Undersökningens syfte var att få en djupare förståelse kring motiv för fackligt medlemskap och att se vilka skillnader och likheter det fanns i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap. Men även undersöka privat och offentligt anställdas motiv till fackligt medlemskap. Teorier som användes var bland annat Lysgaards teori om arbetarkollektivet för att få en förståelse för hur fackföreningarna interagera med arbetsorganisationen. Vidare presenteras även Kjellbergs tankar om individerna fackliga medlemskap och Collins teori om interaktionsritualer. Sedan används även svenska och internationella artiklar som går att applicera på fackligt medlemskap. En kvalitativ metod valdes och en blandning mellan strategiskt och bekvämlighetsurval gjordes när vi skulle välja ut respondenter. Respondenterna som valdes ut var fem kvinnor och fyra män, av dessa var fem offentligt anställda och de resterande fyra var privatanställda. Intervjusvaren transkriberades och kopplades sedan ihop med teorierna. Ytterligare en kodning gjordes där nyckelord, memos och starka ord plockades ut ur intervjusvaren. Resultatet visade att det gick att utläsa att det finns varierande motiv till fackligt medlemskap i form av att medlemskapet ger respondenterna en trygghet och att det finns en koppling mellan interaktionsritualer och individens syn på fackföreningar. Det går inte att utläsa några större skillnader eller likheter mellan kvinnor och män eller offentligt och privat anställda i undersökningen. Men slutsatsen är att det fackliga medlemskapet är något väldigt individualistiskt. Varje respondent grundar sina tankar och idéer på saker och händelser de har ansett varit betydelsefullt för dem.

No description available.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.