No description available.

No description available.

<p>Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:</p><p>-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? </p><p>-Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? </p><p>Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra. </p>

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts: -Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra.

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers. We chose these respondents to get a chance to see the phenomenon from different perspectives. The study's starting point is moral panic and youth culture. The results and analysis section showed that the professionals had differing opinions on how to consider the phenomenon. The majority of respondents felt that there are elements of both moral panic and real danger; however, there were those who felt it was merely a moral panic, while others felt that it was solely a real danger. With this background, our conclusion is that probably internet drugs should be seen as both - a moral panic and a real danger.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen. Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare. Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa. Framställningarna ansågs bidra till okunskap och skandalisering av yrket. Socialarbetarna uppfattade att massmediers framställningar bidrog till ett avstånd mellan det sociala arbete och allmänheten genom moralisk panik. Socialarbetarnas uppfattningar om massmedier påverkan var att de ansåg att det påverkar såväl socialarbetarna, allmänheten och andra professioners syn på det sociala arbetet. Resultatet visade även på att massmediers framställningar påverkar på både individnivå och organisatorisk nivå. Massmediers framställningar påverkar allmänheten genom att det som sätts på dagordningen även blir viktiga frågor för allmänheten. Socialarbetarnas uppfattningar om allmänheten i relation till massmediers framställningar var att allmänhetens uppfattningar var både positiva och negativa till socialt arbete. Socialarbetarnas uppfattningar om vilka bakgrundsfaktorer det finns till massmediers framställningar var att de trodde att mycket berodde på okunskap. Deras uppfattning var att allmänheten, massmedia och andra professioner har väldigt dålig insyn i yrket. Allmänheten har hög tilltro till vad massmedier förmedlar vilket massmedier ofta använder i säljande syfte. Socialarbetarnas uppfattningar om hur de skulle vilja framställas i massmedier var att de önskade att en mer nyanserad och neutral bild förmedlades till allmänheten. Fokusgrupperna ansåg att massmedia skulle kunna användas till att marknadsföra och sprida kunskap kring yrket.

Sociala medier tar en allt större plats i ungdomars vardag, men hur stor plats tar den egentligen. Vi läser i media om hur allt fler ungdomar utsätts för övergrepp, kränkningar och mobbning via sina sociala medier. Vi vill genom vår studie visa hur några ungdomar själva resonerar kring sin användning av sociala medier. Vi vill även lyfta fram deras tankar kring risker och möjligheter som de själva kan se med sociala medier. Vi har intervjuat sju ungdomar från olika områden i Stockholm i åldrarna 15–19 år. Slutsatsen av studien är att ungdomarna kan se att det finns risker med sociala medier. De ser samtidigt att möjligheterna som finns med sociala medier, som till exempel att det är en snabb kommunikationskanal till deras kompisar både nära och långt bort, och att de även har tillgång till nyheter och information från hela världen, överväger riskerna. / Young people’s experience of social media’s risks and opportunities Social media is taking an ever-bigger place in the everyday life of young people, but how much space does it really take. We read in the media about how young people are being subjected to abuse, insults and bullying through their social media. Through our study, we want to show how some young people themselves argue about their use of social media. We also want to elevate their thoughts on the risks and opportunities they can see with social media. We have interviewed seven young people from different areas of Stockholm between the ages of 15-19 years. The conclusion of the study is that young people can see that there are risks with social media. At the same time, they see that the potential of social media, such as giving them a fast communication channel to their friends, both close and far away, and also having access to news and information from around the world, contemplates the risks.