Sweden was transformed to a democratic industrial society in the late 19th century. Political influence had been bound to the four estates, nobles, clergy, burghers and farmers. The reforms of the 1860s moved Sweden towards political democracy with universal suffrage. At the national level a two-chamber parliament was established in 1866. Political power should now be a function of economic status. The right to vote was seen as a right for those who paid taxes and contributed to the community. There were even significant changes at the local level. The right to participate in town governance expanded to new groups in the society. This development was, however, not equal in al towns. A new municipal civic concept was issued in 1862 with the local Government reform. Citizenship in the towns used to be a right for the bourgeoisie. The reform created a connection between civil rights and fiscal performance. The right to vote was graduated according to income and wealth. The purpose with the local Government reform in 1862 was to build an independent local board against the State. It was also decided that city council was mandatory for towns with more than 3,000 citizens. For those towns that had less than 3000 citizens were the choices of retaining public town hall or establish a city council. Uppsala had more than 3,000 inhabitants in 1862. Enköping introduced city council in 1887 when the population reached the limit. This study examines the consequences of this decision for Uppsala and Enköping. This study examines local Government reform of 1862 from a new perspective. The reform has often been studied from a local perspective and the development of one town or municipality. What is missing is that the degree of political influence could be a product of where people lived.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp.  Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien.  Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien.  Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda. Detta gör att medarbetare styr sig själva mot önskvärda mål. Självstyre genom flexibla arbetstider regleras via styrverktyg såsom tavelplanering, elektroniska kalendrar och avstämningsmöten. Verktygen används även för att kontrollera självstyrt arbete genom resultat- och prestationsuppföljning snarare än att mäta nedlagd arbetstid. / The purpose of this case study is to create an understanding of how flexible working hours can be used as an instrument of governance among officials. The problem statement consists of how self governance can be practised using flexible working hours to govern organizations. The study also investigates how work with flexible hours can be controlled and followed up.  The study's method is based on a hermeneutic view with a qualitative approach. An actor’s view is applicated to describe different realities with the aim to create better understanding for the survey.  Managers are explored in various industries to reach the purpose of the survey. Empirical data is collected by conducting personal interviews, while theory in business management with elements of psychological and sociological aspects are included in the theoretical framework.  The conclusion of the report is that flexible working hours are used as an instrument of governance by placing it in the head of employees. This makes them govern themselves towards company goals. Self governance through flexible working hours is controlled by tools as blackboard planning, electronical calendars and meetings between managers and employees. These instruments are also used to control and monitor results as well as performances rather than measuring working hours.

Studiens syfte är att få fatt på hur ledningen förankar värdegrundsarbetet hos medarbetarna, det vill säga den förändringsprocessen då arbetet accepteras och skapar engagemang hos de anställda. Studien är en kvalitativ fallstudie med en symbolisk interaktionistisk forskningsansats, där individen ständigt är i samspel med omgivningen och utifrån den tolkar och konstruerar sin omvärld. Intresset i denna studien ligger i att få fatt på lyckade komponenter i förankringsprocessen som kan vara tillämpningsbara i andra verksamheter för att skapa välbefinnande på arbetsplatser. Undersökningen har en teoretisk förankring i Schwartz Value Scale (SVS). Studien baserar sig på intervjuer med lärare och dokument som rör värdegrundsarbetet. Intervjuerna består av tre enskilda och en gruppintervju. Fallstudien är utförd på en kommunal låg- och mellanstadieskola med ca 300 elever och 41 anställda pedagoger och annan skolpersonal. Intervjuerna har sammanställts och tematiserats utifrån teoriramen. Undersökningen resulterade i följande tematiseringar; självstyre, stimulation, likformighet, bevarandet av traditioner, säkerhet, prestation, makt, välvilja om andra och universalism. Dessa pekar på olika grader av förändringsbenägenhet hos de anställda och studiens resultat visar på hur ledningen har hanterat detta.

This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses. / Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som i internationell forskning identifieras som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och hur dessa förhåller sig till en inkluderande vuxenutbildning. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Bakgrunden till studien redogör för de utmaningar vuxenutbildningen står inför genom att samhället ställer ökade krav på utbildning, styrdokumenten ställer ökade krav på att elevers behov möts och på att de lyckas i sina studier. Detta medan komvux målgrupp genomgått en radikal förändring sedan starten 1968. Resultatet visar att det finns faktorer på individ, verksamhets- och organisationsnivå som spelar roll för hur vuxenutbildningen lyckas med sitt uppdrag. Personliga faktorer hos elever, målsättning och motivation samverkar för att skapa förutsättningar för elever att hantera studiernas utmaningar. Verksamhetens utformning, undervisning och lärare är betydelsefulla för hur elever uppfattar arbetet i skolan och i klassrummet och påverkar hur de tar sig an studierna. En helhetssyn på eleverna, där utbildning, stöd och hälsoaspekter samspelar när utbildning planeras har visat sig verkningsfull. Organisation och ledning är betydelsefulla för hur väl verksamheten klarar att hantera krav från en föränderlig omvärld och samtidigt upplevas som stabil gentemot elever, och att undvika att personal kommer i kläm mellan omsorg om elever och arbetsgivarens krav. Det finns klara paralleller mellan de faktorer som internationell forskning identifierar som framgångsfaktorer i vuxenutbildning och den definition av inkludering som använts i studien. Studien avslutas med ett resonemang om resultatets implikationer för verksamheten på komvux idag.

<p>Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

This bachelor thesis aims to examine the library plans of the HelGe-libraries to find what is revealed about library services for the youngest children (0-3 years). I have made a content analysis to compare previous research on the subject with my findings in the plans. I have also made an analysis of other external directional documents that the libraries might use for inspiration in their services. In the background is the fact that public libraries in Sweden are governed by municipal self-government. Some of the comprehensive questions in this thesis are: What do the plans reveal about eventual services for babies and toddlers? What external directional documents can be found and how are they followed? How are libraries affected in this area by the municipal self-government? The previous research I have studied has to do with the approach libraries have on children, how libraries think about participation for the youngest and which perspective of children libraries use in their activities. Is it the child´s perspective or a child perspective? In the background is the UN´s Convention on the Rights of the Child. I have also studied research about the childrens librarians identity. My theoretical framework is neo-instirutional theory, with a hint of Scandinavian institutional theory. My findings shows that very few library plans actually mention childrens activities. It is also revealed that this kind of activities for the youngest at the libraries is not as common as I hoped it would be, sometimes due to the local political priorities.