I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.