Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.

<p>Under konferenser distribueras det ut mycket material mellan konferensarrangörerna och deltagarna. Idag sker det mesta av denna distribuering i pappersform. Genom att utnyttja den tekniken som finns inom datakommunikation kan datanätverk användas för att underlätta denna informationsspridning. I denna rapport har två olika nätverkstopologier undersökts för att se hur dessa kan användas för att tillgodose de önskemål som finns på kommunikation vid en konferens. De topologier som undersökts är trådbundna LAN samt spontana nätverk. Lösningen blev en hybrid av de olika tjänster som dessa båda topologier kan erbjuda.</p>

Under konferenser distribueras det ut mycket material mellan konferensarrangörerna och deltagarna. Idag sker det mesta av denna distribuering i pappersform. Genom att utnyttja den tekniken som finns inom datakommunikation kan datanätverk användas för att underlätta denna informationsspridning. I denna rapport har två olika nätverkstopologier undersökts för att se hur dessa kan användas för att tillgodose de önskemål som finns på kommunikation vid en konferens. De topologier som undersökts är trådbundna LAN samt spontana nätverk. Lösningen blev en hybrid av de olika tjänster som dessa båda topologier kan erbjuda.

Denna studie utforskar förskollärares berättelser om att arbeta med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön i svenska förskolor. Syftet är att utforska mål och ideal om att vistas i utemiljön och de hinder som uppstår i förskolans organisatoriska förutsättningar som kan påverka möjligheterna.I den kvalitativa studien intervjuades fem förskollärare på två förskolor och narrativ ansats användes för att tolka deras berättelser om ideal och förutsättningar om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer. Förutom narrativ ansats används även begreppen hälsa och kroppsliga förmågor. I varje tema i analysen har citat använts från förskollärarnas berättelser som uttrycker tankar och erfarenheter om planerade undervisningsstunder i utemiljön. De ideal om undervisningsstunder i utemiljöer som framkommer i berättelserna från förskollärarna visar att utevistelsen har en stor betydelse för hälsan. De motoriska förmågorna hos barnen utvecklas vid utevistelse samt att färre sjukdomar uppkommer. Dessutom framkommer att ljudnivån är ett mindre problem i utemiljöer. Men trots dessa ideal förhindras planerade undervisningsstunder utomhus regelbundet i vissa förskolor på grund av ekonomiska förutsättningar.

Matematik finns överallt och därför är det viktigt att som pedagog arbeta med matematik i förskolan då det utgör en stor del av barnets kunskapsutveckling. Det framkommer i litteratur att barnet inte alltid uppmärksammar det matematiska i de spontana lärsituationerna och därför måste pedagogen vägleda barnet till ett matematiskt innehåll. Det är viktigt att synliggöra matematiken i de spontana lärsituationer och inte bara i lärarledda aktiviteter. Vi vill med denna undersökning få en inblick för hur förskollärare och barnskötare synliggör matematik i de spontana matematiska lärsituationerna på förskolan. I kommande text kommer vi att benämna förskollärare och barnskötare som pedagoger. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagoger tar tillvara och samspelar med barnen i spontana matematiska lärsituationer samt vilket matematiskt innehåll som pedagogerna lyfter i dessa situationer. Undersökningen som använts i denna studie är en kvalitativ mikro-etnografisk observationsstudie. De personer som observerats är förskollärare och pedagoger på två förskolor samt 16 barn i åldern 3-4 år. Studiens teoretiska ramverk är Vygotskij och den sociokulturella teorin samt begreppet scaffolding. Resultatet visar att samtliga pedagoger på förskolorna genom scaffolding stöttar barnen i de spontana matematiska lärsituationerna. Genom samspel och öppna frågor ges barnen stöd i matematiken. Resultatet visar att vissa av pedagogerna använder sig av konkret material när de räknar tillsammans med barnen. Men det har även framkommit i en situation där pedagogen inte utmanar barnet i den specifika situationen. I studien framkommer det även att pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid olika situationer. Det matematiska innehåll som lyfts är bland annat ett till ett principen, antalsuppfattning samt volym.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? Var anser pedagogerna att matematiken finns? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan?Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna har en positiv attityd till matematiken och försöker få in den naturligt i det vardagliga arbetet. En pedagog ansåg att matematiken enbart hör hemma i skolan. Moment då matematiken förekommer, som pedagogerna nämnde, är genom planerade aktiviteter, spontana aktiviteter, pedagogisk lunch, samlingar, utedagar, tematisktarbete.

SammandragVår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande. För att synliggöra barnens, musikens och rummets/materialets aktörskap i den skapande processen har vi analyserat vår empiri ur ett aktörsperspektiv (Holmberg, 2014). Då vi ville observera barns förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande valde vi att utföra en interventionsstudie med kvalitativ ansats där vi varit deltagande observatörer. Detta val gav oss möjlighet att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans mer traditionella musikverksamhet som i många fall består av vuxenstyrda sångsamlingar. Vi valde i vår studie att ha ett icke-linjärt förhållningssätt, vilket innebar att vi inte på förhand planerade processen utan istället gav barnen möjlighet till egna initiativ. Vi följde barnens impulser och lät dem skapa fritt.Under projektets gång växte tankarna fram att tid, pedagogers engagemang samt rummet och dess material påverkar och styr barns möjlighet att spontant kunna utforska och kreativt producera musik i en institutionell kontext. Vid genomförande av musikprojektet upplevde vi att barnens lust och förmåga att utforska och experimentera var påfallande stor. Studien visar att det finns ett behov hos barn i förskolan att få möjlighet att kreativt utforska och producera egen musik i en inspirerande miljö och i en för dem meningsfull kontext. När detta erbjuds menar vi att det finns goda möjligheter till uppkomster av fruktsamma magiska möten mellan barn och musik.Nyckelord: barns spontana musikskapande, förskola, musik, musikaliskt aktörskapNinni Mossberg och Magdalena Norén

The purpose of this essay called is to examine how preschool teachers understand planned and spontaneous physical activities in preschool. We also search to elucidate if there is some difference between a preschool with a pedagogical orientation based on outdoor physical activities and a traditional preschool in which outdoor physical activities are not a part of their pedagogical orientation. We want even to examine how teachers understand their own role in children's physical development. The study draws on a phenomenographic approach and we apply a qualitative method to collect our data. The data is mainly based on interviews with preschool teachers from preschools with the two forms of pedagogical orientation that we mentioned earlier. We interviewed a total of six preschool teachers, three from each preschool. The results of the study showed that the informants from both preschools understand planned physical activities as an activity that is initiated and organised by the teachers. On the contrary they understand spontaneous physical activities as an activity initiated by the children, often in the form of games. Another important result is that the informants in our study agree in that spontaneous physical activities are given quite more time in the preschool’s everyday than planned activities. Finally, the study shows that the informants in the study feel confident as leaders in physical activities, regardless of the preschools pedagogical orientation. It is rather a question of education and personal interests than pedagogical focus.

This study's main purpose is to examine the space children's spontaneous imaging gets in a preschool. I have chosen to focus on two preschool teachers views on their own approach to children's spontaneous imaging and what space they find that it gets in preschool. I have also investigated how this is documented in preschool. As a theoretical approach I adopt Lev S Vygotsky's socio-cultural theories of learning and development. In my essay, I also describe previous studies on children's imaging. I have collected the material through qualitative methods such as interviews of two preschool teachers and through six days of observation divided on two of the preschool departments. The result shows that preschool teachers adult-driven approach characterizes the creative climate of the nursery, which is not particularly allowing in practice, but allowing in theory and preschool teachers thoughts. The preschool teachers approach is significant for how well the child's spontaneous creation capability will be developed or inhibited. Children can come to have a view of his own creation as something insignificant and without meaning if it never followed up in the form of pedagogical documentation or attention. The results also show that children's spontaneous imaging don´t get space in the form of schedule, this is because preschool teachers have a view on the activity as a pastime rather than an educational activity with a clear goal or purpose.

The purpose of this study is to investigate and spread knowledge about how preschool teachers use spontaneous discussion as a means of increasing the environmental consciousness of children. The methods used are semi-structured interviews, and continuous and structured observation. The results show that spontaneous conversations as a method for increasing children’s consciousness of the environment occurs in practice, to a varying degree. In particular, meals and outings are perceived as the best occasions to introduce such discussions. Moreover, conversations tend to take place when children help with waste separation, handling and consumption of materials, and during planning for other activities. Large groups of children, staff shortage, and administrative tasks are perceived as the most limiting factors for having conversations about the environment. The topic can also be perceived as too wide and complex. The teachers express lacking knowledge and ideas for keeping the children interested. However, in spite of the limited time and knowledge, and other subjects in the curriculum needing attention, the teachers feel that there is room for improvement; their own disposition about the subject is limiting the spontaneous conversations. Results show that the increasing interest from society in general is enabling more conscious work with environmental issues. / Syftet med studien är att undersöka och skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan använder det spontana samtalet för att stimulera barns miljömedvetenhet. Metoderna som använts är semistrukturerade intervjuer samt löpande och strukturerad observation. Fyra förskolor, belägna i en kommun i Mellansverige, deltog i studien. Totalt deltar sex förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar att spontana samtal som metod för att stimulera barns miljömedvetenhet förekommer i verksamheten, i större och mindre utsträckning. Måltidssituationer och naturupplevelser upplevs vara de tillfällen där samtal om miljö utnyttjas bäst. Det förekommer även samtal om miljön i samband med sopsortering, hantering och förbrukning av material samt spontana samtal som har sin grund i planerade aktiviteter. Stora barngrupper, personalbrist och administrativa uppgifter upplevs vara orsak till svårigheten att föra spontana samtal om miljön. Samtidigt upplevs samtal om miljön ibland som stort och komplext. Pedagogerna uttrycker behovet av kunskapsbaserad information och idéer, för att fånga barnens intresse för miljöfrågor. Trots tidsbrist, begränsad kunskap och andra läroplansmål upplever pedagogerna att det finns många möjligheter att ha spontana samtal kring miljöfrågor. Deras förhållningssätt påverkar användandet av spontana samtal. Resultatet visar att det ökande intresset för miljön i samhället har resulterat i att förskoleverksamheten arbetar medvetet med miljöfrågor.