Undersökningens syfte var att få en djupare förståelse kring motiv för fackligt medlemskap och att se vilka skillnader och likheter det fanns i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap. Men även undersöka privat och offentligt anställdas motiv till fackligt medlemskap. Teorier som användes var bland annat Lysgaards teori om arbetarkollektivet för att få en förståelse för hur fackföreningarna interagera med arbetsorganisationen. Vidare presenteras även Kjellbergs tankar om individerna fackliga medlemskap och Collins teori om interaktionsritualer. Sedan används även svenska och internationella artiklar som går att applicera på fackligt medlemskap. En kvalitativ metod valdes och en blandning mellan strategiskt och bekvämlighetsurval gjordes när vi skulle välja ut respondenter. Respondenterna som valdes ut var fem kvinnor och fyra män, av dessa var fem offentligt anställda och de resterande fyra var privatanställda. Intervjusvaren transkriberades och kopplades sedan ihop med teorierna. Ytterligare en kodning gjordes där nyckelord, memos och starka ord plockades ut ur intervjusvaren. Resultatet visade att det gick att utläsa att det finns varierande motiv till fackligt medlemskap i form av att medlemskapet ger respondenterna en trygghet och att det finns en koppling mellan interaktionsritualer och individens syn på fackföreningar. Det går inte att utläsa några större skillnader eller likheter mellan kvinnor och män eller offentligt och privat anställda i undersökningen. Men slutsatsen är att det fackliga medlemskapet är något väldigt individualistiskt. Varje respondent grundar sina tankar och idéer på saker och händelser de har ansett varit betydelsefullt för dem.

Denna uppsats handlar om medlemskap i körer. Uppsatsen utgår ifrån Södertörns studentkör i Flemingsberg i södra Stockholm. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gör att individer börjar sjunga i kör, samt vad det är som gör att de stannar kvar som medlemmar. Uppsatsen vilar på data som har samlats in från Tone Bianca Dahls och Hans Lundgrens böcker om körer. Dessa utgör huvuddelen av materialet. Deras antaganden förstärks genom att de kopplas till marknadsförings-, motivations- och organisationsteorier. Huvudantagandet i denna uppsats är att det är viktigt för körer att både attrahera nya medlemmar liksom att behålla befintliga. För att få en förståelse för vad som påverkar individen att börja, delta eller sluta sjunga i kör, kommer denna uppsats att fokusera på orsaker som kan tänkas styra detta. Uppsatsen kommer även att undersöka samt komma med förslag på åtgärder som kan höja medlemsantalet i körer. Dessa är speciellt utformade efter Södertörns studentkör, men kan förmodligen även appliceras på andra körer.

No description available.

No description available.

<p>I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.</p><p> </p><p><strong>Sökord:</strong> Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.</p>

Denna uppsats undersöker sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och miljöattityder. Detta görs genom OLS-estimering på data från World Value Survey. En variabel ”positiv miljöattityd” skapas utifrån en enkätfråga gällande individers värderingar av hur viktigt det är att ta hand om miljön. Som komplement till variabeln positiv miljöattityd undersöks även sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och medlemskap i miljöorganisationer. Syftetmed undersökningen är att bidra till debatten om miljöattityder och vad som påverkar dem, med fokus på effekten av utbildning. Sambanden undersöks på både individ- och nationell nivå. Resultaten visar att på individnivå kan ett signifikant, om än svagt, positivt samband uttydas mellan högst nådda utbildningsnivå och båda variablerna positiv miljöattityd och medlemskap i miljöorganisation. På nationell nivå kan inga slutsatser dras då inga statistisktsignifikanta resultat förekom.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.

The aim of this thesis was to investigate how two daily newspapers in Croatia have presented EU and the Croatian membership before and after the country’s entry (2009-2017) and to see if and in that case how the depictions have changed. Thus, the three questions that the analysis is circulating around concern the possibilities and problems the newspapers framed regarding EU and the Croatian membership before the entry, after the entry, and eventual differences between the periods. This has been made through a discourse analysis, which has been used to analyze how the newspapers are creating frames in their depictions, whereby the Framing theory has been used. The results shows that possibilities about EU mostly concerns the organization’s way to prevent or solve crisis; before Croatia’s entry the euro-crisis, afterwards the migration crisis. Problems about EU is before focusing on the way the organization as a whole is vulnerable when difficulties occur in some part of the Union, while afterwards pointing out the internal threats as crucial. Before Croatia entry the EU, the possibilities related to better life opportunities, stronger economy for individuals and the country, and better political circumstances regarding peace and stability for the nearby region. This is also how the frame generally looks in the latter period. Regarding the problems, are they in the first period concerning skepticism among the Croats and demographical worries, while afterwards focusing on the missed economic development. Therefore, the depictions changes in three cases among four.

No description available.

The purpose of this essay is to analyse some of the perspectives regarding the Swedish NATO membership. For this, I have gathered and analysed the collected information that involves statements and discussions between Swedish politicians, entrepreneurs, and military personnel in order to find arguments for and against, the Swedish NATO membership. All of the analysed arguments are from 2022.What this study has shown is that there is a collective sense of responsibility between the Swedish actors and a shared belief in shaping a new Swedish foreign policy. The result of this study also indicates that the Swedish actors call for further actions to secure an international system based on the idea of sovereignty.