<p>I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.</p><p> </p><p><strong>Sökord:</strong> Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.</p>

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.   Sökord: Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.

Syfte: International Standards on Auditing (ISA) är ett ramverk för revision som introducerats för att öka revisionskvaliteten globalt. Övergången till ISA ökar kontinuerligt bland världens länder. En bidragande orsak är att EU har antagit övergången i det åttonde bolagsrättsliga direktivet. Trots fördelarna råder ett visst motstånd mot ISA i delar av världen. Med stöd från tidigare litteratur antar vi att detta kan förklaras av kulturella skillnader, medlemskap i EU, skillnader av legalt system och marknadens orientering, samt storlek på ekonomin. Arbetets syfte är att undersöka om dessa faktorer påverkar den globala spridningen av ISA.   Metod: Vi har inkluderat 60 länder i vår studie. De variabler som har undersökts för varje nation är: Hofstedes kulturella variabler, EU-medlemskap, BNP, legalt system samt ekonomisk inriktning. Sekundärdata har samlats in från allmänt accepterade källor. Insamlade data har sedan bearbetats med statistiska metoder.   Resultat och slutsats: Resultaten från vår studie har visat att Hofstedes kulturella faktorer inte har samband med antagandet av ISA. Endast ett fåtal av de övriga variablerna visade signifikans med antagandet, nämligen EU-medlemskap och BNP. EU är därmed en viktig faktor för övergången till ISA. Variabeln EU visade ett signifikant samband med Hofstedes kulturella variabler. Det råder därmed kulturella skillnader mellan länderna inom och utanför EU, som i sin tur har påverkan på antagandet av ISA. Vår slutsats är att EU-medlemskap och storlek på ekonomin har påverkan på ländernas benägenhet för att anta ISA.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens komplexitet gör att det finns möjligheter att göra större fördjupningar med fler och annorlunda mätvariabler. Det finns även möjlighet till liknande studier av hur kulturella faktorer påverkar övergången till andra internationella ramverk inom finansiell rapportering.   Uppsatsens bidrag: Föreliggande undersökning lämnar ett unikt bidrag till redovisningslitteraturen genom att vara den första studien att undersöka den internationella spridningen av revisionsstandarder i form av ISA och bidra till minskning av informationskostnader för företag runt om i världen. / Aim: International Standards on Auditing (ISA) is a framework introduced to improve auditing quality globally. Adoption of ISA is increasing continuously around the world. An essential contributing factor is the accepting of the Eighth Company Law Directive by the EU. However, the ISA adoption is far from been accepted by all countries; despite its obvious advantages. Prior work identifies cultural differences, EU-membership, size of economy, and differences in legal systems and market orientation as key factors in this adoption process. The study aims to examine if these factors influence global spreading of ISA.   Method: Our study includes 60 countries. The variables that have been introduced for each country are: Hofstede’s cultural variables, membership in the EU, GDP, type of legal system and economics. Secondary data were collected from generally accepted sources. The collected data were then analyzed using statistical methods.   Result and conclusions: The results of our study have shown that Hofstede’s cultural factors are not associated with ISA adoption. Only few other variables have shown significance with the hypothesis. These variables are EU-membership and GDP. Therefore, EU is an important factor for ISA adoption. Variable EU has shown significance with Hofstede’s cultural factors. This proves cultural differences between EU and other countries, which in turn influences ISA adoption. Our conclusion is that EU-membership and economy size influence inclination to ISA-adoption.   Suggestions for future research: The study's complexity gives opportunities to make future extensions by adding more variables. It is possible to conduct similar studies of cultural influence on the adoption of other international frameworks within financial reporting.   Contribution of the thesis: Our research makes a unique contribution to the accounting literature by being the first study to examine the international spreading of auditing standards in form of ISA and contributing to reducing information costs in the companies all around the world.

The aim of this Thesis is to analyse Türkiye’s progress and setbacks withinits association process and quest for EU membership. By examining Chapter23 in annual reports released by the European Commission for the years2013, 2018 and 2023, the role of the EU as a democracy promoter isdiscussed and questioned. In order to do this, this Thesis basis it’s theoreticalframework around Samuel Huntington’s (1991) theory of democratisation,which is applied and questioned. This Thesis uses a qualitative methoddesign to comprehensively analyse how the European Union (Commission)perceives Türkiye’s progress, and to be able to answer if over the last tenyears even any progress is made.