Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

Projektet utforskar rådande maktbalans mellan staden och landsbygden, och riktar kritik åt den dominerande urbana normen. Ur en sarkastisk vinkel implementeras kasinot som medel för landsbygden att hävda sig mot staden i en värld styrd av kapital. Kasinot används som en symbol för den kapitaldrivna och ofta moraliskt ifrågasättbara världsutvecklingen, och genom denna allusion söker projektet ifrågasätta i vilken utsträckning målet om tillväxt kan tillåtas helga de allt mer extrema medel som används för att nå dit. Projektets tematik utvecklades som ett svar på det av skolan ställda kravet att rita en hybridbyggnad innehållandes ett folkets hus och ett egenvalt plusprogram omfattande totalt 2000 kvadratmeter på landsbygden i Nynäshamns kommun. Då den största delen av produktraffineringen som tidigare skedde i Sorunda, där projektet tar plats, har tvingats lägga ner på grund av centralisering uppstod en svårighet att finna ett trovärdigt plusprogram som kunde ge skäl för ett folkets hus. Då orten dessutom drabbas kraftigt av av den ökade lastbilstrafiken som Stockholm stads omläggning av Frihamnen till Nynäshamn har gett upphov till kom frågan om urban norm att hamna i fokus, och projektet att kretsa kring landsbygdens möjligheter att parasitera på samma maktförhållanden som den förtrycks av. / This project explores the current power dynamic between urban and rural, and aims to critique the domineering urban norm. From a sarcastic point of view the casino is implemented as a means for the countryside to assert power over the city in a world ruled by capital. The casino is used as a symbol for the capital-driven and often morally questionable world development. Through this allusion the project seeks to question to what extent the goal of growth should be allowed to justify the ever more extreme means used to achieve this end. The thematic of the project was developed as an answer to the schools requirement to design a hybrid building containing a peoples house and a self chosen plus-programme to an extent of 2000 metres squared in Nynäshamn municipality. As most of the product refinement that used to exist in Sorunda, where the project takes place, har been forced to shut down due to centralisation there was an issue with finding a feasible plus-programme that could support the peoples house-function. Further, as the region has been heavily affected by the increasing heavy traffic caused by Stockholm Stads relocation of Frihamnen to Nynäshamn, the question of urban norm came into focus, and the project was oriented towards the possibility for the countryside to parasitize on the same power structures that oppress it.