Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.