InledningBildskapande är en vardaglig aktivitet som sker i den svenska förskolan. Den kan ske i aktiviteter som i förväg har planerats av pedagoger eller på barns initiativ under den fria leken. Barn kan uttrycka tankar och känslor genom sitt bildskapande (Karlsson Häikiö 2012, s. 104). Erfarenheter från utbildningen på förskollärarprogrammet tyder på att barns bildskapande synliggörs på olika sätt i förskolan. Erfarenheter tyder även på att barns eget spontana bildskapande inte alltid uppmärksammas i verksamheten. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 12) beskrivs hur förskolan skall sträva mot att barn utvecklar sin förmåga att genom sina uttryckta tankar påverka sin situation. Att synliggöra hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande kan vara ett viktigt motiv för att uppmärksamma mötet med barns röster i förskolans verksamhet.Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hur barns spontana bildskapande på två förskolor bemöttes av pedagoger. Frågeställningarna, som utgår från syftet var följande: Hur skapas förutsättningar för det spontana bildskapandet? På vilket sätt tas barns spontana bildskapande tillvara i verksamheten? Hur öppnar pedagogerna upp för samtal i det spontana bildskapandet?MetodGenom en kvalitativ undersökningsform har studien genomförts med hjälp av observation och intervju. Dessa metoder har varit till hjälp för att undersöka hur pedagoger på två förskolor agerar och tänker kring sitt agerande i mötet med barns spontana bildskapande. Genom ett minietnografiskt perspektiv har målet varit att försöka förstå pedagogernas agerande genom deltagande observation. I observationerna har ett observationsschema använts för att observatörerna skulle dela samma fokus i undersökandet. Observationsschemat grundades i ett sociokulturellt perspektiv. Under den kvalitativa intervjun, som kunde vara till hjälp för att få en större insikt i hur pedagogerna tänker kring fenomenet, användes samma frågor som fanns i observationsschemat.ResultatI resultatet framkommer exempel på hur pedagoger agerar i mötet med barns spontana bildskapande och hur detta påverkar hur bilderna tas tillvara. I resultatet framkommer pedagogernas utformning av miljön som viktig för barns möjlighet att skapa egna bilder. Olika konsekvenser av pedagogernas agerande i samtal kring bildskapande redogörs. Konsekvenser av agerandet i samtalet och utformningen av miljön kan vara att pedagoger ger utrymme för barns tankar och barns möjlighet till samarbete i sitt spontana bildskapande.

Denna studie har som syfte att undersöka hur mycket utrymme barns spontana musikskapande ges i förskolans verksamhet. Vi undersöker vad och om pedagogerna tycker att det är viktigt med musik i förskolan, vi tar reda på när de använder sig av musik och på vilket sätt. Därifrån synliggör vi om möjligheter finns för barns spontana musikskapande i verksamheten. Genom denna studie belyser vi hur/om barns spontana musikskapande i synliggörs och möjliggörs förskolan. Vi har använt oss av intervju som metod för att samla in empiri till denna studie. Det väsentliga för oss har varit hur pedagogerna ser på musik i förskolan. Empirin har vi sedan analyserat med hjälp av de teoretiska begreppen flow och musicking. Vi har även använt oss av Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet av vår analys visar att det finns en brist på utrymme för barnen att kunna utforska musik och ljud utanför samlingen. Det blir tydligt att många pedagoger känner sig osäkra inför sin egen roll för musiken i förskolan och därför är kanske inte musik en prioritet, därför kan det vara viktigt för barnen att de får tillgång till musiken spontant, utanför samlingen.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga  genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.