Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den urbana normen i Stockholmsfokuserad nyhetsmedia. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur porträtteras landsbygd och glesbygd i en dagstidning med Stockholmsfokus? Kring vilka teman framställs landsbygd och glesbyd? Hur uttrycks relationen mellan land och stad? 41 artiklar har sorterats utifrån tema, nyhetens laddning, porträttering och utifrån om landsbygd nämns i relation till staden. Utifrån diskursanalys har artiklarna analyserats med hjälp av teorier om konstruktivism, urban norm och andrafiering. Resultatet visar att det finns en urban tidningsdiskurs som uttrycks i beskrivningen mellan land och stad. De teman som identifieras är kultur, infrastruktur, bil och bensin, avfolkning, partipolitik, nedläggning, integration/segregation, vård och omsorg, barnafödande och klimat. Valet att rapportera om just dessa nyheter är ett aktivt val och innebär att andra händelser inte lyfts fram i nyhetsrapporteringen. Rapporteringen är alltså bara ett utsnitt av alla nyheter på landsbygden varför bilden av landsbygden i Dagens Nyheters nyhetsrapportering är ofullständig. Studien visar också att landsbygden andrafieras till en plats som nästan alltid står i relation till staden, som framställs som mindre attraktiv och som framkommer i motsats till staden.

No description available.

Disparities between regions in Sweden and the EU have been discussed in different fields throughout the years. Norrland, which is the northernmost region of Sweden, has long been recognised as being disadvantaged in comparison to the rest of the country and could be argued to have been peripheralised for centuries. The inland of Norrland is described to be even more affected by these disparities. One of the counties in the inland of Norrland is Jämtland county. The aim of this thesis was to explore how planners and other relevant actors involved in strategic planning and regional development in Jämtland portray possibilities and challenges with planning and how they described their action space in relation to the urban norm and peripheralisation. The results show that there are differences in the municipalities' self-identity regarding whether they describe themselves to be in a weaker or stronger position within the county, both in relation to strategic planning and development, but also to what extent they define themselves as peripheral and affected by the urban norm. This indicates that there is an ongoing peripheralisation process also within Jämtland county, where some municipalities are trying to assert their position as stronger while the others are feeling blamed for creating their own problems. The municipalities want to create attractiveness which could be argued to be a way of them trying to counteract the consequences of peripheralisation.

I det här arbetet undersöks hur samtida fysisk planering förhåller sig till serviceorten: det mindre samhället med viktiga servicefunktioner som tillgodoser många vardagliga behov. Utgångspunkten för studien är upplevelsen av att dessa samhällen ofta är bortglömda och förbisedda när det kommer till fysisk planering. Mycket i den samtida planeringen kretsar kring det urbana och hur städer ska utvecklas, förtätas och växa. Här handlar det om samhällen som är något annat, någonstans mellan stad och landsbygd. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka serviceortens roll i samtida planering i ljuset av begreppen stad–land och den urbana normen. I arbetet används fallstudie som forskningsstrategi och textanalys som metod för att granska strategiska plandokument från Växjö kommun med fokus på tätorten Rottne. Som teoretiskt ramverk används den urbana normen och förhållandet mellan stad-land. Avsikten är att undersöka hur förhållandet mellan centralort och service­ort inom kommunen tar sig uttryck i kommunala plandokument och vilken plats service­orten har i förhållande till det urbana mer generellt. Det empiriska materialet i arbetet består av tre översiktsplaner samt fördjupning av översiktsplan, grönstrukturplan, ortsanalys, aktualitetsprövning av översiktsplan och landsbygdsplan. Samtliga dokument kommer från Växjö kommun. Rottne anses utgöra ett bra fall för studien då det i många avseenden kan anses vara en typisk serviceort. Av plandokumenten framgår att kommunen prioriterar serviceorterna. De beskrivs som viktiga för kommunen som helhet och förhållandevis mycket resurser läggs på den strategiska planeringen av serviceorterna. Ett genomgående mönster har varit kommunens önskan om att öka Rottnes attraktivitet för att attrahera nya invånare till orten. Konflikter mellan motstridiga intressen uppstår när naturvärden och bevarande av kulturmiljöer ställs mot utveckling och tillväxt i form av exempelvis attraktiva bostäder. I plandokumenten beskrivs natur, kulturlandskap och landsbygd som resurser för produktion och rekreation för den urbana människan. Sammanfattningsvis ses hur urbana ideal tar sig uttryck i planeringen av serviceorten.

Följande studie behandlar hur den kommunala och regionala platsmarknadsföringen i norra Sverige fungerar och om det finns en koppling mellan dem. För att undersöka detta har Umeå- och Örnsköldsvik kommun valts ut för att företräda både kommunerna i sig och som representanter för N6-initiativet. Initiativet består av de fem största städerna i norra Sverige som tillsammans vill ändra bilden av norra Sverige. Metoden består av intervjuer med tjänstepersoner inom kommunerna, samt inom N6-initiativets verksamhet. Det kombineras med en innehållsanalys av de berörda kommunernas webbplatser, samt av initiativets hemsida och tillhörande informationsvideo. Resultatet består av en sammanställning av intervjuer och innehållsanalyser, samt en koppling till tidigare forskning som presenterats i studien. Det som framgår av undersökningen är att både Umeå och Örnsköldsvik kommun använder sig av olika strategier för att marknadsföra sig, däremot finns det flera likheter mellan kommunernas val av marknadsföring, såsom kultur och idrott. Det framgår även hur de aktivt anstränger sig för att behålla platsens identitet och unikhet i arbetet med platsmarknadsföring, vilket ofta kan influeras av trender. Ett genomgående tema under intervjuerna är konkurrens, där slutsatsen är att konkurrensen inte färgat N6-initiativets samarbeten. Däremot används initiativet inte direkt i kommunernas arbete, trots att det bidragit med flertalet positiva aspekter.

Since the 19th century, industrialization has led people from the countryside to the bigger cities, and Sweden is not an exception. Statistics from 2018 show that for the first time in 30 years, there is an increase in the people whom make the decision to move from the cities to the countryside. And from 2015 to 2018 there has been an increase of 11 000 people in the Swedish countryside. With this in mind, our study is going to explore the central driving forces in returnees; people returning home to the smaller towns in the Swedish countryside. We are also going to analyze how these people relate to the urban norm, with the intention of trying to explain how they identify with their role as returnee, as well as their ex-role they had before making the move home. To answer these two central questions, we have performed ten interviews throughout Sweden in smaller towns considered to be in the Swedish countryside. To analyze our empirical data four central concepts that constitute our theoretical framework have been presented. These concepts are turning points, role exit, social capital and the urban norm. Turning points and role exit is a part of Ebaugh’s theory about the role exit-process. Social capital is a broad theory, in which we have decided to apply the work of Robert D. Putnam and his focus on reciprocity and reliability in social networks. Finally, the urban norm is a theory that mainly explores the normative and hierarchical relation between the cities and the countryside, where the cities are always the norm. Our conclusion is that closeness to family and a sense of security is the most frequent driving force for returnees. There is also a duality in the way interviewees approach their roles as returnees and ex-city inhabitants, where they often keep relating to their past roles and have difficulties relating to their current role in their hometown.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur Norrland och norrlänningar skildras i TV-serien Rebecka Martinsson, samt om Norrland skildras från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Metoden som använts är fallstudie och data har insamlats genom egna observationer med Faircloughs tredimensionella analysmodell som teoretisk ram. Resultatet pekar mot att Norrland och norrlänningar förvisso skildras på ett stereotypt sätt i Rebecka Martinsson, men att det också förekommer en stor mängd nyansering där människormed norrländskt ursprung också tillåts att bryta mot den rådande diskursen. I diskussionssegmentet lyfts blicken och där görs jämförelser med andra populärkulturella verk. I det segmentet diskuteras också studiens styrkor såväl som svagheter, bland annat att det utvalda materialet är relativt litet och att med ett annat urval hade resultatet eventuellt kunnat bli annorlunda. Som förslag till fortsatt forskning ges att göra en undersökning på samma utvalda material, men med annan metod, alternativt använda samma metod och teoretisk ram men välja ut annat eller en större mängd material att analysera.

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-05-16T13:29:41Z No. of bitstreams: 1 Simone ant’Anna.pdf: 466462 bytes, checksum: 62cd5eed1f3629416fddef5f6a67cc9b (MD5) / Approved for entry into archive by Alda Lima da Silva(sivalda@ufba.br) on 2013-06-04T17:21:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Simone ant’Anna.pdf: 466462 bytes, checksum: 62cd5eed1f3629416fddef5f6a67cc9b (MD5) / Made available in DSpace on 2013-06-04T17:21:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Simone ant’Anna.pdf: 466462 bytes, checksum: 62cd5eed1f3629416fddef5f6a67cc9b (MD5) Previous issue date: 2008 / O presente trabalho investiga a realização da expressão aspectual por falantes analfabetos da zona rural de três localidades pertencentes à região Nordeste do Brasil: Bahia, Paraíba e Pernambuco, tendo, como ponto de partida, a análise de dezoito contos populares, seis de cada um dos estados citados, recolhidos na década de 70 e publicados na coletânea Contos Populares Brasileiros; apresenta uma conceituação e uma classificação do Aspecto, a partir da bibliografia consultada e estudada, e confronta a expressão aspectual na língua falada rural e urbana de Salvador, a partir da análise de um segmento do corpus do projeto NURC, também da década de 70, visando, assim, ressaltar normas lingüísticas específicas da linguagem rural, no que se refere à expressão da categoria em questão. / Salvador

Projektet utforskar rådande maktbalans mellan staden och landsbygden, och riktar kritik åt den dominerande urbana normen. Ur en sarkastisk vinkel implementeras kasinot som medel för landsbygden att hävda sig mot staden i en värld styrd av kapital. Kasinot används som en symbol för den kapitaldrivna och ofta moraliskt ifrågasättbara världsutvecklingen, och genom denna allusion söker projektet ifrågasätta i vilken utsträckning målet om tillväxt kan tillåtas helga de allt mer extrema medel som används för att nå dit. Projektets tematik utvecklades som ett svar på det av skolan ställda kravet att rita en hybridbyggnad innehållandes ett folkets hus och ett egenvalt plusprogram omfattande totalt 2000 kvadratmeter på landsbygden i Nynäshamns kommun. Då den största delen av produktraffineringen som tidigare skedde i Sorunda, där projektet tar plats, har tvingats lägga ner på grund av centralisering uppstod en svårighet att finna ett trovärdigt plusprogram som kunde ge skäl för ett folkets hus. Då orten dessutom drabbas kraftigt av av den ökade lastbilstrafiken som Stockholm stads omläggning av Frihamnen till Nynäshamn har gett upphov till kom frågan om urban norm att hamna i fokus, och projektet att kretsa kring landsbygdens möjligheter att parasitera på samma maktförhållanden som den förtrycks av. / This project explores the current power dynamic between urban and rural, and aims to critique the domineering urban norm. From a sarcastic point of view the casino is implemented as a means for the countryside to assert power over the city in a world ruled by capital. The casino is used as a symbol for the capital-driven and often morally questionable world development. Through this allusion the project seeks to question to what extent the goal of growth should be allowed to justify the ever more extreme means used to achieve this end. The thematic of the project was developed as an answer to the schools requirement to design a hybrid building containing a peoples house and a self chosen plus-programme to an extent of 2000 metres squared in Nynäshamn municipality. As most of the product refinement that used to exist in Sorunda, where the project takes place, har been forced to shut down due to centralisation there was an issue with finding a feasible plus-programme that could support the peoples house-function. Further, as the region has been heavily affected by the increasing heavy traffic caused by Stockholm Stads relocation of Frihamnen to Nynäshamn, the question of urban norm came into focus, and the project was oriented towards the possibility for the countryside to parasitize on the same power structures that oppress it.