Denna underökning syftar till att ge en bild av hur samhällskunskapslärare i sin undervisning av nyanlända elever bemöter utmaningar och tar tillvara på elevers bakgrund, erfarenheter och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett interkulturellt perspektiv på undervisning och lärande där tre interkulturella läroprocesser använts. Materialet för undersökningen har utgjorts av samtalsintervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar nyanlända elever i samhällskunskap. Jag fann att samhällskunskapslärarna i stor utsträckning verbaliserar och visualiserar i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända elever. Vidare fann jag utmaningar lärarna möter i form av stor tidsåtgången för undervisningen, olika värderingsmässiga tankesätt kopplat till att många elever kommer ifrån diktaturer, en annan kunskapssyn där faktakunskap värderas högre än analytisk förmåga samt språket kopplat till förståelse av samhällsvetenskapliga begrepp. Lärarna lyfte även fram vikten av att skapa relationer med eleverna vilket är nödvändigt för att nyanlända elever ska kunna ta till sig undervisningen. En avslutande slutsats är även behovet av fler samhällskunskapslärare med erfarenhet och kompetens att undervisa nyanlända elever.

There is a gap between the curriculums controlling school subjects content and the way professionals in school accomplish their teaching. Civics as a school subject is vague and unclear. This literature study aims at examine the way Swedish civics teachers see the purpose with their subject and what content is prioritized in their teaching and what research knows about the concept “friutrymme”. The literature study is based on empirically accomplished research and articles. A reading of the empirical material emphasizes both the gap and the vagueness of civics as a school subject. The result of the present literature study shows that there is no concurrence regarding how Swedish civic teachers interpret the subjects aim or content and “friutrymmet” could be the reason to why it is so. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka samhällskunskapslärares prioriteringar i valet av undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder i ESD och att relatera dessa till de undervisningsprinciper som tidigare forskning synliggjort. Frågeställningarna som studien utgick från att besvara var: ”Hur tolkar och uppfattar lärare begreppet hållbar utveckling och ESD?”, ”Varför anser lärare att det är viktigt/mindre viktigt med ESD?”, ”Vad beskriver lärare att de inkluderar i ESD i samhällskunskapsundervisningen?” samt ”Vilka undervisningsmetoder beskriver lärare att de använder sig av i ESD i samhällskunskapsundervisningen?”. För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med sex verksamma samhällskunskapslärare i en större stad i Mellansverige. Studiens resultat synliggjorde flera faktorer som påverkar lärarnas didaktiska val i ESD. Fortbildning, arbetslivserfarenhet, kunskap om olika aspekter av hållbar utveckling, vilka utbildningsfilosofier lärarna är utbildade inom, tid, kursplaner, skolledning och ämnesintegrerad undervisning utgör alla faktorer som på ett eller annat sätt tycks påverka den ESD-undervisning som lärarna bedriver och vilka perspektiv på hållbar utveckling som inkluderas och exkluderas.

This thesis is about how teachers in natural and social science integrate the upper secondary school library in their teaching and how they use it for their teaching. Literature in connection with the study is described. Qualitative interviews have been done with four teachers from each subject and with an upper secondary school librarian. The study has shown that there are differences between the teachers in social and natural science. One group, consisting of mainly teachers in social science, survey the library collection.They give the pupils suggestions of useful material and sometimes they take out material for the pupils, with help from the librarian. The other group, teachers in natural science, uses library tools, cooperates and discusses with the librarian how the pupils should work when they use the library. These teachers see to it that their pupils get library skill instruction.

Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för vad som påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vilken betydelse det får i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning. För att nå upp till studiens syfte utgår studien från följande frågeställning: Vad påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vad innebär det i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning?Som metod har jag valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra stycken samhällskunskapslärare på gymnasienivå som använder sig av rollspel. Resultatet som sammanställts utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tidsbrist, osäkerhet och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel. Tidsbrist och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som begränsar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel under kursen. Tidsbrist i relation till planeringstid och intervjupersonernas osäkerhet är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter att använda sig av rollspel i olika arbetsområden. Det innebär att de möjligheter som intervjupersonerna ser med att använda sig av rollspel i deras undervisning i form av att rollspel kan skapa en rolig undervisning, skapa variation och möta elevers olika behov och/eller skapa en undervisningssituation där eleverna kan lära sig av varandra begränsas till en gång under kursen, ibland inte alls och till samma arbetsområden som intervjupersonerna använt metoden i tidigare. Intervjupersonernas osäkerhet innebär även att en del arbetsområden aldrig är aktuella att realisera rollspelets möjligheter i. Förslag på framtida forskning är att göra en studie likt den här men i ett större omfång eller att göra en studie som fokuserar på vilka effekter rollspel kan få på elevers personliga utveckling.

Dagens samhällsutveckling drivs av digitaliseringen vilken blir allt mer genomgående i samhället och för med sig både möjligheter och utmaningar. Detta har bidragit till ett förslag om införa undervisning i digital kompetens i grundskolan, vilket Skolverket fick i uppdrag att presentera den 30 juni 2016. Syftet med förslaget är att öka elevers digitala kompetens och det kommer omfatta diverse aspekter av IT i skolan och ge förslag på eventuella förändringar av läroplaner och kursplaner rörande IT och digital kompetens. Denna uppsats undersöker den digitala kompetensen hos samhällskunskapslärare på grundskolenivå med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen baserades på en självuppskattningskarta utvecklad i samband med utvecklingen av ett DIGCOMP ramverk för bedömning av digital kompetens. Den digitala kompetensen undersöks i förhållande till olika demografiska variabler och DIGCOMP ramverkets definierade områden. Resultatet visar att lärarna är bra på att uppskatta sin egen kompetens, att lärarens ålder har störst påverkan på kompetensnivån och områdena innehållsproduktion, säkerhet och problemlösning är de där störst kompetensutvecklingsinsatser krävs.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.   Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.   Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola