Frågeställningar: Hur arbetar parterna i outsourcing-arrangemang för att etablera effektiva relationer och social anpassning?   Hur påverkar utformningen av outsourcing-arrangemanget parternas arbete med social anpassning?   Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kontextuellt perspektiv av outsourcing-arrangemang undersöka hur ingående parter arbetar med relationer för att uppnå social anpassning. Med kontextuellt perspektiv syftar vi på de olika aspekter som tillsammans påverkar hur outsourcing-arrangemanget är utformat. Med detta vill vi skapa större förståelse för hur parter i olika outsourcing-arrangemang arbetar med relationerna till varandra i praktiken i en allt mer heterogen outsourcing-miljö. Vidare vill vi undersöka vilken påverkan olika utformning av outsourcing-arrangemang kan ha på detta arbete och hur det påverkar arbetet med att uppnå social anpassning. Vi vill genom detta skapa större förståelse för social anpassning och göra det mer tillämpbart i praktiken genom att utgå från ett mer detaljerat, kontextuellt perspektiv.     Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom intervjuer som metod för insamlandet av data. Det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som alla har erfarenhet av ledande roller i outsouricing-arrangemang. Teorin som har använts har varit kopplad till bland annat outsourcing-relationer, social anpassning, boundary spannning och offshore-outsourcing.     Slutsats: I praktiken arbetar företagen mer “ad hoc” med att vårda relationerna än vad som teoretiska riktlinjer föreslår. Däremot värderas social anpassning högt och bidrar därför till att inblandade parter praktiskt förändrar processer och sätter in insatser, samt utarbetar välformulerade avtal för att uppnå bättre social anpassning mellan parterna outsourcing-arrangemang. Vidare kan det konstateras att utformningen av outsourcing-arrangemanget, påverkar vilka krav som ställs på relationen i att uppnå social anpassning, och därigenom hur parterna behöver arbeta för att uppnå social anpassning. / Questions: How do clients and vendors operate to enable effective relations and social alignment in outsourcing arrangements?   How does the formation of the outsourcing arrangement affect the work in social alignment creation?   Purpose: The main purpose of this study is to research how organisations work with relationships to achieve social alignment between the parties from a contextual perspective. The contextual perspective involves the different aspects that comprises the forming of the outsourcing-arrangement. Through this, we aim to develop greater understanding in how the parties of an outsourcing arrangement form their relationships in practice in a heterogeneous outsourcing environment. This will give a wider perspective to how these contextual aspects affect the social alignment between parties and how the relationships need to be tended to in achieving effective relationships and social alignment.   Method: In achieving the purpose of this thesis, a qualitative method has been applied to the data collection through a series of interviews. A total of six interviews have been conducted with respondents with great experience and leading roles within outsourcing arrengements. Theories that have been applied involve outsourcing relationships, social alignment, boundary spanning and offshore outsourcing, among others.     Conclusion: The organisations work more “ad hoc” in practice than what theoretical guidelines propose. The concept of social alignment from a practical perspective on the other hand is widely applicable and leads to the changing of processes and arranging of efforts to better achieve social alignment between the parties. Further, the aspects that comprise the shape of the outsourcing arrangement are concluded to have effect on the many ways in which the parties work whit their relationships in the forming of social alignment.

<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun, kronisk sjukdom som ca 15,000-18,000 personer i Sverige är drabbade av. Vanliga symtom i början av sjukdomen kan vara känselbortfall, gång- och balanssvårigheter, fatigue, samt synstörningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva unga vuxnas upplevelse och hantering av att leva med multipel skleros. Syftet var också att beskriva undersökningsgruppen i de artiklar som utgör resultatet i denna studie. Metod: Föreliggande studie har använt sig av två databaser, Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Med noggrann bearbetning har resultatet formats med tre huvudrubriker och10 underrubriker. Huvudresultat: I resultatet framkom hur unga vuxna reagerar på och upplever att bli diagnostiserad med MS, hur olika symtom påverkar deras fysiska och psykiska hälsa, samt vilka olika strategier de MS-drabbade personerna använder för att hantera sjukdomen. Det framkom ur resultatet att undersökningsgruppen i de utvalda artiklarna bestod av 66,5 % kvinnor och 33,5% män. Medelålder på deltagarna var 44,8 år. Bortfallet hade redovisats i åtta av de 11 valda artiklarna Slutsats: Med ökad kunskap om MS och hur personer som lever med diagnosen upplever den, kan sjuksköterskan bli bättre i sin yrkesutövning och vägleda de drabbade i sin strävan att hitta strategier för underlättande i vardagen. Adekvat information från sjukvården, stöd från familj, vänner och andra drabbade är av stor vikt för att individer med MS ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Mer forskning om MS gällande barn och män vore betydelsefullt då den forskning som finns i dagsläget inom dessa områden är minimal. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune chronic disease which about 15.000 to 18.000 persons in Sweden suffer from. Common symptoms early in the disease may be numbness, walking and balance problems, fatigue, and visual disturbances. Purpose: The aim of the current study is to describe young adults experiences and management of living with multiple sclerosis. The aim is also to describe the method of the study group in the articles forming the result of this study. Methods: The present study used two databases, Cinahl and PubMed. The result is based on 11 scientific articles. With careful processing, the result has been shaped by three main headings and 10 subheadings. Main results: The result showed young adults reactions to and experiences of being diagnosed with MS. How different symptoms affect their physical and mental health, as well as the different strategies the MS-affected individuals use to manage the disease. The result also showed that the studygroup in the articles consisted 66,5% women and 33,5% men. The average age of participants was 44,8 years. The loss had been reported in eight of the 11 selected articles. Conclusion: With greater knowledge about MS and affected peoples experience of living with the diagnosis, nurses can get better in their profession and guide the injured people in their quest to find strategies to aid in everyday life. Adequate information from health care, support from family, friends and others affected with MS is of great importance to the affected individuals, giving them the opportunity to live a normal life. More research on MS in Children and men would be significant as the research available in the current situation in these areas is minimal.

<p>Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. <strong>Resultat</strong>: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. <strong>Slutsats</strong>: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. Resultat: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. Slutsats: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.

The main purpose of this study is to explain international students’ social and cultural adaptation to the new environment at Linnaeus University in Växjö. Multiple research methods were used as this study has gathered and analyzed both qualitative and quantitative data, however with an emphasis on the qualitative. Six interviews were conducted and 103 survey responses collected. The data was analyzed in light of four theories; Bourdieu’s theory of social capital, Ebaugh’s theory of role exit, Elias and Scotson’s theory of established and outsiders, and Stier’s description of the role of socialization for cultural learning. The results of the study indicates that the international students form an initial, small social network consisting of other international students through meeting people in class, in their living corridors and on events organized by the University’s organizations. This small social network expands as students meet new friends through their existing social network; through “a friend of a friend”. The social network functions as social capital as the students get access to resources such as jobs, organizations and a less segregated living situation through their friends and acquaintances. The growing social network in time also includes Swedish students, and having Swedish friends help facilitate the students’ cultural adaption. The students get re-socialized into Swedish culture through interaction with Swedish people; by receiving rewards when doing something right and sanctions when doing something wrong. While adapting to Swedish norms they disengage in norms from their home culture. This re-socialization can be viewed as a version of role exit. The final stage of the cultural adaptation is when the Swedish norms have been internalized with the international student to the point where he or she feels like it is a part of his or her personality.