Studien undersöker fenoment lågutbildade invandrade kvinnors utbildningsstrategier i att välja korta yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Kvinnornas val sker i relation till sociala strukturer så väl lokala (familj) som samhälleliga och utbildningsmässiga. Verkligheten som omger kvinnorna är föränderlig och oförutsägbar vilket har både begränsande och möjliggörande effekt på kvinnornas handlingar. Uppsatsen avhandlar också kvinnornas upplevelse om sina närmaste strukturer i relation till hur majoritetssamhället/det institutionella samhällssystemet ser på dem. Studien använder sig av Bourdieus utbildningssociologiska teori om habitus, kapital och fält. Teorin ligger till grund för analysen av utsagor som framträder i öppna intervjuer vilka är temalagda och inbegriper kvinnornas upplevelser om vad som ligger bakom deras val av korta studier inom vård- och omsorg. Diskussionen av resultatet förklarar kvinnornas utbildningsstrategier som att den styrs av deras nedärvda sätt att vara, känna, tänka och handla – habitus. Kvinnornas investering av sina kapitaltillgångar tillskrivs ett värde och erkännande inom vårdyrken. Kvinnornas val av vårdyrken öppnar för dem möjligheter att frigöra sig både socialt och ekonomiskt samt bidra till förändringar i det sociala rummet vård- och omsorg. / Summary  The study examines the phenomenon of low educated immigrant women`s education strategies in choosing short vocational education and training programs. Women`s choises take place i relation to socal structures as well as local (family) as social and educational. The reality surrouding women is changing and unpredictable, which has both limiting and enabling effects om women`s actions. The essay also deals with women`s experience of their closest structures in relation to how the majority society/institutional society system looks at them. The study uses Bourdieu`s educational sociological theory of habitus, capital and field. The theory is the basis for the analysis of pronouncments that appear i open interviews.  The discussion of the outcome explains women`s educaton strategies as being guided by their inherited ways of being, feeling, thinking and acting - habitus. Women`s choice of healthcare opens up opportunities for them to free themselves both socially and economically, aswell as contribute to changes in social welfare and care.

I denna uppsats studeras den psykiska ohälsan bland unga genom att intervjua yrkesverksamma nära de unga. Syftet är att undersöka orsakerna bakom den psykiska ohälsan bland unga. Unga definieras i denna studie som personer mellan 12 och 19 år. För att få förståelse för orsakerna till den psykiska ohälsan analyseras omständigheter i de ungas liv utifrån ett intersektionellt perspektiv och utifrån en samhällsordningsteori. Ett delsyfte är också att försöka utröna vilka omständigheter som agerade förebyggande mot psykisk ohälsa eller hjälpte unga ur den. För att undersöka detta genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar nära unga i Stockholm. Data analyseras sedan med en kvalitativ analysmetod. Studiens resultat visar att hög stress, hög press, höga krav och instabila levnadsvillkor låg bakom den psykiska ohälsan bland unga. Därutöver är könsordningen och klassystemet betydande strukturer som påverkar de ungas hälsa. Förutom detta upptäckts funktionsvariationer och medborgarskapsstatus som faktorer som orsakar skillnader i ohälsan. Socialt stöd är den viktigaste faktorn som skyddar mot psykisk ohälsa. Slutsatserna som dessa resultat utröna är att samhällets strukturer och skolans utformning samt individualiseringen i samhället är orsaker till den psykiska ohälsan bland unga och de skillnader som finns inom gruppen unga. / In this paper, mental illness among youths is studied by interviewing professionals whom work close to the youths. The purpose is to investigate the causes of mental illness among youths. Youths are defined as people between the ages of 12 and 19 years old. In order to gain an understanding of the causes of mental illness circumstances in the youths´ lives are analyzed based on an intersectional perspective and a “social order theory”. Another purpose is to try to determine what circumstances prevent mental illness or help the youths to overcome it. To investigate this, semi structured interviews are conducted with professionals whom work close to the youths in Stockholm. The collected data is analyzed with a qualitative analysis method. The study’s results show that high stress, high pressure, high demands and unstable living conditions are behind the mental illness of the youths. In addition, the gender system and the class system are significant structures that affect the health of the youth. Furthermore, function variations and citizenship status are identified as factors that cause differences in mental illness within the group. Social support is the most important factor in the prevention of mental illness. The conclusions that these findings reveal are that the structure of society and the design of the school as well as the individualization of society are the causes of mental illness as well as the reasons for the differences within the group of youths.

Denna studie syftar till att utvärdera det kenyanska utvecklingsprojektet och NGO:n Nikumbuke som på grund av landets patriarkala strukturer har som mål att stärka de deltagande kvinnorna. Vi har genom att delta i projektet som volontärer studerat vilka metoder Nikumbuke arbetar med för att uppnå sitt mål och undersökt vad effekterna blir för deltagarna samt vilka eventuella svårigheter projektet möter. För att kunna uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats där en utvärderingsmetod i kombination med effektanalys väglett studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer samt deltagande observationer. Relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter bestående av Tillys teori om beständig ojämlikhet, empowermentbegreppet samt Bourdieus teori om kapitalformer, habitus och fält har applicerats vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att Nikumbukes metoder ger kvinnorna verktyg att öka deras möjligheter och kapitalvolym vilket leder till empowerment, men att de sociala normerna, traditionerna och strukturella hinder som råder i landet är svårföränderliga och utgör ett hinder i arbetet med att stärka kvinnorna. Då Nikumbuke dessutom är en NGO med begränsade ekonomiska resurser riskerar deras ekonomiska beroendeställning att förlänga utvecklingsprocessen och skapa långvariga effekter. / The purpose of this study is to evaluate the Kenyan development project and NGO Nikumbuke, which aims to empower the participating women due to patriarchal structures in the country. We have participated in the project as volunteers and studied the methods that Nikumbuke uses to achieve their goal and examined the experienced effects for the participants and possible difficulties that the project may face. To fulfill the purpose of this study a qualitative method was used. Additionally an evaluation method in combination with an analysis that focuses on the effects of the project has guided us throughout the work. The material was collected using semi-structured interviews, group interviews and participating observation. Relevant earlier research and theories consisting of Tillys theory about resistant inequality, empowerment and Bourdieus theory on the capital forms, habitus and field were used to analyze the empirical material. The result shows that the methods Nikumbuke use provides the women with tools to improve their abilities and capital volume that leads to empowerment, however the social norms, traditions and structural obstacles in Kenya are still problems that are difficult to change. Furthermore the fact that Nikumbuke is a NGO with limited economic resources makes the project dependent of others and risks extending the process of long term development effects.

Kursplanen för matematik anger att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan genom att lära sig strategier för problemlösning samt att själva formulera och lösa matematiska problem. För att utvecklas i det matematiska lärandet är motivationen en betydelsefull faktor. Syftet med studien är därmed att kartlägga hur motivationen hos elever i lågstadiet kan påverkas av arbete med problemuppgifter, samt hur aktiviteter och problemuppgifter kan utformas för att öka elevernas motivation. Studien bygger på att tio vetenskapliga artiklars innehåll granskats och analyserats utifrån en innehållsanalys för att besvara frågeställningarna. Den analyserade litteraturen har utgått från olika teoretiska perspektiv som presenteras i studien. Litteraturen indikerar att problemlösningsmodeller och struktur i undervisning med problemlösning är bidragande faktorer för att elevers motivation ska öka. Att även formulera engagerande problemuppgifter samt att låta eleverna arbeta i olika gruppkonstellationer med problemuppgifter, ökar på olika sätt elevernas motivation.

Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.

Elever i Sverige ska redan i årskurs 3 kunna skriva komplexa och ämnesspecifika texter med stor språklig variation. De förväntas även kunna anpassa sitt skriftspråk efter specifika texttypiska drag beroende på textgenre och syfte. Resultaten från de nationella proven 2018/2019 visar dessvärre att nästan 10% av eleverna inte lever upp till de lägsta kraven gällande just denna förmåga. Tidigare forskning riktad mot elevers skriftliga förmåga visar att grunden för att tillägna sig ett rikt och varierat språk läggs tidigt i skrivinlärningen.En viktig aspekt är då att skrivningen ingår i ett kommunikativt rum där det finns en mottagare av texterna som produceras. Betoning läggs dock på att denna mottagare bör varieras och inte enbart bestå av elevers klasslärare. Syftet med denna studie är att undersöka mottagarens betydelse för elevers textskapande genom att besvara frågeställningarna; Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande förekomsten av texttypiska strukturer? Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande hur de texttypiska strukturerna skrivs fram? För att besvara frågeställningarna har elevtexter från två olika klasser jämförts och ställts i relation till varandra. Den ena klassen har skrivit sina återgivande texter med vetskapen om att de skulle läsas för klasskamrater, medan den andra har skrivit texter som inte haft någon uttalad mottagare. Resultaten visar att det finns en skillnad gällande hur elever anpassar texter efter sitt specifika syfte beroende på vem som är mottagare av det skrivna.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen. / The project examine landscape and identifying different places. Connected to these places are personal memories. How can I as an architect strengthen the memory of the place as well as the place it self with architecture? Can these architectural structures be generators for the local environment as well as the regional? The project is also about investigate if the experience is to be taken with you as beholder, or if it should be isolated to that single place.

På Arkitekturskolans innergård pågick under vintern och våren ett fullskaligt experiment med byggställningar som råmaterial. Undersökandet gick ut på att hitta alternativa metoder att tolka och översätta idéer och föreställningar till arkitektur. Skaparna har med egna händer uppfört och transformerat alla de strukturer som engagerat och interagerat med Arkitekturskolans invånare. All your base are belong to us handlar om att ta i besittning sin vardagliga fysiska miljö. / Three years ago studios and workshops were destroyed in a major fire at KTH School of Architecture and ever since a state of temporariness echoes in its premises. Barracks and tent structures are a constant reminder of the event that ominously foretold of the schools future fate. In the fall of 2015 the school is to move to a new building across the border that is Valhallavägen.The provokative brutalistic architecture was intended to educate the students in building techniques. With its exposed constructive elements and unfinished expression it urges us to appropriate, adapt and make our own additions. As students, time is running out and we found it suitable to make an homage to the so often unfairly treated architecture that parented us.We found that there is a kinship between the building and its recent temporary additions. Perhaps the way they both truthfully express the individual parts and assemblage that make up the whole. We felt the need to build something in line with these structures, as we imagined that temporary architecture could optimize the use of the appropriated site. We would be able to learn how the site logistically and emotionally operates by working with previously untested conditions. We chose what we believed to be the most public of spaces; the courtyard.We were looking for certain qualities in a building material. Although not recognizable to most people, we found that the following traits are inherent to the scaffold structure: to effortlessly being able perform specific tasks, fulfilling a duty with straightforwardness, operating at a maximized output level relative to the invested amount of work, extremely potent and beautiful in its own sense, always soon to be a memory.What we would be investigating was unclear at the beginning but looking back at our work we have made a number of transformations of the site. Sometimes suggestively and sometimes reactively. We have been searching for a form that would always surpass the previous. We have been searching for constellations that would cause people to engage and reflect on their built environment. We have been searching for alternative ways to translate ideas into architecture.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3 upplever fördelar respektive begränsningar i arbetet med kooperativa lärandemetoder och hur lärare legitimerar användningen av kooperativa lärandemetoder i språkutvecklande syfte hos elever med svenska som andraspråk i språkligt heterogena klassrum. Teoretiska perspektiv som används är dialogisk undervisning, muntlig interaktion ur ett andraspråksperspektiv, kooperativt lärande och kooperativa strukturer. Studien bidrar med lärares uppfattningar om användningen av kooperativa lärandemetoder i de yngre skolåren. Det är en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma lärare från olika kommuner i Skåne. För att analysera vår insamlade empiri har vi utgått från en tematisk analys genom våra transkriberingar, kodning av empirin och tematisering. I resultatanalysen har vi sammanställt lärarnas syn på kooperativa lärandemetoder generellt och för elever med svenska som andraspråk, med både fördelar och begränsningar. Genom att eleverna får arbeta i mindre grupper har lärarna upplevt att de vågar språka vilket de i förlängningen anser gynna språkutvecklingen, speciellt hos elever med svenska som andraspråk. Begränsningar som framkom var främst tid och personalresurser. Sammanfattningsvis legitimerar lärarna kooperativa lärandemetoder genom att gruppinteraktionen ger eleverna större talutrymme vilket gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vi diskuterar den rådande enspråksnormen i svenska klassrum och diskuterar kooperativa lärandemetoder utifrån ett flerspråksperspektiv.