Under hela 1900-talet har läkarens relation till den abortsökande kvinnan utgjort ett maktförhållande där kvinnan tvingats underordna sig förväntningar. I dessa har hon formats, idealiserats, reducerats och skuldbelagts; tillskriven ett ansvar över sexualiteten som saknat sin motsvarighet hos mannen. När det så i februari 1965 uppdagades att svenska kvinnor rest till Polen för att göra abortingrepp förbjudna i Sverige, inleddes en omfattande debatt som kom att omvandla de normer och värderingar som fram till dess grundlagt den sexualpolitiska diskursen. Begreppet liv ställdes mot rätten till självbestämmande och tvingade till ideologiska ställningstaganden. I synnerhet inom läkarprofessionen. Genom att analysera artiklar i den medicinska tidskriften Läkartidningen mellan 1965 och 1974 har jag undersökt hur den abortsökande kvinnan framställts i den abort- och sexualpolitiska debatt som förts inom läkarkåren. Vidare den roll professionen spelat i omförhandlandet av normativa strukturer i samhället. Mina slutsatser är att den abortsökande kvinnan genomgående i abortdiskursen utgör ett subjekt som tillskrivs könsnormativa konstruktioner. Detta subjekt används även som ett verktyg för att underbygga det egna ställningstagandet. Kvinnan framställs som sårbar, blottlagd och sexuellt frigjord; hon åläggs det sexuella ansvaret och i förlängningen den skuld det kan innebära i en abortdiskurs. I denna framställning har läkarprofessionen haft en betydande roll. Grundläggande begrepp i förståelsen av de strukturer som skapar den abortsökande kvinnan är: relationer, förnuftskonstruktion, strukturell underordning och skuld. / Throughout the 20th century, a power relation has established the relationship between the medical profession and the woman in an abortion context. It is a relationship where the woman has been forced to subordinate to expectations, in which she has been shaped, idealized, reduced and blamed; ascribed with a sexual responsibility not found in its male counterpart. When it was revealed in February 1965 that Swedish women had done abortions in Poland since the procedure was forbidden in Sweden, an extensive debate took place that challenged and redefined the norms and values that had substantiated the sexual-political discourse until then. The concept of life was equated with the right to individual freedom and forced the exposure of radical ideological opinions. Especially within the medical profession. By analyzing articles in the medical journal Läkartidningen between 1965 and 1974, I have studied the representation of the abortion-seeking woman in the sexual-political debate of the medical profession. Furthermore, I have examined the part this profession has played in the renegotiation of normative structures in society. My conclusions are that the woman throughout the abortion discourse is embodied as a subject that is ascribed with gender-normative constructions. She is characterized as vulnerable, exposed and sexually liberated; imposed with the main sexual responsibility and in extension the guilt that such a responsibility may lead to in an abortion context. The medical profession have played a significant part in maintaining these structures. Essential terms to understand the discourses in which the abortion-seeking woman is shaped, are relations, construction of common sense, structural subordination and blame.