Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå. Denna studie undersöker de ytliga kontakternas betydelse för unga nyanlända tjejers sociala kapital. Detta görs genom att undersöka vilka ytliga kontakter AxxessUmeå har bidragit med och vilken betydelse de nyanlända tjejerna upplever att dessa kontakter har. Vi har genomfört två deltagande observationer på fritidsaktiviteter där nyanlända tjejer deltagit och intervjuat sju av deltagarna och projektledaren till AxxessUmeå. Samt tagit del av en enkätundersökning, en sammanställning av tre gruppdiskussioner som AxxessUmeå ha rgjort och statistik över vilka aktiviteter som AxxessUmeå rekommenderat under projektets första verksamhetsår. Resultatet visar att deltagarna har fått olika typer av nya ytliga kontakter vilket har ökat deras sociala kapital. Det har dock gett en större ökning av det sammanbindande sociala kapitalet som ger en trygg miljö och ett psykologiskt stöd än det överbryggande sociala kapitalet handlar om kommunikation mellan olika grupper. Delaktighet i föreningslivet ger också en ökad delaktighet i samhället. Deltagarnas ökade individuella sociala kapital gör att det kollektiva sociala kapitalet ökar vilket leder till ett mer välfungerande samhälle där medborgarna har lättare för att samarbeta spontant.

Under hösten 2021 har åtta kvalitativa djupintervjuer genomförts med föreningsaktiva inom tre olika svenska volleybollföreningar. Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om idrottsrörelsens aktiva medlemmar och vad som motiverar dem till det ideella engagemanget. Samt vad som kan orsaka valet att inte engagera sig. Med avstamp i den kvalitativa innehållsanalysen bearbetas materialet för att vidare analyseras utifrån Max Weber och Marcel Mauss teorier om socialt handlande respektive gåvoekonomi. Trots omfattande forskning på idrottsrörelsen i allmänhet saknas fortfarande en grundlig kunskap om vad som motiverar medlemmar till det ideella arbetet inom idrottsrörelsen. Uppsatsens bidrag är därmed en mer ingripande förståelse av icke utövares motivation inom ideella idrottsföreningar. Det mer generella frivilliga engagemanget kan av denna insikt bli lättare att förstå. Av resultaten framgår att individer först och främst engagerar sig för att söka gemenskap inom ett givet sammanhang. Resultaten visar också på en upplevd moralisk plikt att ”ge tillbaka” till den rörelse där man själv varit aktiv som utövare. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att en stark föreningsanda är det centrala för en väl fungerande förening. Gemenskapen och samhörigheten spelar en betydelsefull roll för den ideella arbetarens engagemang.

The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how elderly people seek and use information in everyday situations. A further aim is to suggest ways for the library to offer more services specifically tailored for pensioners. This is an important topic as pensioners are a rapidly growing group of library users. We conducted qualitative interviews with four elderly people concerning their information needs in everyday life, and discovered that they rarely use the library, preferring instead to get their information from various internet sites and their pensioners’ organisation. The interviews were analysed with the help of Anderson and Skot-Hansen’s model of library use. We suggest that libraries work more closely with pensioners’ organisations, thus allowing elderly people more options for information seeking, as well as greater access to library services and resources.

<p>This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research has to be made within different contexts than in this thesis.</p><p> </p><p> </p>

This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time. With this viewpoint I conducted a survey in an ethnically homogeneous association and examined the nature of the social capital among its members. The result of the survey indicates a bridging form of social capital in the association, as opposed to what the theory claims. However, I can not draw any general conclusions about the social capital in ethnically homogeneous associations. For that to be possible, additional empirical research has to be made within different contexts than in this thesis.

This dissertation deals with two sports clubs and their operational development between the years 1946-1998. The research was made by a qualitative analysis of the annual reports and protocols that the clubs produced between 1946-1998. The two clubs are IFK Växjö and Växjö BK which are located in Växjö in Sweden. Our main purpose with this study was to analyze the operational development and in which way elitist drive affects the voluntary society content and culture. Results indicated that if a sports club starts with elitist sport it could have a bad impact on the voluntary sector. Elitist sport often results in more required work tasks for the members and also selection among younger athletes. A determining factor was how the clubs raised resources and how their choice of strategy in this respect affected the voluntary element in each club. The study of the development of the resources allocation, no matter if it is voluntary assistance or ready money, is a key to operate a sports club whether it is a club with elitist sport or not.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ”Idrott hela livet – strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete” som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ”agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet”. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar. Konsulenterna begränsade sin syn av delaktighet och inflytande i föreningslivet mycket till den demokratiska processen och en utvidgad syn på delaktighetsbegreppet och dess användande kan berika föreningslivet.

In contemporary Sweden political participation among foreign-born Swedes is viewed as low and it is well known that foreign-born individuals do not use their voting rights to the same extent as the general population. At the same time there are numerous ethnic associations around the country who work with various activities involving political, democratic and integration issues. This study aims to study how four members of a Somali association regard, relate to and work with politics, democracy and integration. The study is based on these four people, but also on their relationship with authorities and other agencies in the community. The conclusion of this study shows in brief that the desire to participate politically is great, but that democracy and politics is accessible to all, depending on the level of language skills and what political knowledge the individual has. The study problematizes the concept of integration, whether it should be seen as an immigrant question that should be conducted by the immigrants or not. The informants have a vision that the democratic and political work they are engaged in in Sweden will be used to establish a democracy in their home country Somalia in the future. / I dagens Sverige ses politiskt deltagande, bland utlandsfödda svenskar som lågt och det är välkänt att utlandsfödda inte nyttjar sin rösträtt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Samtidigt finns det åtskilliga etniska föreningar runt om i landet som genom aktiviteter arbetar med politisk, demokratisk och integrerande verksamhet. Denna undersökning syftar till att studera hur fyra medlemmar ur en somalisk förening ser på, förhåller sig till och arbetar med politik, demokrati och integration. Studien utgår ifrån dessa fyra personer, men handlar även om deras relation till myndigheter och andra instanser i samhället. Slutsatsen av denna studie visar i korthet att viljan att deltaga politiskt är stor, men att demokratin och politiken är mer eller mindre tillgänglig för alla, beroende på vilka färdigheter individen har i språk och samhällskunskaper. I studien problematiseras begreppet integration och huruvida det ses som en 'invandrarfråga' som bör bedrivas av invandrare eller inte. Det finns även en vision från informanternas sida att arbetet de bedriver kring demokratin och politiken i Sverige i framtiden ska kunna användas för att upprätta en demokrati i hemlandet Somalia.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan. Den psykiska hälsan påverkas positivt då det skapas socialt umgänge vilket ökar motivationen samt skapar nya relationer till andra människor vilket gör att individerna känner en delaktighet och får en sysselsättning som uppfattas som meningsfull vilket i sin tur ökar självkänslan och välbefinnandet hos individen. Implikation: Forskning borde fortsätta inom området för att skapa ökad trovärdighet och ge uppmärksamhet till regering, kommuner, förbund och föreningar att de borde investeras ytterligare för att ge fler människor möjlighet att kunna få tillgång till att kunna utföra fysisk aktivitet i förening.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov. Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys. Resultat: Temaanalysen resulterade i tre olika teman. Det första temat var betydelsen av barn och ungdomars hälsofrämjande arenor, här visade det sig att skolan och föreningslivet är de två viktigaste arenorna för att nå ut till barn och ungdomar med hälsofrämjande arbete. Det andra temat var motivation och stöd till barn och ungdomar där det framkom att motiverande samtal är en tänkbar metod för att motivera äldre barn till fysisk aktivitet. Stöd från omgivningen är även en viktig komponent för att motivera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Det tredje temat var hinder och behov i arbetet. Här beskrevs fördelar och nackdelar inom det aktuella området exempelvis hur ekonomin kan vara ett hinder både för föräldrar och föreningar. Det framkom även att kompetensen hos de ledare som arbetar med barn och ungdomar behövs utvecklas. Implikation: Vi vill med hjälp av denna studie belysa olika hinder och behov samt vad som är viktigt att tänka på inom det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar exempelvis utökade resurser inom föreningslivet och stöd från omgivningen. Ett steg i att hitta tänkbara lösningar för att gagna fortsatt arbete inom det aktuella området är att underlätta för föräldrar att erbjuda sina barn fysisk aktivitet genom ekonomiskt och praktiskt stöd.