Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects. / Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet.   Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen.