This study aims to theory tentatively, with the basis taken from liberalism and realism, analyze and compare the factors underlying contemporary Swedish security policy, to work in political alliances while Sweden choose to be military non-aligned. The period in the study covers the years 2009-2016. The selected theories, through their differences and drivers, has been operationalized into indicators that have been used in the processing of empirical data and aimed at trying to clarify the theory that has the clearest explanation power to the selected security stance. The survey results show that the explanatory power of Swedish security policy can not be directly attributed to an isolated theory, but an interaction occurs. The liberal theory models are more dominant in the selected empirical data and has the clearest explanation power that Sweden is in political alliances and at the same time choose to be military non-aligned. The realistic theory model and its ideological roots are still in, that Sweden and our national interests, our history and tradition are important, which directly and indirectly affect us in our choices and our actions.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to analyse some of the perspectives regarding the Swedish NATO membership. For this, I have gathered and analysed the collected information that involves statements and discussions between Swedish politicians, entrepreneurs, and military personnel in order to find arguments for and against, the Swedish NATO membership. All of the analysed arguments are from 2022.What this study has shown is that there is a collective sense of responsibility between the Swedish actors and a shared belief in shaping a new Swedish foreign policy. The result of this study also indicates that the Swedish actors call for further actions to secure an international system based on the idea of sovereignty.

Att både vara militärt alliansfri och samtidigt tillämpa samarbetsstrategi kan framstå som en omöjlig kombination. Det ligger nära till hands att tolka begreppet alliansfrihet som något syftande till oberoende medan samarbete skulle utgöra motsatsen. Detta till trots visar undersökningen att en militärt alliansfri stat kan uppvisa strategiska beteenden som omfattar nära samarbete. Undersökningen visar därmed att militärt alliansfria stater kan utöva långtgående samarbeten och fortfarande identifiera sig som militärt alliansfri. Fallstudien av svensk säkerhetsstrategi visar också på att Sverige sedan solidaritetsförklaringen, teoretiskt sett, inte tillämpar en militärt alliansfri strategi. Den svenska säkerhetsstrategin har under många år intresserat forskare som försökt utreda hur det kommer sig att Sverige kan balansera mellan en oberoende- och samarbetsstrategi trots uppfattningen om den militära alliansfriheten. Litteraturen påvisar en mängd olika förklaringsfaktorer, men få undersökningar är genomförda där både motiv och beteende analyseras. Uppsatsen utmanar traditionell teori genom att sammanställa motiv och beteende i ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket, som omfattar både strategiska motiv och strategiskt beteende, utgör en teoriutveckling av befintlig teoribildning inom allians- och samarbetsstrategier för småstater.

No description available.

No description available.

<p>Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter.</p> / <p>Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.</p>

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter. / Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.