Denna studie utforskar förskollärares berättelser om att arbeta med planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljön i svenska förskolor. Syftet är att utforska mål och ideal om att vistas i utemiljön och de hinder som uppstår i förskolans organisatoriska förutsättningar som kan påverka möjligheterna.I den kvalitativa studien intervjuades fem förskollärare på två förskolor och narrativ ansats användes för att tolka deras berättelser om ideal och förutsättningar om planerade och spontana undervisningsstunder i utemiljöer. Förutom narrativ ansats används även begreppen hälsa och kroppsliga förmågor. I varje tema i analysen har citat använts från förskollärarnas berättelser som uttrycker tankar och erfarenheter om planerade undervisningsstunder i utemiljön. De ideal om undervisningsstunder i utemiljöer som framkommer i berättelserna från förskollärarna visar att utevistelsen har en stor betydelse för hälsan. De motoriska förmågorna hos barnen utvecklas vid utevistelse samt att färre sjukdomar uppkommer. Dessutom framkommer att ljudnivån är ett mindre problem i utemiljöer. Men trots dessa ideal förhindras planerade undervisningsstunder utomhus regelbundet i vissa förskolor på grund av ekonomiska förutsättningar.