Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.

<p>Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.</p>

Denna studie fokuserar på spänningen mellan ideologiska- och postideologiska argument i riksdagsdebatter och dess effekter för en demokratisk debatt. Studien använder fyra riksdagsdebatter mellan 1980-talet till år 2021 för att redogöra om den svenska kriminalpolitiken rört sig från att vara ideologiskt dominerad till en postideologisk debatt eller vice versa. Studien använder en kvalitativ ideologianalys med analysscheman skapade för att särskilja ideologiska och postideologiska argument i riksdagsdebatter rörande villkorlig frigivning. Resultatet i studien visar att den kriminalpolitiska debatten rör sig mot en ideologiskt inriktad debatt från en tidigare postideologisk debatt. Detta resulterar i slutsatser vilket visar på en pågående demokratisering av kriminalpolitiken där formulering av samhällsproblem är en drivande faktor för den svenska kriminalpolitikens upprepade förändringar.

<p>Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:</p><p>-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? </p><p>-Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? </p><p>Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra. </p>

<p>Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.</p>

<p>The purpose of this study is to from a client point of view study the release process. The first issue is which positive and negative aspects on the release situations that are revealed trough the interviews. The second issue is which changes that are needed to improve the conditions for the release work to be crime preventive. The study has been performed by means of qualitative interviews with clients, and one person with a long professional experience of treatment of offenders. The results show that the release work has generally not been successful. This is, according to the clients, due to a lack of cooperation between the client and the authorities. The clients also mean that their own motivation is the base for change, but that they may need help to mobilize the motivation. The next step is to se to that the soberness and the motivation obtained during the time in prison is not destroyed shortly after release. This is a significant risk that has been described both in previous research and by the interviewees. It is a paradox to from one day as institutionalised to the next day as released be expected to take responsibility for all aspects of life. The release process is not finished when the prisoner leaves the prison. The subsequent release work needs to be improved. A possibility that came up during the interviews is to set up a post-release system in the form of apartments owned by the local authorities. Crime is a symptom of both social system problems and personal problems. However, both the previous research and the result of this study show a tendency that the client’s will to change often meets hinders caused by the social systems. It is on the social system level that improvements in the first place are needed.</p> / <p>Syftet med studien är att ur klientperspektiv studera frigivningssituationen. Första frågeställningen är vilka positiva och/eller negativa omständigheter som kommer fram om frigivningsarbetet. Den andra frågeställningen är vad som behöver förändras för att skapa bättre förutsättningar för att frigivningsarbetet ska förebygga återfall i brott. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med klienter samt en person med lång yrkeserfarenhet inom kriminalvården. Resultatet visar att frigivningsarbetet inte fungerat tillfredsställande. Detta har enligt klienterna sin grund i bristande samverkan mellan klient, Kriminalvård och övriga samhällsaktörer. Klienterna menar även att deras egen vilja är grunden för förändring men att det kan behövas hjälp att väcka den. Nästa steg är att se till att den nykterhet och vilja som uppnåtts under anstaltstiden inte raseras direkt efter frigivningen. Detta är en reell risk som har beskrivits både i intervjusvaren och i tidigare forskning. Det innebär en paradox att ena dagen vara institutionaliserad intagen till att som frigiven förväntas ta ansvar för sitt liv på alla plan. Frigivningsprocessen är inte avslutad i och med att klienten lämnar anstalten. Det frigivningsarbete som kvarstår behöver förbättras. Ett förslag som presenteras i intervjusvaren är inrättandet av ett mellansystem i form av kommunalägt boende. Kriminalitet är ett symtom på samhällsproblem likväl som det har individuella orsaker. I den tidigare forskningen och i intervjusvaren framtonar dock en bild av hur klientens vilja till förändring hindras av den ram samhällssystemet skapar. Det är i första hand på samhällsnivån som förbättringar behövs.</p>

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts: -Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra.

Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.

The purpose of this study is to from a client point of view study the release process. The first issue is which positive and negative aspects on the release situations that are revealed trough the interviews. The second issue is which changes that are needed to improve the conditions for the release work to be crime preventive. The study has been performed by means of qualitative interviews with clients, and one person with a long professional experience of treatment of offenders. The results show that the release work has generally not been successful. This is, according to the clients, due to a lack of cooperation between the client and the authorities. The clients also mean that their own motivation is the base for change, but that they may need help to mobilize the motivation. The next step is to se to that the soberness and the motivation obtained during the time in prison is not destroyed shortly after release. This is a significant risk that has been described both in previous research and by the interviewees. It is a paradox to from one day as institutionalised to the next day as released be expected to take responsibility for all aspects of life. The release process is not finished when the prisoner leaves the prison. The subsequent release work needs to be improved. A possibility that came up during the interviews is to set up a post-release system in the form of apartments owned by the local authorities. Crime is a symptom of both social system problems and personal problems. However, both the previous research and the result of this study show a tendency that the client’s will to change often meets hinders caused by the social systems. It is on the social system level that improvements in the first place are needed. / Syftet med studien är att ur klientperspektiv studera frigivningssituationen. Första frågeställningen är vilka positiva och/eller negativa omständigheter som kommer fram om frigivningsarbetet. Den andra frågeställningen är vad som behöver förändras för att skapa bättre förutsättningar för att frigivningsarbetet ska förebygga återfall i brott. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med klienter samt en person med lång yrkeserfarenhet inom kriminalvården. Resultatet visar att frigivningsarbetet inte fungerat tillfredsställande. Detta har enligt klienterna sin grund i bristande samverkan mellan klient, Kriminalvård och övriga samhällsaktörer. Klienterna menar även att deras egen vilja är grunden för förändring men att det kan behövas hjälp att väcka den. Nästa steg är att se till att den nykterhet och vilja som uppnåtts under anstaltstiden inte raseras direkt efter frigivningen. Detta är en reell risk som har beskrivits både i intervjusvaren och i tidigare forskning. Det innebär en paradox att ena dagen vara institutionaliserad intagen till att som frigiven förväntas ta ansvar för sitt liv på alla plan. Frigivningsprocessen är inte avslutad i och med att klienten lämnar anstalten. Det frigivningsarbete som kvarstår behöver förbättras. Ett förslag som presenteras i intervjusvaren är inrättandet av ett mellansystem i form av kommunalägt boende. Kriminalitet är ett symtom på samhällsproblem likväl som det har individuella orsaker. I den tidigare forskningen och i intervjusvaren framtonar dock en bild av hur klientens vilja till förändring hindras av den ram samhällssystemet skapar. Det är i första hand på samhällsnivån som förbättringar behövs.

Denna uppsats har till syfte att främst utvärdera hur tillämpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikraftträdande den 1 november 2006, men även att diskutera hur denna lagstiftning förhåller sig till de grundläggande principer som präglar det svenska straffsystemet i övrigt. Utvärderingen har skett med utgångspunkt i en studie av främst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt, men även andra rättskällor, såsom OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort källmaterial för denna framställning. OmvL tillkom som en reaktion på att antalet livstidsfångar i svenska fängelser ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rättssäkert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jämfört med det dittills gällande diskretionära nådeinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten, samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Av den företagna rättsfallstudien framgår att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen är den tid som den dömde avtjänat och om det finns risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Uppsatsens slutsats är att tillämpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen. En viss förändring av den inbördes vikten mellan de olika kriterierna har dock skett över tiden, resulterande i återfallsrisken nu framstår som det numera enskilt viktigaste kriteriet vid omvandlingsprövningen. Vad beträffar överensstämmelsen med de grundläggande principer som bildar utgångspunkt för straffsystemet i övrigt framstår OmvL som mer individualpreventivt inriktad än övrig lagstiftning som främst bygger på en proportionalitetstanke.