Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar. Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har vi även intervjuat barnen enskilt. I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler möjligheter till att utveckla sin motorik.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi</p><p>fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört</p><p>barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie</p><p>förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är</p><p>gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar.</p><p>Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har</p><p>vi även intervjuat barnen enskilt.</p><p>I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På</p><p>förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt</p><p>till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler</p><p>möjligheter till att utveckla sin motorik.</p>

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där?Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek.Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där. Vi har sett en stor skillnad när det gäller regellek och rollek, även om båda typer av lekar är representerade på skolgårdarna så har skolgårdens utformning och uppbyggnad visat sig påverka.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast. Klassen bestod först av 22 barn, 8 pojkar och 14 flickor och utökades med en pojke under perioden studien gjordes. Vårt syfte är att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Om skapande arbete och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo 94), kan det vara en fördel om man är medveten om hur leken ser ut. Vi har även undersökt om barnen har haft inflytande på de lösa lekredskap som finns att tillgå. Våra frågeställningar var följande: Hur ser leken ut på rasterna när leken är på barnens egna initiativ och leken inte är påverkad av vuxna? Vilka lösa lekredskap finns tillgängliga för barnen att tillgå på rasterna? Vem har bestämt att just dessa lösa lekredskap finns att tillgå? Den forskning och litteratur anknuten till fri lek vi funnit är främst inriktad mot förskolan. En orsak till detta kan vara att lek ses som ett naturligt inslag i förskolan, för att senare ses som mindre viktigt i skolan. Anders Nelson och Krister Svensson (2005) skriver att yngre barn i förskolan och de tidigare åren i grundskolan ser leken som en aktivitet om de själva tagit initiativ till den. Däremot om en vuxen startat leken ser barnen det som ett arbete (2005, s.84). Det vi har sett är att det finns mycket fri lek bland barn som går i årskurs tre. Leken var inte styrd av någon vuxen utan var helt på barnens egna villkor. Vi har sett barnen leka parvis, i större grupper men även barn som gick ensamma eller var tillsammans med någon vuxen. Vi fick också se hur barnen satte upp regler för leken och hur de reglerna förändrades under lekens gång.