Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för barns exkludering av varandra i leken. Studien utgår från barnens lek och intervjuer som gjorts med barnen. Till denna studie har ett bardomssociologiskt perspektiv valts samt flera tidigare forskning kring barns exkludering av varandra.  För att förstå omständigheter kring hur barn exkluderar varandra undersöks även vilka tillträdesstrategier barnen använder för att få åtkomst till lek samt vilka olika kamratkulturer det finns på avdelningen. Till denna studie har sammanlagt 5 timmars observationer på barns lek gjorts under en månadsperiod både inomhus och utomhus samt sex barn blivit intervjuade.  Studiens huvudsyfte är att undersöka hur barn exkluderar varandra i leken. För att veta varför barnen exkluderar varandra i leken undersöks tillträdesstrategier, vilka av dessa strategier får positiv respons och vilka strategier ger negativ respons, nämligen exkludering?  Resultatet visar att barn har olika tillträdesstrategier för att komma in i leken, både verbala och icke-verbala strategier. De mest framgångsrika strategier enligt studiens insamlade material var när barnen gjorde ett icke-verbalt inträde till leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även i det insamlade materialet. Det finns både verbal och icke-verbal exkludering. Avsikten som barnen har är inte alltid att exkludera utan resultatet har visat att barnen exkluderar för att behålla den redan påbörjade leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även mellan den fria leken och den pedagogstyrda leken.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla. Ämnet anser vi i allra högsta grad är relevant att studera då riskerna med uteslutande av yngre individer i längden kan få negativa följder. Man riskerar till exempel att gå miste om viktig kompetens vilket är negativt då man kan uttrycka det som att framtiden ligger i de yngres händer.Vi har inte som avsikt att presentera någon form av sanning och inte heller generalisera några slutsatser utan vi vill snarare förmedla poänger som kan leda till vidare reflektion hos läsaren. För att kunna åstadkomma detta har vi tillämpat en abduktiv metod där vi kontinuerligt arbetat oss framåt i en så kallad hermeneutisk spiral där vi hela tiden pendlat mellan teori och empiri. Strukturen följer Hernadi´s hermeneutiska triad.Under studien har vi kunnat urskönja beteenden och ageranden inom det specifika företaget, som har en exkluderande effekt på yngre chefer och ledare. I vissa fall har det handlat om att överordnade chefer tillämpat ledningsmetoder som inte tillåtit de yngre cheferna att tala på sitt sätt, medans det i andra fall varit yngre chefer själva som genom sina egna uttalanden och åsikter om ungt ledarskap exkluderat sig själva, de har undervärderat sig själva. Trots att strategierna vi lyckats blottlägga enbart visar på hur situationen kan förhålla sig då studien baseras på material från endast ett företag, så förmedlas ändå tanken om att exkludering överhuvudtaget kan göra sig gällande inom företag idag. Poänger har presenterats i uppsatsen om att vi själva är med och bidrar till en exkludering av unga chefer, till exempel då vi i följande studie valt att beröra ämnet. En problematik inom området kanske inte behöver existera då vi själva i många fall kan ses som bovarna i dramat!