp och 69% av alla trafikolyckor sker i städer. Transportplanering är en komplicerad uppgift som innefattar många interaktioner mellan olika aktörer. Det finns många olika intressenter längs en försörjningskedja, som alla har olika krav på och uppfattningar av godstransporter. Företag tenderar att bekymra sig mer över hur kunder ska ha tillgång till tjänster och varor snarare än hur varorna ska komma till butiken. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för det komplexa logistiksystemet som finns i Skövde för att sedan utforma citylogistik åtgärder som är hållbara och främjar aktörernas intressen. Köpcentrumet Commerce i Skövdes stadskärna erhåller godsleveranser varje dag till över 50 butiker via två lastbryggor som inte har full kapacitet. För att besvara rapportens problemfrågor har mätningar och observationer utförts samt intervjuer och enkätundersökning med de aktörer som berörs inom ramen av detta arbete. Författarna har identifierat en möjlighet att tillgängliggöra kapacitet på en av lastbryggorna genom att bygga en ramp. / City logistics is a complex phenomenon that includes all trips to, out of and within a selected urban area with road vehicles whose task is to collect or deliver goods. The cities are a major driving force for an individual country's economy and, since freight transport is fundamental to our existing lifestyle, it is more important than ever that the flow of goods in cities works to increase the availability of products and materials. The increased urbanization in Sweden has increased the demand for freight transport within the cities. However, transport activities lead to increased air pollution, greenhouse gas emissions, noise, visual intrusion and traffic congestion that is costly to society. Today in Europe, urban transport accounts for a quarter of the transport's carbon dioxide emissions and 69% of all traffic accidents occur in cities. Transport planning is a complicated task that involves many interactions between different stakeholders. There are many different stakeholders along a supply chain, all of which have different requirements and perceptions of freight transport. Companies tend to worry more about how customers should have access to services and products rather than how the products should be delivered. This study aims to gain a deeper understanding of the complex logistics system that exists in Skövde in order to design city logistics initiative that are sustainable and promote the interests of the stakeholders. Commerce, the city mall of Skövde receives deliveries of goods every day to over 50 stores through two loading docks with limited capacity. To answer the report's problem questions, measurements and observations have been carried out, as well as interviews and questionnaires with the actors involved within the framework of this work. The authors have identified an opportunity to make capacity available on one of the loading docks by building a ramp.

Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects. / Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet.   Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen.