Syftet med studien är att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om hur de inkluderar flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter i svenskämnet i årskurs 6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen IRF-sekvens och stöttning är centrala för arbetet. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med sex mellanstadielärare genomförts, som sedan bearbetas med hjälp av en innehållsanalys. De teman som framkom i innehållsanalysen var EPA-modellen, öva på uttal,  svårigheter som uppstår i undervisningen, trygghet i klassrummet samt arbetsmaterial och resurser. Av resultatet framgår det att samtliga lärare använder sig av olika undervisningsmetoder för att inkludera flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter. Resultatet visade även att lärarna arbetar på olika sätt för att kunna variera undervisningen. Genom att lägga upp en plan inför lektionstillfället kan de planera vilken typ av stöttning som behövs gällande de flerspråkiga eleverna som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Studiens resultat pekar på att svenskundervisningen bör anpassas efter flerspråkiga elevers förutsättningar och behov för att främja deras muntliga förmåga. Undervisningen ska präglas av variation för att eleverna ska kunna inkluderas och stöttas i muntliga aktiviteter.

I dagens samhälle blir en välutvecklad kommunikationsförmåga inom det engelska språket allt viktigare, vilket sätter ett ökat ansvar på andraspråkslärare att tillhandahålla elever den muntliga kommunikationskompetens de behöver. Språkångest är ett välkänt fenomen som främst manifesterar sig vid muntliga aktiviteter i lärandesammanhang. Detta fenomen kan beskrivas som en komplexitet av självuppfattningar, känslor och beteenden som är kopplade till språkinlärning i klassrummet. Tidigare forskning om fenomenet har belyst betydelsen av lärarens roll samt identifierat flera faktorer som kan utlösa språkångest hos elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 3 och 4 planerar sin undervisning för att reducera språkångest vid muntliga aktiviteter samt att analysera vilka skillnader och likheter som finns i metodvalen hos lärare i dessa årskurser. För att uppnå detta syfte användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsinstrumentet med lärare som har erfarenhet av att undervisa i engelska i årskurserna 3 och 4. Resultaten från denna studie visar att lärare använder flera olika metoder för att minska språkångest hos elever. Genom intervjuerna kunde det konstateras att det finns både likheter och skillnader i lärarnas metodval som undervisar i årskurserna 3 och 4. Trots detta resultat kunde ingen markant skillnad i metodvalen för de båda årskurserna identifieras. / In today’s society, well-developed communication skills within the English language are important, placing a responsibility on second language teachers to provide pupils with the ora lcommunications skills they need. Language anxiety is a well-known phenomenon that mainly manifests itself on oral activities in a learning context. This phenomenon can be described as a complexity of self-perceptions, emotions and behaviors that are linked to language learning in the classroom. Previous research into the phenomenon has highlighted the impotence of the teacher’s role and identified several factors that can trigger language anxiety. The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 3 and 4 plan their teaching to reduce language anxiety during oral activities and to analyze the differences and similarities in the method choices of teaches in these grades. To achieve this aim, semi-structured interviews were used as the date collection instrument with teachers who have experience teaching English in grades 3 and 4. The results of this study show that teachers use several different methods to reduce language anxiety in pupils. Through the interviews, it could be established that there are both similarities and differences in the methods choices of the teachers how teach grades 3 and 4. Despite this result, no marked differences in the methods choice for the two grades could be identified.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.