I föreliggande studie behandlas vilka dolda normer och strukturer som genomsyrar förskolans kontext och hur dessa påverkar förskollärares professionsanspråk. Syftet är att ur ett kritiskt perspektiv belysa hur diskurser som präglar en kvinnodominerad verksamhet inverkar på förskollärares handlingsutrymme när det gäller att hävda sin kompetens och på så vis bidra till att yrkets status höjs. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk samhällsteori och feministisk poststrukturalism. Med en kritisk ansats har vi försökt hitta alternativa sätt att förstå och konstruera verkligheten. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare på olika förskolor i södra Sverige. I resultatet synliggörs hur intervjupersonerna förhåller sig till och positionerar sig utifrån sitt upplevda handlingsutrymme. De aspekter som kan förklara varför förskollärare inte tycks ha någon ambition att positionera sig som högskoleutbildade experter på barns lärande är kvinnokontextens begränsande normer, samhällets syn på yrket som främst omsorgsrelaterat samt den kollegiala lojaliteten.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

<p>Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet. Vi har även i undersökningen sett att vilja, kompetens och attityd är tätt sammankopplade med handlingskraft. Arbete mot organisationer eller myndigheter tycks också vara en viktig faktor för skolans möjligheter att bedriva miljöarbete/-undervisning. Litteraturen pekar på tre undervisningstraditioner där den senaste är undervisning om hållbar utveckling. Vi har dock sett tecken på ett förestående paradigmskifte i skolan. Undervisning om hållbar utveckling har tagit nästa steg till undervisning för hållbar utveckling.</p>

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet. Vi har även i undersökningen sett att vilja, kompetens och attityd är tätt sammankopplade med handlingskraft. Arbete mot organisationer eller myndigheter tycks också vara en viktig faktor för skolans möjligheter att bedriva miljöarbete/-undervisning. Litteraturen pekar på tre undervisningstraditioner där den senaste är undervisning om hållbar utveckling. Vi har dock sett tecken på ett förestående paradigmskifte i skolan. Undervisning om hållbar utveckling har tagit nästa steg till undervisning för hållbar utveckling.

No description available.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.</p><p>Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.</p><p>Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.</p>

Människor är indelade i grupper efter kön, etnicitet och klass genom segregation och sociala strukturer. Då skolan är en av samhällets viktigaste institutioner bör den kunna eliminera begränsningarna i sociala och etniska bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka dom sociala strukturerna på en gymnasieskola i den svenska multikulturella staden - Södertälje. Den metod som använts har varit observationer och intervjuer. Resultatet visar utifrån det att det finns tydliga sociala strukturer i skolan och att de är baserade med ursprung ifrån språk, etnicitet och klass. Slutsatsen har visat att etniskt svenska elever är en minoritet i skolan och det finns ingen interaktion mellan grupperna. / People are divided into groups by gender, ethnicity and class through segregation and social structures. School is one of society's most important institutions and should therefor be able to eliminate the limitations of social and ethnic backgrounds. This study has the purpose to examine the social structures at a secondary school in the Swedish multicultural city Sodertalje. The method used was observation and interviews. From the study, the results shows that there are clear social structures in the school and that they are based to language, ethnicity and class. Therefore from the study shows that students with Swedish origin are a minority in the school and there is no intercultural interaction between the groups.

Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan kreativitet och lärande och att det har betydelse för elevers måluppfyllelse. Undersökningens syfte var att undersöka hur kreativitet yttrar sig i undervisningen, om rätt förutsättningar finns samt hur lärare förstår innebörden av kreativa processer. Utöver detta var syftet att undersöka om lärarna anser att kreativitet i undervisningen gynnar elevers måluppfyllelse. Enkätundersökningen genomfördes i en mindre kommun i mellansverige och är en totalundersökning. En majoritet av respondenterna anser att den viktigste aspekten för att skapa kreativitet är att skapa nyfikenhet. Resultaten visar också att de strukturer som finns i en skola har betydelse för om lärarna kan planera för kreativitet i sin undervisning. Respondenterna har angivit lokalernas storlek, scheman, tid och klassens storlek som hämmande för kreativitet i sin undervisning. Merparten av respondenterna i undersökningen anser sig dock ha ganska bra kunskaper om kreativa processer. Undersökningens resultat har betydese för hur man ska tänka när man planerar för en ny skola, hur en skolas organisation bör se ut samt även hur undervisningen bör planeras och genomföras. Den har även betydelse för vilken kompetens som lärare bör ha för att ha möjlighet att undervisa kreativt. / Abstract Research shows that there is a connection between creativity and learning, and therefore creativity aim of this study was to investigate how creativity is shown in teaching, if there are the correct circumstances for creativity and how teachers understand creative processes. Another aim was to find out if teachers belive that creativity in school can support pupils´ achievements. The survey was conducted in a small municipality in central Sweden and is a census survey. A majority of the respondents answered that the most important aspect for creativity is to make the pupils curious. The results also show that the structures in a school affect to what extent teachers can plan for creativity in their teaching. The largest part of the respondents have answered that the size of the premises, schedules, time, and class size that discourages creativity in their teaching. Most of the teachers said that they are aware of the importance of creativity for learning and achievments. The result of this study is importand for how to think when planning a new school, for how a school ought to be organized and how teaching has to be planned and carried out. The result is also essential to learn what sort of knowledge teachers need to be able to work in creativity way.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.