Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

<p>Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund. Diskussionen talar då sitt tydliga språk då den upptar mina egna reflektioner och värderingar av sagda undersökning.</p><p>Att en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna råder kan jag nu påstå. Största skillnaden tycks vara Gudstron. De små barnen ansåg att Gud var den de trodde på. Liksom att den man bad till var Gud, samt att det är honom man kom till efter sin död. Ungdomarna menade att det inte var viktigt att tro på en speciell man utan det viktiga var tron på något, att känna en sorts trygghet. På något sätt finns det en ”makt” som ger människan trygghet och lugn. Detta sätt att se på Gud och på tro kan då enligt mina egna reflektioner bero på deras utvecklingsstadium. Ungdomarna har en mer vetenskaplig syn och även en mer egocentrerad bild av världen. Barnen har sin tro på det magiska och lever i en sagovärld där en Gud är självklar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Söderlund".

I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar. Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ”Gud”. Vidare syns det som om barn i exempelvis i sjätte klass generellt inte verkar bry sig speciellt mycket om religion. Våra frågor i detta inledningsskede var: Vad har dessa barn för gudsbild - gudsbegrepp? Är lågstadiebarnen mer intresserade av Gud än sjätteklassarna? Dels ville vi undersöka barnens gudsföreställning och religionens betydelse för dem, dels ville vi göra en jämförande undersökning mellan åk 2 och åk 6. Religionsämnet är, för oss, ett spännande men svårt ämne att undervisa i. Vi har alla, lärare och elever, olika värderingar och budskapet är ofta väldigt svårt att formulera. Som lärare måste vi vara lyhörda för barnens tankar och funderingar. Finna vad de behöver för stimulans för sitt ställningstagande. Barn har svårt att förstå det religiösa symbolspråket. Skolan har en viktig uppgift i att hjälpa barnet att begripa de abstrakta religiösa föreställningarna. Det gäller att vara förberedd när barnen frågar hur Gud kan finnas i en värld som består av så mycket dödande, orättvisor och fattigdom. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund. Diskussionen talar då sitt tydliga språk då den upptar mina egna reflektioner och värderingar av sagda undersökning. Att en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna råder kan jag nu påstå. Största skillnaden tycks vara Gudstron. De små barnen ansåg att Gud var den de trodde på. Liksom att den man bad till var Gud, samt att det är honom man kom till efter sin död. Ungdomarna menade att det inte var viktigt att tro på en speciell man utan det viktiga var tron på något, att känna en sorts trygghet. På något sätt finns det en ”makt” som ger människan trygghet och lugn. Detta sätt att se på Gud och på tro kan då enligt mina egna reflektioner bero på deras utvecklingsstadium. Ungdomarna har en mer vetenskaplig syn och även en mer egocentrerad bild av världen. Barnen har sin tro på det magiska och lever i en sagovärld där en Gud är självklar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Söderlund".

Syftet med studien är att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om hur de inkluderar flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter i svenskämnet i årskurs 6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen IRF-sekvens och stöttning är centrala för arbetet. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med sex mellanstadielärare genomförts, som sedan bearbetas med hjälp av en innehållsanalys. De teman som framkom i innehållsanalysen var EPA-modellen, öva på uttal,  svårigheter som uppstår i undervisningen, trygghet i klassrummet samt arbetsmaterial och resurser. Av resultatet framgår det att samtliga lärare använder sig av olika undervisningsmetoder för att inkludera flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter. Resultatet visade även att lärarna arbetar på olika sätt för att kunna variera undervisningen. Genom att lägga upp en plan inför lektionstillfället kan de planera vilken typ av stöttning som behövs gällande de flerspråkiga eleverna som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Studiens resultat pekar på att svenskundervisningen bör anpassas efter flerspråkiga elevers förutsättningar och behov för att främja deras muntliga förmåga. Undervisningen ska präglas av variation för att eleverna ska kunna inkluderas och stöttas i muntliga aktiviteter.

The purpose of this study is to qualitatively investigate how social studies teachers in a high school, use group development strategies when approaching potentially controversial topics in the classroom. The study used five semi-structured interviews with social studies teachers. Bruce Tuckman's model of group development was used to organize and analyze the teachers' experiences in a way that could be linked to the phases described in the model. The results of the study have shown the importance of using group development as a method to prepare students to handle controversial conversations in a constructive way and promote their growth together. The teachers' overall goal with group development is for the students to learn to cooperate, develop their communication skills and show respect for each other's opinions. The teacher's democratic mission also appears as part of group development. Positive group development also contributes to a cohesive social environment that creates an inclusive conversation climate. The skills acquired through group development were considered applicable when students faced controversial discussions. For example, they were seen using communication skills to actively listen and strive to understand each other's perspectives instead of trying to dominate each other. Therefore, classes may need to go through different stages of development to manage controversial conversations effectively.

This thesis has the main purpose of uncovering the stages and success-failure factors to implement corporate entrepreneurship in energy and automotive companies. The goal is driven by the implication that not understanding the process and factors to be considered can result in the failure of new business development. The corporate entrepreneurship implementations within many corporations are heterogeneous and variative. Therefore, instead of looking at corporate entrepreneurship from a general standpoint, this research combines the two cases to figure out the practice of corporate entrepreneurship more deeply by looking at the similarities and differences between the two of them. The research is conducted in Sweden with the case of two Swedish Companies with different business focus: Volvo (automotive company) and Vattenfall (energy company). This research uses comparative case studies which use semi-structured interviews and analysis of company information. The interview respondents were seven people from the corporate level from different divisions in both companies and nine people from the venture level with different corporate venture projects. The findings of this thesis have identified a total of 21 critical activities in the development stages and 17 success factors in the corporate venture development based on the incorporation of practice in Volvo and Vattenfall. Both companies have many similar activities in the development stages and success factors in the internal venture development. Both of them give a similar picture of corporate entrepreneurship implementation. It shows that the practice of corporate entrepreneurship in Swedish companies has a pattern of firm behaviours. The differences between activities and success factors occur due to different types of projects and organizational structures. / Detta examensarbete har som huvudsyfte att undersöka stadierna och framgångs faktorerna för att implementera entreprenörskap i energi- och fordonsföretag. Målet drivs av implikationen att om man inte förstår processen och faktorerna som ska beaktas kan det leda till att ny affärsutveckling misslyckas. Implementeringarna av entreprenörskap inom företag är heterogena, och vi måste undersöka variationen djupare utveckla mer om variationen. Därför, istället för att titta på entreprenörskap inom företag från en allmän synvinkel, kombinerar denna undersökning de två fallen för att ta reda på praktiken av företagsentreprenörskap djupare genom att titta på likheterna och skillnaderna mellan de två. Undersökningen bedrivs i Sverige med två svenska företag med olika affärsinriktning: Volvo (fordonsföretag) och Vattenfall (energiföretag). Denna undersökning forskning använder sig av jämförande fallstudier som i sin tur använder sig av semistrukturerade intervjuer samt analys av företagsinformation. Intervjurespondenterna var sju personer från företagsnivå från olika divisioner i båda företagen och nio personer från företagsnivå med olika företagsprojekt. Resultaten av denna undersökning avhandling har identifierat totalt 21 kritiska aktiviteter i utvecklingsstadierna och 17 framgångsfaktorer i företagsutvecklingen baserat på inkorporeringen av praxis i Volvo och Vattenfall. Båda företagen har många liknande aktiviteter i utvecklingsskedet och framgångsfaktorer i den interna venture-utvecklingen. Båda ger en liknande bild av genomförandet av entreprenörskap inom företag. Den visar att utövandet av entreprenörskap i svenska företag har ett tydligt mönster. Skillnaderna mellan aktiviteter och framgångsfaktorer uppstår på grund av olika typer av projekt och organisationsstrukturer.