<p>Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna <em>heshet</em>, <em>hyperfunktion</em> och <em>skrovel</em>. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna <em>hyperfunktion</em> och <em>röstläge</em>. Interbedömarreliabiliteten var högst vid bedömning av <em>heshet</em> hos barn och tendensen var att interbedömarreliabiliteten överlag var högre vid bedömning av barnrösterna än vid bedömning av kvinnorösterna. Värdena för intrabedömarreliabilitet visade starka tendenser till att vara högre vid bedömning av kvinnornas röster jämfört med barnens röster.</p>

Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg &amp; Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn. Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP. Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden. Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien. Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge. Interbedömarreliabiliteten var högst vid bedömning av heshet hos barn och tendensen var att interbedömarreliabiliteten överlag var högre vid bedömning av barnrösterna än vid bedömning av kvinnorösterna. Värdena för intrabedömarreliabilitet visade starka tendenser till att vara högre vid bedömning av kvinnornas röster jämfört med barnens röster.

Bakgrund Barns språkliga förmåga kan bedömas genom formella tester och/eller spontantalsanalys. Ett material för att kvalitativt utvärdera barns expressiva grammatiska förmåga genom spontantalsanalys är Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP. Detta engelska bedömningsmaterial anpassades för svenska år 2016 av Maria Rosenberg och Ingmarie Mellenius. Swe-LARSP är inte normerat för svenska barn men steg III-V har utvärderats genom tidigare examensarbeten inom logopedi.   Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg II i Swe-LARSP samt att jämföra två inspelningsbetingelser: en med testledaren närvarande och en annan med endast vårdnadshavaren närvarande.   Metod I studien deltog sex barn (1;6–2;0 år) som hade svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Ljudinspelningar av barnens spontantal företogs i leksituation med vårdnadshavare. Tre barn spelades in av testledaren och tre av vårdnadshavare. Ljudinspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt riktlinjer för Swe-LARSP. Därefter jämfördes yttrandeantal och tolkningssvårigheter utifrån de olika inspelningsbetingelserna.   Resultat  Analysen visade att 12 av 16 strukturer på steg II i Swe-LARSP producerades frekvent i testdeltagarnas spontantal. Det förekom även åtta strukturer som inte kunde placeras in i protokollets nuvarande form. Inga skillnader mellan inspelningsbetingelserna kunde noteras, varken gällande yttrandeantal eller tolkningssvårigheter.   Slutsatser  De flesta strukturerna på steg II i Swe-LARSP återfanns i barnens spontantal, men fortsatt anpassning av steg II behövs. Föreslagna förändringar är förflyttning eller anpassning av sex strukturer, tillägg av fyra strukturer samt möjlig exkludering av en struktur. Bedömning med Swe-LARSP kunde möjligen frångås innan två års ålder. Resultatet tyder på att en språklig bedömning kan vara möjlig utifrån ljudinspelningar i hemmet.

Bakgrund  Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett protokoll som speglar barns typiska språkutveckling och används för att utföra grammatiska bedömningar av barns spontantal. Rosenberg och Mellenius gjorde en svensk anpassning 2016, Swe-LARSP. Protokollet används inte i klinisk verksamhet idag då en grundlig utvärdering i större skala för svenskspråkiga barn saknas. Steg II-VI har utvärderats genom tidigare examensarbeten. Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg I i Swe-LARSP samt hur det fungerar att samla in och undersöka spontantal hos barn i åldrarna 0;9–1;6 år (år;månad) med inspelningar utförda av vårdnadshavare i hemmiljö. Metod  Studien inkluderade åtta barn inom åldersspannet för steg I, 0;9–1;6 år. Materialet bestod av 15 minuter långa inspelningar av en leksituation utförda av vårdnadshavare. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt Swe-LARSP. Resultat  Resultatet visade att två av tre satstyper på steg I i Swe-LARSP förekom hos de inspelade barnen, varav en i låg frekvens. För den mer högfrekventa satstypen förekom ett element som inte finns med i protokollet hos majoriteten av studiens barn. En satstyp förekom inte hos någon av deltagarna. Slutsatser  Resultatet visade att flera satstyper på steg I förekom i varierande utsträckning hos deltagarna. Adverb och interjektioner förekom hos majoriteten av barnen och kan förslagsvis läggas till på steg I. Att vårdnadshavare haft det ensamma ansvaret att spela in sina barn fungerar som insamlingsmetod, även om den valda inspelningstiden på 15 minuter gav liten mängd analysbar data.

Vaken hjärnkirurgi med testning av tal- och språkfunktioner ger viktiga fördelar vid operation av lågmaligna gliom. Denna metod ökar möjligheten för radikal resektion av tumören samtidigt som viktiga funktioner som till exempel språk bevaras. Optimering av det intraoperativa språktestningsförfarandet ökar möjligheten för mer sensitiv språktestning. Det finns idag ingen konsensus, varken internationellt eller nationellt, kring hur man bör testa språkliga funktioner intraoperativt. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om det är möjligt att vidareutveckla de metoder som idag används för elicitering av spontantal och testning av läsning under vakenkirurgi av lågmaligna gliom på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka detta genomfördes en litteraturgenomgång vilken tillsammans med auskultationer vid operation och intervjuer med yrkesverksamma logopeder och neurokirurger har utmynnat i ett förslag på ett intraoperativt högläsningstest innehållande meningar med nonord, meningar utan nonord samt enskilda ord. Nivåindelningen av testmaterialet möjliggör för testledaren att individuellt anpassa språktestning utifrån patientens förmåga. I samband med färdigställandet av testet genomfördes en pilottestning av materialet. Det föreslagna lästestet förväntas vara mer heltäckande än det som används idag då det möjliggör testning av flera läsfunktioner så som de beskrivs i ”dual route-modellen”, en psykolingvistisk teori om läsning. Dessutom har ett förslag på riktlinjer kring intraoperativt elicitering av spontantal formulerats. / Awake surgery is the gold standard for treatment of low-grade gliomas nearby eloquent language areas in the brain. This method increases the possibility of radical resection while cognitive functions such as language are preserved, as the method allows for online testing of cognitive functions. Improvement of the intraoperative language tests could increase the possibility of more sensitive testing and thereby decrease the risk of postoperative language impairments. There is no international or national agreement on how intraoperative language testing should be performed. The aim of this study is to explore the possibility of developing the methods of language testing which are used today at Akademiska sjukhuset in Uppsala, focusing on reading and spontaneous speech. Therefore the authors have conducted a review of current literature. The literature review, observations of surgery and interviews with speech pathologists and neurosurgeons resulted in the development of an intraoperative reading aloud test with three tasks consisting of sentences with nonwords, sentences without nonwords and single words. The classification of the test material into different levels will allow clinicians to adapt the reading test based on each individual case. A pilot trial of the reading test was preformed. The proposed test is expected to be more comprehensive in comparison to the tests that are currently used, as it enables testing of the different reading routes described in the dual route model, a psycholinguistic reading model. Additionally, guidelines for eliciting spontaneous speech have been defined.

This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns. / 2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)