Sweden was transformed to a democratic industrial society in the late 19th century. Political influence had been bound to the four estates, nobles, clergy, burghers and farmers. The reforms of the 1860s moved Sweden towards political democracy with universal suffrage. At the national level a two-chamber parliament was established in 1866. Political power should now be a function of economic status. The right to vote was seen as a right for those who paid taxes and contributed to the community. There were even significant changes at the local level. The right to participate in town governance expanded to new groups in the society. This development was, however, not equal in al towns. A new municipal civic concept was issued in 1862 with the local Government reform. Citizenship in the towns used to be a right for the bourgeoisie. The reform created a connection between civil rights and fiscal performance. The right to vote was graduated according to income and wealth. The purpose with the local Government reform in 1862 was to build an independent local board against the State. It was also decided that city council was mandatory for towns with more than 3,000 citizens. For those towns that had less than 3000 citizens were the choices of retaining public town hall or establish a city council. Uppsala had more than 3,000 inhabitants in 1862. Enköping introduced city council in 1887 when the population reached the limit. This study examines the consequences of this decision for Uppsala and Enköping. This study examines local Government reform of 1862 from a new perspective. The reform has often been studied from a local perspective and the development of one town or municipality. What is missing is that the degree of political influence could be a product of where people lived.

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].

<p>Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

This bachelor thesis aims to examine the library plans of the HelGe-libraries to find what is revealed about library services for the youngest children (0-3 years). I have made a content analysis to compare previous research on the subject with my findings in the plans. I have also made an analysis of other external directional documents that the libraries might use for inspiration in their services. In the background is the fact that public libraries in Sweden are governed by municipal self-government. Some of the comprehensive questions in this thesis are: What do the plans reveal about eventual services for babies and toddlers? What external directional documents can be found and how are they followed? How are libraries affected in this area by the municipal self-government? The previous research I have studied has to do with the approach libraries have on children, how libraries think about participation for the youngest and which perspective of children libraries use in their activities. Is it the child´s perspective or a child perspective? In the background is the UN´s Convention on the Rights of the Child. I have also studied research about the childrens librarians identity. My theoretical framework is neo-instirutional theory, with a hint of Scandinavian institutional theory. My findings shows that very few library plans actually mention childrens activities. It is also revealed that this kind of activities for the youngest at the libraries is not as common as I hoped it would be, sometimes due to the local political priorities.

The aim of this study is to describe the view of the Sweden Democrats, the Moderates, the Social Democrats and the Green Party on local self-government associated with the establishment of the Settlement Act and how the view of local self-government associated with the Settlement Act has changed over time. A descriptive idea analysis was conducted over two parliamentary debates regarding the Settlement Act from 2016 and 2022, and by applying Strandberg's (1998) analytical framework with six different dimensions on how to study ideas about local self government in the analysis, different ideas about local self-government could be identified in the debates. The results show that the Sweden Democrats, the Moderates, the Social Democrats and the Green party both expressed different and similar ideas about local-self government regarding the establishment of the Settlement Act. Furthermore, the results also showed that the Green party's ideas about localself-government regarding the Settlement Act had undergone more changes compared to the other three parties from 2016 to 2022.

<p>The Social Democratic Party and the Moderate Party are two parties with different ideological background. The parties have different opinions in issues of public and private matters. The Social Democratic Party profiles it self, through the local and national party programs, as a party for solidarity and security. The Moderate Party, on the other hand, profiles it self through their programmes as a party with a possibility for the individual to shape his or her own life. Through a survey on members in the local government, and two key persons at national level, the view of municipal self-government has appeared. The party programmes constitute a platform for the parties´ views on municipal self-government. These views have been put together with the result of the survey. Urban Strandberg has designed an analysis frame related to municipal self-government. His concept, municipalities’ basic character, board of directors and administration, is the theoretical foundation of the thesis. The content of the Party programmes and the results of the survey are thendiscussed within the frame of Strandbergs concept and Demokratiutredningens rapport SOU 2000:1. From the collective perspective of the theory, the content of party programmes and the result of the survey an image of the parties’ views on municipal self-government starts to grow. Within each party respectively, they keep a common strategy in important issues, which the local governments and the parties’ basic characters have raised. There are dividing lines due to the administration of the municipalities. Civic participation unites the parties in ideological issues. The opinions, in the issue of municipal self-government, differs between the Social Democratic Party and the Moderate Party. The reason for that is because of their fundamental different views in the fields of social order and ideology, as it is described in the party programmes. In reality when the parties shape the politics they cannot profile themselves as much as in the"vision"in their party programmes. The parties have to find a middle course, which is reflected in the answers from some of the respondents.</p>

This bachelor’s thesis examines how local governments in Sweden can improve the academic results of students in primary school. The thesis will focus on the impact of implementing trust-based governance in the organization. The thesis will examine two examples in Sweden, Stockholm and Östra Göinge. Since Stockholm is the largest school administration in Sweden the thesis will specifically look at Järvaområdet in the western part of Stockholm. Trust-based governance refers to an organizational form of governance and management. It emphasizes trust, collaboration, as well as a joint decision making between the administration and profession.  The research method used in the study is a mixed approach. The study will combine quantitative data gathering as well as a declaration of the results of students in year 9 over time. By analyzing the characteristic of the management and the correlation to the definition of trust-based governance we can draw conclusions on whether or not it has had an impact on the results.  Furthermore, the study will evaluate certain specific local reforms that have had a positive impact on the students’ results. The interviews aim at giving the researcher a deeper understanding of the school, its challenges, the students as well as the organization as a whole. This can provide a deeper understanding of how trust-based governance can influence the academic results. The study will underline how the organization of local government affects the students’ and their academic results. Those conclusions can later be used to create a blueprint of an effective public administration both when it comes to economic resources as well as the satisfaction of the students, teachers and the public. The results of the study finds that trust-based governance will create an engaging school setting as well as higher results, motivation, satisfaction from the public and overall knowledge acquisition.  The findings can help local Swedish policymakers adapt their policies to further increase the students’ results. By implementing trust-based governance and promoting collaboration in all the levels of local administration they can support academic success within the municipality. Finally, this thesis contributes to further studies of the organization of local government in Sweden. The findings disclose different problems within the administration of local government as well as provide solutions to those problems.  Keywords: local government, Sweden, trust-based governance, academic results, education, educational policies, educational systems, policy implementation, school governance, municipal self-rule. Nyckelord: kommun, Sverige, tillitsbaserad styrning, akademiska resultat, utbildning, utbildningspolicy, utbildningssystem, policyimplementering, skolstyrning, kommunalt självstyre.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna