<p>Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.</p><p>Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.</p><p>Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys. Det material som ligger till grund för uppsat-sen är inhämtat från tidigare kommunaldemokratisk forskning, statliga utredningar samt böcker och annan litteratur som behandlar ämnet för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisation, till stor del, betraktar kommunerna som en integrerad del i genomförandet av statens välfärdspolitik. Kommunerna ska vara statens förlängda arm ute i landet och genomföra den nationellt beslutade politiken.</p><p>Ytterligare en slutsats är att Ansvarkommitténs förslag tar de svenska partiernas roll för gi-ven. Det tycks finnas en uppfattning om att partierna ska klara av den demokratiska pro-cessen. Detta trots att partierna redan idag har problem på många områden. Inte minst när det gäller medborgarnas förtroende samt att allt fler medborgare väljer att engagera sig politiskt i andra organisationer och på andra sätt. Detta beskrivs ske utifrån ett medborgarperspektiv.</p><p>Därmed är det förvånade att Ansvarskommittén inte ägnat större utrymme och tid åt att undersöka de demokratiska effekterna av det reformförslag man lägger fram rörande den svenska samhällsorganisationen.</p> / <p>The essays main aim is to investigate the municipality’s role and independence in a changing society organization. The responsibility committees (Ansvarskommittén) reform proposal, regarding a new society organization, are studied through examine earlier municipality subdivision reforms that has been implemented in Sweden. This in order to understand the democratic effects of these changes.</p><p>Result of the research that the essay present shows that these reforms have influenced the municipal democracy, in front through that the number of elected representatives have decreased, at the same time as the number of municipal officials increased. The distance between voter and elected has increased. The political parties have problem handling the democratic process on the municipal as well as on the national level.</p><p>The essay method is a qualitative text analysis. The material for the essay is acquired from earlier municipal democratic research, state inquiries, books and other litterateur that treats the matters for the essay.</p><p>The essays conclusion becomes that the responsibility committee reform proposal for a new society organization, to a large extend, is considered as an integrated part of the implementation of national welfare politics. The municipalities are imagined to function as the central governments extended arm and to realize nationally decided policys.</p><p>Yet another conclusion is that the responsibility committee takes the function for the political parties for granted. The political parties are considered to handle the democratic process on the local as well as on the national level, despite that the political parties have problems in many areas. Especially, when it comes to gathering citizen’s trust towards political parties. Also when considering that many citizens prefer to take an active interest in politics through other organisations and in other ways.</p><p>Thereby, it is surprising that the responsibility committees not devote more room and time examining the democratic effects of the reform proposal they puts forward, concerning the Swedish society organization.</p>

<p>Sammandrag</p><p>C-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ”Regionkommunernas storlek – en balansakt mellan demokrati och effektivitet”. Handledare: Erik Amnå.</p><p>Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ”Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?” För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ”Hur anses regionstorleken påverka demokratin?”, ”Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?” samt ”Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén?”.</p><p>Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande. Uppsatsen är disponerad så att den inleds med en historisk bakgrund där materialet kommer ifrån sekundärkällor för att få en allmän orientering i storleksfrågan. Därefter presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter i fråga om regionstorleken där materialet är hämtat från primärkällor av frågans mest inflytelserika och auktoritativa forskare. Till sist analyseras Ansvarskommitténs slutbetänkande i en fallstudieanalys med hjälp av de teoretiska perspektiven och empiriska erfarenheterna. Avgränsningen till demokrati och effektivitet grundas i att balansakten mellan dessa två värden är den svåraste och viktigaste frågan vid nya indelningar av en stats län.</p><p>Den övergripande slutsatsen som dras är att förhållandet mellan demokrati och effektivitet är ojämnt med en tung övervikt åt effektivitet. Slutbetänkandet fokuserar på välfärdsproduktion och demokratifrågorna kommer i skymundan.</p>

<p>The aim of the study is to examine different statements for and against regional identity in the research of the new organisation of the Swedish society. The aim is also to observe in what extend the Swedish committee of responsibility has had an awareness of the identity politics in its effort to improve the presumptions for the new, successful regional division.</p><p>The questions are:</p><p>1. In which ways do the opinions of the participant of the work of the committee of responsibility, coincide and differ when it comes to the importance of the regional identity in the case of a new regional division?</p><p>2. How has the committee of responsibility worked on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity in its final report?</p><p>A method called the argumentation analysis was used in this study. The documents that were analysed were all linked to the research of a new Swedish organisation. The conclusion of the study is that even though the committee’s reasoning concords in many ways with the theory, it would be fallacious to say that the committee has been working on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity.</p>

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar. Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån. Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys. Det material som ligger till grund för uppsat-sen är inhämtat från tidigare kommunaldemokratisk forskning, statliga utredningar samt böcker och annan litteratur som behandlar ämnet för uppsatsen. Uppsatsens slutsats blir att Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisation, till stor del, betraktar kommunerna som en integrerad del i genomförandet av statens välfärdspolitik. Kommunerna ska vara statens förlängda arm ute i landet och genomföra den nationellt beslutade politiken. Ytterligare en slutsats är att Ansvarkommitténs förslag tar de svenska partiernas roll för gi-ven. Det tycks finnas en uppfattning om att partierna ska klara av den demokratiska pro-cessen. Detta trots att partierna redan idag har problem på många områden. Inte minst när det gäller medborgarnas förtroende samt att allt fler medborgare väljer att engagera sig politiskt i andra organisationer och på andra sätt. Detta beskrivs ske utifrån ett medborgarperspektiv. Därmed är det förvånade att Ansvarskommittén inte ägnat större utrymme och tid åt att undersöka de demokratiska effekterna av det reformförslag man lägger fram rörande den svenska samhällsorganisationen. / The essays main aim is to investigate the municipality’s role and independence in a changing society organization. The responsibility committees (Ansvarskommittén) reform proposal, regarding a new society organization, are studied through examine earlier municipality subdivision reforms that has been implemented in Sweden. This in order to understand the democratic effects of these changes. Result of the research that the essay present shows that these reforms have influenced the municipal democracy, in front through that the number of elected representatives have decreased, at the same time as the number of municipal officials increased. The distance between voter and elected has increased. The political parties have problem handling the democratic process on the municipal as well as on the national level. The essay method is a qualitative text analysis. The material for the essay is acquired from earlier municipal democratic research, state inquiries, books and other litterateur that treats the matters for the essay. The essays conclusion becomes that the responsibility committee reform proposal for a new society organization, to a large extend, is considered as an integrated part of the implementation of national welfare politics. The municipalities are imagined to function as the central governments extended arm and to realize nationally decided policys. Yet another conclusion is that the responsibility committee takes the function for the political parties for granted. The political parties are considered to handle the democratic process on the local as well as on the national level, despite that the political parties have problems in many areas. Especially, when it comes to gathering citizen’s trust towards political parties. Also when considering that many citizens prefer to take an active interest in politics through other organisations and in other ways. Thereby, it is surprising that the responsibility committees not devote more room and time examining the democratic effects of the reform proposal they puts forward, concerning the Swedish society organization.

In May 2007 a committee called ‘’Ansvarskommittén’’, assembled by the Swedish government, came with a proposal of changing the Swedish regional structure. The committee which consisted of representatives from all the sitting parties in the parliament proposed that the present regional structure consisting of 20 county council districts and 21 counties would be reduced to between 6-9  regions called ‘’regionkommuner’’. The purpose of this study is to analyze how the committee’s proposal balances democratic and economic values by using a qualitative method. The committee’s proposal is analyzed by a comparison in five political areas with two differentiated regional theories called old and new regionalism. These theories are described and analyzed under the assumption that the old regionalism prioritizes democratic values and the new regionalism prioritizes economic values. Furthermore, the purpose of this essay can be divided into three parts. The first part is to describe and analyze how the old and new regionalism balances democratic and economic values. The second part consists of analyzing the committees proposal with the same criteria’s as the two regionalism theories and how they balance these two values in each area. The last and most important part is to analyze and describe how the committee balances the values in a bigger picture and if any of the values seems to be prioritized. The committee’s proposal is analyzed in the same areas as the two regionalism theories and the conclusion is that the committee’s proposal is closely related to the new regionalism in three areas. One area is a combination of the two theories and the last area is not discussed. The result of this essay is that the committee’s proposal is closer related to the new regionalism since the balance between democratic and economic values seems to point towards a prioritization of the economic values.

The aim of the study is to examine different statements for and against regional identity in the research of the new organisation of the Swedish society. The aim is also to observe in what extend the Swedish committee of responsibility has had an awareness of the identity politics in its effort to improve the presumptions for the new, successful regional division. The questions are: 1. In which ways do the opinions of the participant of the work of the committee of responsibility, coincide and differ when it comes to the importance of the regional identity in the case of a new regional division? 2. How has the committee of responsibility worked on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity in its final report? A method called the argumentation analysis was used in this study. The documents that were analysed were all linked to the research of a new Swedish organisation. The conclusion of the study is that even though the committee’s reasoning concords in many ways with the theory, it would be fallacious to say that the committee has been working on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity.

Sammandrag C-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ”Regionkommunernas storlek – en balansakt mellan demokrati och effektivitet”. Handledare: Erik Amnå. Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ”Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?” För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ”Hur anses regionstorleken påverka demokratin?”, ”Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?” samt ”Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén?”. Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande. Uppsatsen är disponerad så att den inleds med en historisk bakgrund där materialet kommer ifrån sekundärkällor för att få en allmän orientering i storleksfrågan. Därefter presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter i fråga om regionstorleken där materialet är hämtat från primärkällor av frågans mest inflytelserika och auktoritativa forskare. Till sist analyseras Ansvarskommitténs slutbetänkande i en fallstudieanalys med hjälp av de teoretiska perspektiven och empiriska erfarenheterna. Avgränsningen till demokrati och effektivitet grundas i att balansakten mellan dessa två värden är den svåraste och viktigaste frågan vid nya indelningar av en stats län. Den övergripande slutsatsen som dras är att förhållandet mellan demokrati och effektivitet är ojämnt med en tung övervikt åt effektivitet. Slutbetänkandet fokuserar på välfärdsproduktion och demokratifrågorna kommer i skymundan.