I Sverige regleras kommunernas kompetens främst i kommunallagen. Kommunerna får enligt denna själva sköta angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller medlemmar, och detta ska göras på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund. Den kommunala självstyrelsen regleras även i regeringsformen. Kommunerna är alltså självstyrande, inom de ramar som skapas av riksdagen genom lag.   Sverige är genom sitt EU-medlemskap även bundna av EU-rätten. På konkurrensområdet har regler skapats som förbjuder medlemsstaterna att lämna stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Eftersom kommunerna i detta sammanhang räknas till staten påverkar reglerna kommunernas möjligheter att stödja olika verksamheter och projekt.    Denna uppsats ämnar undersöka hur kommunallagens kompetensbestämmelser förhåller sig till EU:s regler om statsstöd, samt hur det förhållandet påverkar den kommunala självstyrelsen. De slutsatser som har kunnat dras är att det finns flera situationer då en kommunal åtgärd som är tillåten enligt kommunallagen, är otillåten enligt statsstödsreglerna. Av detta följer att EU-rätten begränsar de handlingsmöjligheter kommunerna har enligt kommunallagen, och därigenom inskränker den kommunala självstyrelsen. I uppsatsen konstateras detta vara problematiskt av flera anledningar, och den främsta lösningen som presenteras är kunskapshöjande åtgärder som syftar till att lära kommunerna att navigera bland statsstödsreglerna. På så sätt kan framförallt kommunernas upplevda handlingsutrymme utvidgas.

The purpose of this thesis is to enlighten and discuss how local self-government can be balanced against the compliance of individuals’ social rights within social services. To fulfill this, a legal analytical method is applied with the specific aspects of rule of law. Tree questions were asked to fulfill the purpose. Which factors affect the compliance with rule of law, inter alia, the legal certainty for individuals, in the exercise of municipal public authority? Which meaning does the principle of local self-government have concerning social services? How does welfare challenges affect the local self-government? The examination shows that four factors affect the compliance with rule of law at the cost of the legal certainty of individuals. Firstly, there are the characteristics of social rights, expressed in law as an adequate standard of living. Therefore, individuals depend on the municipal authorities to allocate public funds. This is because of the second factor, the extensive decentralization as a part of the Swedish model of government administration, including the principle of local self-government. The third and fourth factors are the framework law, and the municipalities' lack to observe and administer good governance and other procedural safeguards. This constitutes the core problems for the operations to comply with the rule of law. Hence, individuals suffer insecurity before the law, threatening the core of the state governed by law. Furthermore, the findings show that the legislative parliament holds the power to determine the extent of local self-government. Moreover, the welfare administration restricts the principle of local self-government. Therefore the municipalities merely have autonomy in their performance, as an extension of the government. However, the government holds an interest in a uniform application of law as a part of its international and constitutional commitments. This is further magnified by the welfare challenges. In the light of the presentet findings the purpouse can be answered in the following way. Local self-government can, and even ought to, be restricted as a balance towards the compliance of individuals’ social rights within social services.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.</p><p>Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.</p><p>Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys. Det material som ligger till grund för uppsat-sen är inhämtat från tidigare kommunaldemokratisk forskning, statliga utredningar samt böcker och annan litteratur som behandlar ämnet för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisation, till stor del, betraktar kommunerna som en integrerad del i genomförandet av statens välfärdspolitik. Kommunerna ska vara statens förlängda arm ute i landet och genomföra den nationellt beslutade politiken.</p><p>Ytterligare en slutsats är att Ansvarkommitténs förslag tar de svenska partiernas roll för gi-ven. Det tycks finnas en uppfattning om att partierna ska klara av den demokratiska pro-cessen. Detta trots att partierna redan idag har problem på många områden. Inte minst när det gäller medborgarnas förtroende samt att allt fler medborgare väljer att engagera sig politiskt i andra organisationer och på andra sätt. Detta beskrivs ske utifrån ett medborgarperspektiv.</p><p>Därmed är det förvånade att Ansvarskommittén inte ägnat större utrymme och tid åt att undersöka de demokratiska effekterna av det reformförslag man lägger fram rörande den svenska samhällsorganisationen.</p> / <p>The essays main aim is to investigate the municipality’s role and independence in a changing society organization. The responsibility committees (Ansvarskommittén) reform proposal, regarding a new society organization, are studied through examine earlier municipality subdivision reforms that has been implemented in Sweden. This in order to understand the democratic effects of these changes.</p><p>Result of the research that the essay present shows that these reforms have influenced the municipal democracy, in front through that the number of elected representatives have decreased, at the same time as the number of municipal officials increased. The distance between voter and elected has increased. The political parties have problem handling the democratic process on the municipal as well as on the national level.</p><p>The essay method is a qualitative text analysis. The material for the essay is acquired from earlier municipal democratic research, state inquiries, books and other litterateur that treats the matters for the essay.</p><p>The essays conclusion becomes that the responsibility committee reform proposal for a new society organization, to a large extend, is considered as an integrated part of the implementation of national welfare politics. The municipalities are imagined to function as the central governments extended arm and to realize nationally decided policys.</p><p>Yet another conclusion is that the responsibility committee takes the function for the political parties for granted. The political parties are considered to handle the democratic process on the local as well as on the national level, despite that the political parties have problems in many areas. Especially, when it comes to gathering citizen’s trust towards political parties. Also when considering that many citizens prefer to take an active interest in politics through other organisations and in other ways.</p><p>Thereby, it is surprising that the responsibility committees not devote more room and time examining the democratic effects of the reform proposal they puts forward, concerning the Swedish society organization.</p>

Having a strong autonomy is about being able to fully govern yourself. In the case of the Åland Islands and its autonomy, this is not the case. Although Åland received its autonomy over a hundred years ago, little progress has been made towards “being as fully sovereign as possible without being independent” which was agreed upon by Finland, Sweden and the League of Nations in 1921. This study aims to identify and analyse the strategies Åland have used in recent years in its attempt to protect and strengthen its autonomy. I have done this by interviewing political actors from all corners of the political landscape on Åland, from prime ministers to political party leaders and others, to hear how they personally have been involved – or what they know on the subject.

In 2009, the Swedish legislation regarding the administrative procedure applicable to onshore wind energy was amended, in part to increase wind power production, but also to fulfill the requirements in regard to the administrative procedures for renewable energy activities in the 2009 Renewables Directive. As a result, the dual permit and approval procedures under the Plan and Building Act and the Environmental Code were replaced with a procedure through which large onshore wind power installations are only assessed under the Environmental Code—and thus, only by the relevant County Administrative Board. In order to not circumvent the constitutionally protected and very strong principle of local self-governance of Swedish municipalities, the Swedish government introduced a provision in the Environmental Code, through which the municipalities were given a sort of veto over large wind power installations. According to Chapter 16 section 4, the municipalities’ consent is a prerequisite for granting licenses to large wind power installations. This provision has resulted in a number of issues concerning e.g. transparency and foreseeability. The municipalities do not have to justify or explain their decision, and the operators cannot appeal the decision in regard to its substance, but only in regard to certain procedural aspects found in the Swedish Local Government Act. There is also an issue with the possible non-compliance with Article 13 in the underlying RES-directive—an article that, ironically enough, was one of the main reasons for the 2009 amendment. The aim of this essay is to discuss the 2009 amendment and the problems that have surfaced in connection to the municipal veto, concerning, inter alia, the political goals of reaching a 100 percent renewable electricity production and increasing wind energy in the energy mix. The first three chapters deal primarily with the legislative background, i.e. de lege lata, with the occasional input from the author. The fourth chapter deals almost entirely with de lege ferenda discussions—mainly based on a report from the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency, in which the agencies suggest to altogether remove the provision from the Environmental Code. Other suggestions and alternatives are also discussed in this part. The chapter also contains a de lege lata description of the Danish administrative procedure, highlighting the Danish municipalities’ role in the Danish planning of wind energy. Lastly, in the fifth chapter, the conclusions are discussed briefly, with a suggestion from the author on how to proceed onwards.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar. Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån. Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys. Det material som ligger till grund för uppsat-sen är inhämtat från tidigare kommunaldemokratisk forskning, statliga utredningar samt böcker och annan litteratur som behandlar ämnet för uppsatsen. Uppsatsens slutsats blir att Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisation, till stor del, betraktar kommunerna som en integrerad del i genomförandet av statens välfärdspolitik. Kommunerna ska vara statens förlängda arm ute i landet och genomföra den nationellt beslutade politiken. Ytterligare en slutsats är att Ansvarkommitténs förslag tar de svenska partiernas roll för gi-ven. Det tycks finnas en uppfattning om att partierna ska klara av den demokratiska pro-cessen. Detta trots att partierna redan idag har problem på många områden. Inte minst när det gäller medborgarnas förtroende samt att allt fler medborgare väljer att engagera sig politiskt i andra organisationer och på andra sätt. Detta beskrivs ske utifrån ett medborgarperspektiv. Därmed är det förvånade att Ansvarskommittén inte ägnat större utrymme och tid åt att undersöka de demokratiska effekterna av det reformförslag man lägger fram rörande den svenska samhällsorganisationen. / The essays main aim is to investigate the municipality’s role and independence in a changing society organization. The responsibility committees (Ansvarskommittén) reform proposal, regarding a new society organization, are studied through examine earlier municipality subdivision reforms that has been implemented in Sweden. This in order to understand the democratic effects of these changes. Result of the research that the essay present shows that these reforms have influenced the municipal democracy, in front through that the number of elected representatives have decreased, at the same time as the number of municipal officials increased. The distance between voter and elected has increased. The political parties have problem handling the democratic process on the municipal as well as on the national level. The essay method is a qualitative text analysis. The material for the essay is acquired from earlier municipal democratic research, state inquiries, books and other litterateur that treats the matters for the essay. The essays conclusion becomes that the responsibility committee reform proposal for a new society organization, to a large extend, is considered as an integrated part of the implementation of national welfare politics. The municipalities are imagined to function as the central governments extended arm and to realize nationally decided policys. Yet another conclusion is that the responsibility committee takes the function for the political parties for granted. The political parties are considered to handle the democratic process on the local as well as on the national level, despite that the political parties have problems in many areas. Especially, when it comes to gathering citizen’s trust towards political parties. Also when considering that many citizens prefer to take an active interest in politics through other organisations and in other ways. Thereby, it is surprising that the responsibility committees not devote more room and time examining the democratic effects of the reform proposal they puts forward, concerning the Swedish society organization.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun. Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen. Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.