I många tidningsartiklar går det att läsa om att Norge har en mer levande landsbygd än Sverige, men vad är det egentligen som skiljer sig åt mellan länderna? I den här uppsatsen har Sverige och Norges landsbygdspolitik studerats och därefter har en fallstudie på en kommun i respektive land har utförts. De kommuner som har undersökts är Ragunda kommun i Sverige och Röros kommun i Norge. Dessa har valts utifrån vissa likheter som lokalisering, befolkningsmängd och att båda kommunerna har vattenkraft. Kommunerna har studerats utifrån faktorerna finansiering, service och näringsliv. Det finns vissa skillnader gällande landsbygdspolitiken i länderna, hur naturresurser beskattas, skillnader i arbetsgivaravgifter och den allmänna synen på landsbygden skiljer sig åt mellan länderna. Trots det är det inte särskilt stor skillnad gällande finansiering, service och näringsliv för just dessa kommuner. / Many newspaper articles discuss how Norway has a more vibrant rural area than Sweden, but what are the actual differences between the two countries? This essay examines the rural policies of Sweden and Norway, followed by a case study of one municipality in each country. The municipalities under investigation are Ragunda Municipality in Sweden and Røros Municipality in Norway. These municipalities were chosen based on certain similarities such as location, population size, and both having hydropower resources. The study focuses on the factors of funding, services, and business environment within the municipalities.There are some differences in rural policies between the countries, including how natural resources are taxed, variations in employer contributions, and disparities in the general perception of rural areas. However, there is not a significant difference in terms of funding, services, and business environment for the municipalities.

Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna. / The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.

Since the 19th century, industrialization has led people from the countryside to the bigger cities, and Sweden is not an exception. Statistics from 2018 show that for the first time in 30 years, there is an increase in the people whom make the decision to move from the cities to the countryside. And from 2015 to 2018 there has been an increase of 11 000 people in the Swedish countryside. With this in mind, our study is going to explore the central driving forces in returnees; people returning home to the smaller towns in the Swedish countryside. We are also going to analyze how these people relate to the urban norm, with the intention of trying to explain how they identify with their role as returnee, as well as their ex-role they had before making the move home. To answer these two central questions, we have performed ten interviews throughout Sweden in smaller towns considered to be in the Swedish countryside. To analyze our empirical data four central concepts that constitute our theoretical framework have been presented. These concepts are turning points, role exit, social capital and the urban norm. Turning points and role exit is a part of Ebaugh’s theory about the role exit-process. Social capital is a broad theory, in which we have decided to apply the work of Robert D. Putnam and his focus on reciprocity and reliability in social networks. Finally, the urban norm is a theory that mainly explores the normative and hierarchical relation between the cities and the countryside, where the cities are always the norm. Our conclusion is that closeness to family and a sense of security is the most frequent driving force for returnees. There is also a duality in the way interviewees approach their roles as returnees and ex-city inhabitants, where they often keep relating to their past roles and have difficulties relating to their current role in their hometown.