I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien är byggd på metoderna kodning samt kvantitativ- och kvalitativinnehållsanalys. Resultaten av innehållsanalysen visade att Angereds mediebild domineras av en större andel negativa nyheter., det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Resultaten visade att Angeredsbor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. När de boende väl kom till tals är det inte sällan i ett negativt sammanhang. Språket är den mekanism som konstituerar den sociala världen och kan bidra till att skapa, producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Ordvalet som används i artiklarna kan bidra till att producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Författarna av de artiklar som vi har analyserat reproducerar en ”vi” och ”dom”- känsla genom ordvalet. Våra slutsatser är därmed att Göteborgs-Posten med hjälp av sina artiklar upprätthåller de negativa diskurserna som finns kring Angered, omedvetet eller medvetet. Vi har konstaterat att Göteborgs-Posten konstruerar en verklighet för de som sällan är eller aldrig har varit i Angered.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.

This dissertation investigates the way that feminist resistance is expressed in two Swedish and two German so-called New Woman novels from the turn of the twentieth century: Elin Wägner’s Pennskaftet (1910, Penwoman), Gabriele Reuter’s Aus guter Familie (1895, From a Good Family), Hilma Angered-Strandberg’s Lydia Vik (1904), and Grete Meisel-Hess’s Die Intellektuellen (1911). The theoretical apparatus is comprised by the work of Michel Foucault, Judith Butler, Jacques Lacan, and Jessica Benjamin. By introducing a psychoanalytic and feminist perspective, this dissertation seeks to develop the possibilities for agency and resistance within the framework of Foucault’s theories. It investigates four textual and contextually grounded strategies of resistance that are prominent in these novels: individuality, openness, desire, and eugenics. This study demonstrates how Gabriele Reuter, Grete Meisel-Hess, and  Hilma Angered-Strandberg, inspired by the ideas of Friedrich Nietzsche and Ellen Key, depict feminine individuality in relation to a scientific and philosophical discourse that specifically denied women individuality. The authors anchor individuality in a corporality that was similarly denied to women by a bourgeois and dogmatic Christian discourse. Openness and wit function as resistance strategies in Elin Wägner’s Pennskaftet. Humorous rejoinders and narrative comments can disarm a conservative. An open attitude towards the emancipation project could also help to resolve the conflicts between different feminist positions and between different women. Desire functions as an important resistance strategy in each of the novels examined. It is variously represented as a vital instinct, a desire for knowledge, and a sexual desire, as in Gabriele Reuter’s Aus guter Familie – or as a desire for suffrage, as in Pennskaftet, or for maternity legislation, as in Grete Meisel-Hess’s Die Intellektuellen. By formulating a notion of feminine desire, turn-of-the-century feminists were able both to seize control of sexuality from the church and to wrest morality from the grasp of the bourgeoisie. These resistance strategies could also have a biopolitical character: in Grete Meisel-Hess’s Die Intellektuellen, woman is placed at the service of humanity on eugenicist grounds, and her good qualities are seen as capable of promoting humanity’s progress. This dissertation shows that in these novels desire at the individual level serves to reinforce feminine subjectivity. Love is seen as associated with an intensified sense of life and as a precondition of creativity. At the social level, desire also functions as the basis for a feeling of solidarity among women that instils in them courage and an urge to persevere in the suffrage struggle, this latter a highly protracted process. In this way desire acquires political potential. A framing chapter on context provides the intellectual and philosophical backgrounds of the various strategies of resistance. It is followed by four analytical chapters, each of which addresses one novel.