Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?

<p>Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett</p><p>samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?</p>

Enligt den svenska förvaltningstraditionen, vilken bygger på den Weberianska byråkratimodellen, ska politiker fatta beslut och tjänstemännen verkställa dem. Men, relationen mellan politiker och tjänstemän i den kommunala vardagen förefaller inte vara så enkel. Förtroendevalda politiker upplever ett problem med att tjänstemännen har för stor makt, vilket leder till ett inflytande på den politiska processen som inte står i proportion till deras formella position. Problemet bottnar i att den Weberianska byråkratimodellen inte längre fungerar som ett vägledande ideal i praktiken. Den kommunala vardagen karakteriseras istället av en otydlighet i hur makten i praktiken konstitueras och distri-bueras i relationen mellan politiker och tjänstemän, med resultat att icke-förtroendevalda chefstjänstemän kan hamna i en maktsituation där de kommer i besittning av, förutom sin legitima chefsmakt, en reell politisk makt. Som en följd av detta kan våra svenska kommuner komma att ledas av en profession som tränger undan och kanske i praktiken övertar politisk ledning – en profession som enligt den Weberianska byråkratimodellen formellt ska vara politiskt maktlösa. Mot bakgrund av detta syftar studien till att bidra till kunskapen om de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande och de maktförhållanden som konstituerar detta agerande. Med makt avses i avhandlingen en kapacitet att handla som ägs av agenter och som kan identifieras i kraft av chefspositionens varaktiga relationer med underliggande sociala strukturer mellan politik och förvaltning, mellan politiker och tjänstemän. Makt betraktas följaktligen som en förklaringsfaktor för att förstå chefstjänstemännens politiska agerande. Avhandlingen baseras på en fallstudie av kommunchefer, dvs. kommunens ledande tjänsteman som befinner sig i den omedelbara närheten av den kommunövergripande politiska ledningen, och som därigenom verkar i gränslandet mellan politik och administration. För att bidra till denna kunskap utvecklas i avhandlingen en analysmodell med utgångspunkt i den kritiska realismens synsätt på sociala strukturer och kausalitet. Modellen baseras på tre olika typer av analyser, en strukturell analys, en kausal analys och en förståelseanalys. Med hjälp av den strukturella analysen identifieras tre stycken strukturella maktresurser som kan ses som förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen. Dessa benämns centralitet, kontroll över kritiska resurser, och närhet till makt. Med hjälp av den kausala analysen studeras vad och hur dessa maktresurser tillåter innehavaren av chefstjänstemannapositionen att påverka för att uppnå effekter. Analysen visar att de strukturella maktresurserna möjliggör för chefstjänstemannen att påverka hela den politiska beslutsprocessen genom att med rätt timing i ärendehanteringen, och de beslutsunderlag som ligger bakom detta, presentera olika problembilder och konsekvensbeskrivningar. Med hjälp av förståelseanalysen studeras chefstjänste-männens politiska agerande. Med utgångspunkt i en kritisk realistisk ansats kan de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande förstås i termer av en proaktiv politisk roll som är inneboende i chefspositionens generiska karaktär. Den proaktiva rollen är intimt sammanlänkad med strukturella maktresurser genom det att den för sin existens kräver strukturella maktresurser som är förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen. / Politicians are meant to make decisions and administrators are supposed to execute them according to the Swedish public administration tradition; a tradition built on the Weberian bureaucracy model. But, power relations between politicians and administrators in municipal practice do not appear as unambiguous as the tradition purports. Administrators have too much power according to elected officials, which in turn have an impact on the political process that is not consistent with the administrators’ formal position. This causes tension in the relations between politicians and administrators. The problem seems to stem from the fact that the Weberian bureaucracy model no longer serves as a guiding ideal in practice. Instead the local government practice is characterized by how vaguely the power is constituted and distributed in the social relation between politicians and administrators, resulting in the fact that non-elected public managers find themselves in a power position encompassing not only their legitimate managerial power, but also real political power – which is not consistent with the ideal bureaucracy model according to which this type of power is reserved only for elected officials. As a result the Swedish municipalities may be run by a profession that in practice take over the political leadership; a profession that in keeping with the Weberian ideal model is supposed to be powerless. This dissertation aims to contribute to field of knowledge concerning the municipal administrators’ political actions and the power relations constituting this behaviour. For the purpose of this dissertation the term power intends a capacity to act inherent in agents and that can be identified by virtue of the managerial position’s lasting relations with underlying social structures between politics and administration, between politicians and public administrators. Power is thus looked upon as an element of explanation in understanding public managers political behaviour. The dissertation is based on a case study of municipal managers, i e the leading public administrator in a municipality who is in the immediate proximity to the overall political leadership and thereby serves in the borderland between politics and administration. A model of analysis is developed with its basis in the critical realism’s approach on social structures and causality- The model is based on three different types of analyses, a structural analysis, a causal analysis, and an analysis of understanding. The structural analysis helps identify three structural power resources that are associated with the municipal management position; centrality, control over critical resources, and nearness to power. By means of the causal analysis one studies what and how these power resources permit the holder of the managerial position to influence in order to achieve certain effects. The analysis shows that the structural power resources make it possible for the public managers to influence the political decision making process through right timing in delivering official documents, along with the decision support data, presenting different problem areas and consequences of these. With the support of the analysis of understanding the municipal manager’s political behaviour is studied. With reference to a critical realist approach the answer is that the public managers’ political behaviour can be understood in terms of a proactive political role inherent in the managerial positions generic character. The role is strictly interconnected with the structural power resources due to the fact that the role requires, for its existence, structural power resources as are associated with the municipal managerial position.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier. Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod. Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden – en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik – postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system. Den första sker vid brytpunkten mellan äldre och yngre fornsvenska, då flera typer av nominalfrasobjekt med substantiviskt huvudord förlorar möjligheten att flytta till vänster om sitt huvudverb. Den andra inträffar troligen vid slutet av äldre nysvenska, då även övriga objekt erhåller flyttningsrestriktioner. Ledföljdsvariationen i äldre nysvenska texter beskrivs också som avhängig två distinkta system, vilka antas vara relaterade till formalitetsgrad. Flyttning av particip och infinita verb betraktas som karaktäristiskt för ett mer formellt system. En annan empirisk iakttagelse är att det över tid sker en frekvensförskjutning från OV-ledföljd som är gångbar oavsett satsnivå till bisatsspecifika och verbfinala strukturer. Detta betraktas emellertid inte som relaterat till själva OV-systemet, utan som en konsekvens av att det finita verbets position förändras. Under äldre fornsvensk tid flyttar en bisats finita verb nästan alltid från V° till I°, vilket osynliggör att objektet kan flytta till vänster om det finita verbets basposition i VP. Under yngre fornsvensk och äldre nysvensk tid försvinner flyttning av finit verb succesivt i äldre texter, och bisatsspecifika ledföljder blir således vanligare. Utvecklingen uppvisar också ett diakront samband med det händelseförlopp som traditionellt har associerats med förlusten av V-till-I-flyttning; framväxten av en modern svensk af-ledföljd i bisats.

I denna rapport kan läsaren följa händelseförloppet med framtagningen av en fysisk mood-board med tillhörande grafisk manual. Läsaren kommer att få en allmän förståelse för hur det semantiska hos en produkt påverkar dess användare samt hur detta påverkar produktens resultat på marknaden. I projektet pressenteras en tämligen oanvänd metod som, kortfattat; syftar till att ta vara på en målgrupps specifika känslor om exempelvis en produkt för att göra denna mer optimerad. I detta projekt handlade det mer om att ta fram specifika strukturer vilka tillslut kom att leda till ett antal speciellt utvalda ytor och material åt företaget Tylö® AB. Materialet tillsammans med speciella ytor skall komma att skapa en mer elegant känsla i deras kommande sortiment. Metoden som används för att nå fram till resultatet heter Kansei Engineering. / This report handles the development of a graphic manual and a physical mood-board with specific number of surfaces for the sauna manufacturing company Tylö® AB in Halmstad. The reader will have a general understanding of how the semantic of a product affects its users, and how this affects the product's performance on the market. The project is based on a fairly unused method, which basically is used for; seize a target group specific feeling about a specific product to make it more optimized. In this project, it was more about the development of specific structures on surfaces, which eventually came to lead to a number of specially selected materials and surfaces for the company Tylö ® AB. The materials, together with special surfaces, probably come to create a more elegant feeling in their upcoming concepts. The method that was used to achieve the target is called Kansei Engineering.

Public healthcare is already suffering from a shortage of staff, and as the population gets older, the need for eldercare gets greater every year. As a part of solving this problem, public employers have given all of their employees the ‘right to full-time work’, as many workers in Swedish eldercare work part-time. Despite this opportunity, a lot of female employees still choose to work part-time. With qualitative interviews, focusing on the stories of female workers, we aim to increase the understanding of female part-time work in Swedish elderly care. The analysis puts weight on norms, barriers, opportunities, and preferences, as all playing a part in female workers attitudes and choices related to part-time work. Our essential conclusions are that the ‘part-time norm’ is reproduced within and outside the elderly care, as it is both workplace-specific and linked to societal norms. At the same time, the female workers show variation in their individual preferences when it comes to work-life balance, which seems to be related to the choices and attitudes towards part-time work. However, several of the female employees find that the work in elderly care makes it difficult to achieve their preferred work-life balance, and to them, part-time work is a solution to this problem. The actions of women are conditioned by the structures they have to relate to. Based on this, they do their best to live up to both the expectations that exist on them, but also to achieve their preferred lifestyles.

Med denna studien vill vi få en ökad kunskap om lärares arbete med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Vi vill bidra till kunskap om möjligheter men även begränsningar med kooperativt lärande. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är sociokulturellt perspektiv, proximala utvecklingszonen, fem kooperativa grundprinciper och Social Interdependence Theory. En kvalitativ forskningsmetod används där semistrukturerade intervjuer genomförs med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Intervjuerna bestod av elva frågor och genomfördes via Google Meet. Resultatet visar utifrån lärarnas beskrivningar att de arbetar regelbundet med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Lärarna anser att alla kooperativa strukturer utvecklar elevers kommunikationsförmåga samt språk och kunskaper. Strukturerna EPA, APE och Mötas på mitten lyfts speciellt fram som framgångsrika i de yngre årskurserna. Resultatet visar att ett av skälen till att introducera kooperativa strukturer är för att lärarna anser att det bidrar till en uppstyrd och tydlig lärandesituation som bygger på kommunikation. Lärarna anpassar strukturerna efter elevernas behov och använder strategierna roller, lärpar och lärgrupper i samband med en kooperativ undervisning för att öka elevers delaktighet och kommunikation. Resultatet visar vidare att lärarna tycker att kooperativa strukturer stärker bland annat elevers samarbetsförmåga, meningsfulla interaktioner och lärandet av varandra i svenskundervisningen. Men lärarna anser även att det finns begränsningar med genomförandet av kooperativt lärande i undervisningen. Resultat framhäver att bildandet av en dynamisk grupp inte är enkelt. Dels för att några elever har svårt för samarbete och dels elever med exempelvis språklig sårbarhet kan vara svåra att placera. Elever som inte vill delta kan vara svåra att få delaktiga vilket kan leda till ett uteblivet eller ett negativt ömsesidigt beroende i den dynamiska gruppen.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.