No description available.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där?Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek.Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där. Vi har sett en stor skillnad när det gäller regellek och rollek, även om båda typer av lekar är representerade på skolgårdarna så har skolgårdens utformning och uppbyggnad visat sig påverka.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barns samspel kommer till uttryck på en förskoleavdelning för barn mellan ett och tre år för att få ökad förståelse för hur pedagoger kan skapa goda förutsättningar för barns sociala gemenskap. I studien användes en kvalitativ metod i form av två olika observationsmetoder, som är fältanteckningar och videoobservation. Observationerna genomfördes på en förskola, där jag deltog som en känd icke deltagande observatör. För att kunna analysera materialet och diskutera resultatet användes Daniel Sterns teori om känsla av självets utveckling. Stern förklarar att känsla av själv utvecklas i samspel och kommunikation med andra. Det subjektiva självet och det verbala självet var de relaterande domänerna som var huvudfokus i studien, eftersom dessa känslor av själv berör barn i åldrarna ett till tre år.Resultaten visar att i ett bekräftat samspel utbyter barnen sina tidigare erfarenheter med varandra och de får en känsla av samhörighet. Barnet får förståelse för att andra barn också har ett inre liv med vilja, känslor och avsikter. Denna förståelse gör att barnet delar sina upplevelser med andra genom leken och får förståelsen för sig själv och omgivningen.Resultatet i undersökningen visar ytterligare att barnens nyfikenhet och intresse för varandra samt den gemensamma aktiviteten lockar dem till samspel i de olika samspelssekvenserna. Barnen använde både verbal och icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig på såsom blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk i form av miner, ljud, skratt och gester.Det förekom olika känslor i samspelssekvenserna såsom glädje, missnöje och ilska. Barnen uttryckte glädje med hjälp av kroppen, framförallt när de imiterade varandra. Glädjen syntes tydligt i deras ansikten. När det uppstod konflikter mellan barnen kring leksaker eller när de inte kom överens med varandra i leken och inte fick sin vilja i genom uttryckte de ilska och irritation. Barnen blev arga och ledsna och uttryckte sina känslor med ord och med hjälp av kroppsspråket.