<p>Today sportsclubs are important actors in the work with promoting public health in Sweden. Sports have unique opportunities to reach out with messages to many people with diffrent backgrounds. In many respects sport- and clublife could be looked upon as health promotiv activiteis. It is not just the health of the individual that is affected by sportslife but also the community take advantage of active people in clubs. Partly through a healthier population and partly because clubs educational role in teaching democracy and solidarity to its members. The purpuse of this study is to investigate how sportsclubs perceive debate the health issue. It is also discussed how clubs position themselves towards possible demands in public health work. To study how sportsclubs discuss health I have used interviews in order to catch the qualitative aspects of the issue. The results show that activitets in many aspects are health promotive as they offer physical activitiese, solidarity and participation. The clubs saw health as something importent, but still their interpretation of the meaning of health differ and if in some cases limited. The studie show among other things that the sportsclub don´t attach great importace to social capital. If the local authority demand the sportsclubs to work with public health issues, the sportsclubs preceive the demands as difficult and looked fore discussionen and concert.</p>

Today sportsclubs are important actors in the work with promoting public health in Sweden. Sports have unique opportunities to reach out with messages to many people with diffrent backgrounds. In many respects sport- and clublife could be looked upon as health promotiv activiteis. It is not just the health of the individual that is affected by sportslife but also the community take advantage of active people in clubs. Partly through a healthier population and partly because clubs educational role in teaching democracy and solidarity to its members. The purpuse of this study is to investigate how sportsclubs perceive debate the health issue. It is also discussed how clubs position themselves towards possible demands in public health work. To study how sportsclubs discuss health I have used interviews in order to catch the qualitative aspects of the issue. The results show that activitets in many aspects are health promotive as they offer physical activitiese, solidarity and participation. The clubs saw health as something importent, but still their interpretation of the meaning of health differ and if in some cases limited. The studie show among other things that the sportsclub don´t attach great importace to social capital. If the local authority demand the sportsclubs to work with public health issues, the sportsclubs preceive the demands as difficult and looked fore discussionen and concert.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidshemmen kan arbeta för att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv. De forskningsfrågor studien utgått från är: Hur beskriver fritidslärare fritidshemmens arbete med att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv? Vad anser fritidslärare kännetecknar en bra samverkan mellan fritidshem och föreningsliv? Vilka skillnader och likheter ser vi i hur fritidshemmen arbetar med elevernas inblick i närsamhällets föreningsliv?    I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fritidslärare. Resultatet pekar på att en bra samverkan kräver ett ömsesidigt engagemang från fritidslärare, föreningsledare och elever. Det krävs resurser i form av personal, pengar och tid för att möjliggöra samverkan, samt att fritidslärarna har tydliga mål för varför samverkan sker och vad eleverna ska få ut av det.

No description available.

Syftet med uppsatsen och dess forskning är att undersöka kvinnors föreningsliv i en medelstor svensk stad i Sverige kring 1920-talet. Det finns fortfarande många hål i det vi kallar kvinnohistoria och dessa hål behöver fyllas igen. Kvinnors föreningsliv i samband med alla folkrörelser som frodas i Sverige under denna tid bidrar till en intressant utgångspunkt ur ett forskningssyfte samt den politiska förändringen som sker under denna tid är väldigt spännande ur ett historiskt perspektiv. Studien har i stora delar bestått av en läsning av en mängd olika avhandlingar för att hitta ett lämpligt forskningsläge, men den största delen av arbetet har bestått av arkivforskning. Arkivforskningen skedde i Södertäljes Föreningsarkiv i Södertälje där de har Södertälje, Nykvarn och Turinges kvarlämningar från föreningar. Det har i största del varit årsberättelser från de olika föreningarna jag har använt mig av under denna forskning, men även medlemslistor, styrelselistor, matriklar och revisionsberättelser. Det har varit väldigt mycket källmaterial som har behövts gå igenom för denna forskning, men det var nödvändigt för att få ett relevant resultat. Då syftet är att få komma närmare kvinnorna som levde under denna period och engagerade sig i olika föreningar så var detta en nödvändighet då denna forskning i stora hela har ett mikrohistoriskt perspektiv. En del av syftet var även att få en överblick kring de strukturerna och normer som det svenska samhället hade under denna period. Det kvinnor gjorde var att hela tiden strida för sina rättigheter som medborgare och människor i Sverige. Även om variationen på föreningar är bred så kan man se en röd tråd inom alla dessa föreningar. Att kvinnor försöker ta plats i samhället. De kämpar för sin myndighet, sin rätt att tjäna pengar och sin frihet. Arbetarrörelsen gynnas av och gynnar kvinnor under denna tidsperiod och de faller som naturligt allierade då solidaritet och jämlikhet är en av de största frågorna för dem båda. Kvinnors ledarskap är trots att den allmänna rösträtten tar slagkraft så saknas fortfarande kvinnor i ledarpositioner och det ändras knappt under 1920-talet. Även om det fanns kvinnor som hade ledarskapsroller i diverse föreningar så är det oftast en lokal gren av en nationell förening. Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnors medverkande i alla typer av föreningar har varit en bidragande faktor till att Sverige befinner sig i en sådan god situation hon gör idag.

No description available.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden. I analysen av den gode medborgaren framträder dels den demokratigarant som alltmer verkar försvinna och istället tecknas en bild av andra medborgare. De unga och de med invandrarbakgrund beskrivs med ambivalens och oro. Analysen slutar med nya frågor. Är föreningen i den bekanta form som vi känner den, verkligen den största garanten för demokrati och vilka nya former av sociala rörelser utmanar föreningen som kollektiv form för gemenskap.