No description available.

<p>I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.</p><p> </p><p><strong>Sökord:</strong> Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.</p>

Sverige har historiskt sett haft en relativt öppen och liberal migrationspolitik som har tillåtit många människor att söka asyl och bosätta sig i Sverige. På senare år har dock detta börjat förändras och flera partier har börjat förespråka en strängare migrationspolitik. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering tillsammans. Både före valet och under mandatperiodens första år stod regeringen och partierna som bildade den för en öppen migrationspolitik. I och med flyktingkrisen 2014 ändrade dock regeringen ståndpunkt och började istället förespråka en strängare migrationspolitik. Denna uppsats syftar till att undersöka hur denna förändring skedde. Detta kommer att undersökas utifrån Gunnar Sjöbloms teori om programrealisering. Uppsatsen studerar detta med en innehållslig textanalys. Uppsatsens resultat visar att förändringen av migrationspolitiken började under hösten 2015 och att den primära anledningen till förändringen är att skaffa inflytande på den parlamentariska arenan.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

Denna studie analyserar offentligt utgivna dokument för att identifiera centrala budskap avseende säkerhet samt synliggöra vilka syner på säkerhet som prioriteras på bekostnad av andra syner på säkerhet. Studien syftar till att analysera vilka synsätt på säkerhet som framkommer vid den politiska debatten om uranbrytningen 2018 samt 2022/2023. Detta för att undersöka om synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit i och med att förbud mot nationell uranbrytning infördes i Sverige 2018 och en debatt om att återigen legalisera det uppkommit 2022/2023. Studien antar det vetenskapliga synsättet socialkonstruktivistiska som utgår ifrån att människor skapar konstruktioner av verkligheten genom kommunikation och samspel med varandra (Peoples 2021). Studien har en kontinuerlig utgångspunkt i säkerhetiseringsteorin och analysen genomförs utifrån det breddade säkerhetsbegreppet framfört av Buzan, Waever och de Wilde (1998). Detta innebär att synerna på säkerhet som denna studie analyserar utifrån är den militära sektorn, politiska sektorn, ekonomiska sektorn, miljösektorn och samhällssektorn. Studien inkluderar även energisäkerhet (FOI 2010) för ökad bredd och möjlighet att identifiera vilken syn på säkerhet som framförs i de politiska debatterna. Analysen genomförs utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats (Mayring 2000). Slutsatsen för studien är att det skett ett skifte i synen på säkerhet, vilket innebär att synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit avseende den nationella uranbrytningen.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.   Sökord: Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.