Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla. Ämnet anser vi i allra högsta grad är relevant att studera då riskerna med uteslutande av yngre individer i längden kan få negativa följder. Man riskerar till exempel att gå miste om viktig kompetens vilket är negativt då man kan uttrycka det som att framtiden ligger i de yngres händer.Vi har inte som avsikt att presentera någon form av sanning och inte heller generalisera några slutsatser utan vi vill snarare förmedla poänger som kan leda till vidare reflektion hos läsaren. För att kunna åstadkomma detta har vi tillämpat en abduktiv metod där vi kontinuerligt arbetat oss framåt i en så kallad hermeneutisk spiral där vi hela tiden pendlat mellan teori och empiri. Strukturen följer Hernadi´s hermeneutiska triad.Under studien har vi kunnat urskönja beteenden och ageranden inom det specifika företaget, som har en exkluderande effekt på yngre chefer och ledare. I vissa fall har det handlat om att överordnade chefer tillämpat ledningsmetoder som inte tillåtit de yngre cheferna att tala på sitt sätt, medans det i andra fall varit yngre chefer själva som genom sina egna uttalanden och åsikter om ungt ledarskap exkluderat sig själva, de har undervärderat sig själva. Trots att strategierna vi lyckats blottlägga enbart visar på hur situationen kan förhålla sig då studien baseras på material från endast ett företag, så förmedlas ändå tanken om att exkludering överhuvudtaget kan göra sig gällande inom företag idag. Poänger har presenterats i uppsatsen om att vi själva är med och bidrar till en exkludering av unga chefer, till exempel då vi i följande studie valt att beröra ämnet. En problematik inom området kanske inte behöver existera då vi själva i många fall kan ses som bovarna i dramat!

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär. Studien är relevant då många organisationer enligt oss idag saknar beredskapsplaner för hur de ska anpassa sig till ett nytt paradigm. Anledningen till att vi vill behandla den här problematiken beror på att vi anser att många organisationers framtida överlevnad kan hänga på att ledarna öppnar sina sinnen för nytänkande. De behöver även upplysas eller påminnas om vad ett paradigmskifte egentligen innebär. Vi är inte ute efter att lösa problemen utan snarare är miljöproblemens karaktär av sådan art att de måste kontrolleras och hanteras. Uppsatsen fokuserar på att skapa en större förståelse inom området. I ett led att samla in information och se vad dagens organisationer har för inställning till det nya paradigmet har vi genomfört tre djupintervjuer enligt en kvalitativ metod. Hanterandet av insamlat material sker genom en abduktiv process för att således få fördjupad kunskap om fenomenet. Vi är alltså inte ute efter att göra anspråk på en allmängiltig sanning. Respondenterna har varit miljöchefer från Volvo personvagnar, Renova samt Gryaab. Resultatet från intervjuerna kopplas samman till de teorier vi behandlat genom ett användande av den narrativa kunskapsformen. I tolkningsarbetet har vi använt Hernadis hermeneutiska triad för att först rekonstruera intervjuerna. Vidare dekonstrueras texten, monteras ned för bland annat finna bakomliggande motiv, för att slutligen konstruera eller författa en egen text inom området. De kunskaper vi erhållit under arbetets gång mynnar ut i en narrativ modell som vi kommit att kalla ”organisationens evolutionsprocess”. Slutsatser som kan dras genom den är att organisationer ständigt påverkas av signaler utifrån av olika karaktär och styrka. Modellen förklarar hur organisationen likt en organism anpassar sig i en evolutionär process till det förändrade landskapet. En organisations grundförutsättning för att hantera processen är flerkretsinlärning som innebär ett kontinuerligt ifrågasättande av verksamhetens operationsregler. Det här är viktigt för att undkomma fällan som rör vanliga tankemönster, det så kallade psykiska fängelset.