I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien är byggd på metoderna kodning samt kvantitativ- och kvalitativinnehållsanalys. Resultaten av innehållsanalysen visade att Angereds mediebild domineras av en större andel negativa nyheter., det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Resultaten visade att Angeredsbor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. När de boende väl kom till tals är det inte sällan i ett negativt sammanhang. Språket är den mekanism som konstituerar den sociala världen och kan bidra till att skapa, producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Ordvalet som används i artiklarna kan bidra till att producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Författarna av de artiklar som vi har analyserat reproducerar en ”vi” och ”dom”- känsla genom ordvalet. Våra slutsatser är därmed att Göteborgs-Posten med hjälp av sina artiklar upprätthåller de negativa diskurserna som finns kring Angered, omedvetet eller medvetet. Vi har konstaterat att Göteborgs-Posten konstruerar en verklighet för de som sällan är eller aldrig har varit i Angered.

<p> This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?</p><p>The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.</p>

This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots? The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.

Den 11 mars 2011 inträffade en kärnenergiolycka i Fukushima, Japan. Jag har gjort en diskursanalytisk innehållsanalys av fyra svenska dagstidningars artiklar om kärnenergi från de 90 dagarna innan kärnenergiolyckan i Japan, de första 90 dagarna efter den samt de därefter följande 90 dagarna. Jag har även jämfört de tendenser som framkommer i rapporteringen med Sveriges befolknings attityder till kärnenergi för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet var att utifrån mina resultat, tidigare forskning och teorin från forskningsfältet ”communication of science” analysera den eventuella påverkan medias rapportering om kärnenergi och allmänhetens syn på kärnenergi kan ha på varandra. Analysen visar att det finns ett samband mellan tidningarnas rapportering och allmänhetens åsikter och att det är troligt att parterna påverkar varandra. Vidare studier skulle dock krävas för att säkert kunna uttala sig om hur parterna påverkar varandra.